Har du någon referens på detta?H Huruvida skrev:
Om en fastighet har 6 delägare har den fastigheten då 6 röster ?.
Det anser och godkänner vår styrelse?
Det anser och godkänner vår styrelse?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 231 inlägg
Så står det onekligen. https://www.lantmateriet.se/globalassets/blanketter/stadgar-samfallighetsforening.docx
Vän av ordning undrar förstås varför, när det står något annat i lagen. Måste bero på den gamla devisen att det finns tre sorters jurister, de som kan räkna och de som inte kan räkna.
Vän av ordning undrar förstås varför, när det står något annat i lagen. Måste bero på den gamla devisen att det finns tre sorters jurister, de som kan räkna och de som inte kan räkna.
OM vi återgår till ursprungsfrågan.
ÄR ett överklagande av en detaljplan en fråga av väsentlig ekonomisk betydelse.
Jag har lite svårt att se att den är det. Det måst vara en fråga med direkt ekonomisk inverkan. Typ, "skall vi bredda vägen till motorvägsstandard för XX milj?".
Att överklaga detaljplanen får inga direkta ekonomiska effekter, oavsett om man gör det eller inte. Föreningen har inget veto om detaljplanen, den går troligen igenom, eller inte oavsett vad föreningen säger. Vi får anta att de fastighetsägare som ogillar detaljplanen kommer att överklaga på egen hand.
Därmed är beslutet om att överklaga inget som rimligen kan anses ha ekonomisk betydelse för samfälligheten.
Jag (som inte är jurist) blir iofs. lite tveksam om det möjligen går att tolka lagen, så att det kan handla om ekonomisk betydelse för en enskild medlem, snarare än för kollektivet i föreningen. I så fall har ju beslutet ev. en avsevärd ekonomisk betydelse för just den medlem som vill stycka sin tomt.
ÄR ett överklagande av en detaljplan en fråga av väsentlig ekonomisk betydelse.
Jag har lite svårt att se att den är det. Det måst vara en fråga med direkt ekonomisk inverkan. Typ, "skall vi bredda vägen till motorvägsstandard för XX milj?".
Att överklaga detaljplanen får inga direkta ekonomiska effekter, oavsett om man gör det eller inte. Föreningen har inget veto om detaljplanen, den går troligen igenom, eller inte oavsett vad föreningen säger. Vi får anta att de fastighetsägare som ogillar detaljplanen kommer att överklaga på egen hand.
Därmed är beslutet om att överklaga inget som rimligen kan anses ha ekonomisk betydelse för samfälligheten.
Jag (som inte är jurist) blir iofs. lite tveksam om det möjligen går att tolka lagen, så att det kan handla om ekonomisk betydelse för en enskild medlem, snarare än för kollektivet i föreningen. I så fall har ju beslutet ev. en avsevärd ekonomisk betydelse för just den medlem som vill stycka sin tomt.
Bästa svaret
Man kan inte alltid läsa lagen bokstavligen, utan måste titta på förarbetena. Röstspärrsregeln i lag om förvaltning av samfälligheter är sprungen ur lag om vissa gemensamhetsanläggningar 29 § första stycket andra punkten (prop. 1973:160 s. 370-371).
Så som röstspärrförfarandet är beskrivet i normastadgarna i tidigare länkat dokument vill jag hävda är helt korrekt. Att det i realiteten innebär att en stor delägare efter genomförande av "spärren" ändå kan komma att inneha mer än 20 %. Det framgår även av Tommy Österbergs bok Samfälligheter - Handbok för samfällighetsföreningar elfte upplagan, ISBN: 978-91-39-11282-3 s. 55. Österberg hänvisar där till Lantmäteristyrelsens meddelande 1974:2, s. 6-16 b. (har inte hittat denna originalkälla ännu dock).
Även i Björn Lundéns bok Samfälldheter - Praktisk handbok om skatt, ekonomi och juridik, sjätte upplagan ISBN 978-91-7027-744-3 s. 84 anger att man ska korrigera röstetalet en gång och inte fortsätta. Skulle man fortsätta att korrigera ner röstetalet slutar det med att alla delägare har lika många röster.
Slutligen, Lantmäteriet gav förr ut en skrift Samfällighetsförening praktiska råd i deras CD-fastighetsbildning. Där finns ett antal FAQ, bl.a. följande:
Fråga 3.4.7
Vid omröstning enligt SFL som rör ekonomisk fråga får ingen delägare rösta för mer än en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigades andelar. Innebär detta att den vars röstetal överstiger 20 % justeras ned till 20 % eller innebär det att man måste fortsätta "nedräkningen" i flera steg tills man nått en nivå där jämförelsen rörande femtedelen leder till att vederbörande röstar för enbart en femtedel? Detta skulle ju innebära att omröstning med fem delägare alltid leder till att var och en får en femtedel, oavsett ingångsandelar.
Svar
Regeln om rösträttsbegränsning i 49 § SFL innebär att den vars röstetal överstiger 20 % (en femtedel) av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar justeras ned till 20 %. Någon ytterligare reducering ska inte ske.
Exempel: se Tommy Österberg, Samfälligheter, 4:e uppl. 1993, sid 54 f.
Samma publikation av Lantmäteriet har även med frågan vad frågor av ekonomisk betydelse är? Enligt denna är dessa t.ex: storlek av medlemmarnas bidrag (uttaxeringen), fördelning av överskott, överlåtelser, försäljning, fråga om ansvarsfrihet för styrelsen (finns en HD-dom som klargjort att just detta är en ekonomisk fråga).
Samfällighetsföreningen kan överklaga detaljplanen om ändringen berör deras verksamhet, se bl.a. http://www.hogstaforvaltningsdomsto...gsratten/Avgöranden/2012/November/7032-11.pdf, huruvida det är av ekonomisk betydelse eller inte kan jag bara sia om. Innebär detaljplaneändringen ökade kostnader för samfällighetsföreningen så är det inte orimligt att det är av ekonomisk betydelse. Frågan är dock om röstning/beslut om överklagande av detaljplanen i sig är en ekonomisk fråga. Möjligen kan det vara någon som faller inom styrelsens mandat i sin förvaltning av gemensamhetsanläggningen. Tänker att det ligger i styrelsens ansvar att bevaka föreningens rättigheter, och i det kanske det ingår att bevaka om anläggningen kommer att ändras av t.ex. en detaljplaneändring.
Det går inte att tolka det så, då det inte är medlemmarnas fastigheter i sig som är samfälligheten.H hempularen skrev:
Denna samfällighet har tydligen fastigheter, men INTE medlemmarnas fastigheter. Vi vet inte vad, men det kan vara tex en markbit med en gemensamhetsanläggning av något slag. I min förening är det kommunen som är fastighetsägare, samfälligheten bara förvaltar den. I vägsamfälligheter äger man oftast inte heller någon mark, utan bara förvaltar vägen, som inkräktar på medlemmarnas fastigheter eller är allmän mark av något slag.
Det är också bara samfällighetens egen ekonomi det handlar om. Men just att det påverkar antalet medlemmar och andelstalen är som vi konstaterat inte en sådan omständighet.
Tack!H Huruvida skrev:
Då ska jag dubbelkolla det. För vi har nämligen Lantmäteriets normalstadgar som stadgar i vår förening, och i dessa finns inte den informationen.
Efter att ha läst ett fall som gått ända till HD, där bland annat detta om ekonomisk betydelse tas upp, konstateras flera olika saker, bl.a. att beslut om ansvarsfrihet för styrelsen är av ekonomisk betydelse. Det förefaller också mig, att även sådant som påverkar enskilda medlemmars ekonomi kan räknas in, men här är jag inte helt övertygad, återigen är det öppet för tolkningar. Läste om fallet på lagen.nu, https://lagen.nu/dom/nja/2001s848H hempularen skrev:
Föredömligt svar av HerrOso!
Tack för det!
Tack för det!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 231 inlägg
Ja, så är det, men man lär ju få gräva lite längre än till 1973 års proposition, för där står inget om hur man ska räkna. Men visst är det så att man i särskilt äldre lagar inte klarar sig på att bara läsa lagtexten. Det peakade väl på mitten på 1900-talet, då intentioner var allt och lagtexten underordnad det politiska syftet.H HerrOso skrev:
Tack och lov har vi en lite mer legalistisk inriktning på lagstiftningen numera. I en lag från efter 1994 (EU-inträdet), och förmodligen några år tidigare än så skulle inte en så icke-stringent text (i förhållande till vad som faktiskt avsågs gälla) som vi pratar om här få förekomma.
Att det som i det aktuella fallet inte är möjligt att utläsa ur vare sig gällande rätt eller förarbetena till denna hur man ska räkna är förstås djupt otillfredsställande. Att myndigheterna ger stöd i form av praktikor i hur man ska göra är förstås utmärkt, men det är en bakvänd ordning och blir inte bättre av att källhänvisningarna slutar innan man kommer till det faktiska förarbete där det står hur man ska räkna.
Men allt ovan är förstås bara filosofi. Tar likt TS av hatten och tackar @HerrOso för solida svar och hänvisningar.
Jag delar helt åsikten att det är otillfredsställande. Skummade igenom tidigare hänvisad proposition men kunde inte heller hitta i klartext att man ska göra så som litteraturen och LM säger.
Möjligen finns det ledning i förarbetena till LGA. Dessa hittade jag dock inte snabbt på nätet. Har dock sannolikt dem i bokform bland gömmorna. Svårare är det med Österbergs boks hänvisning till Lantmäteristyrelsens meddelande.
Ska gräva bland böckerna, återkommer om jag hittar någon klartext i tidigare förarbeten.
Möjligen finns det ledning i förarbetena till LGA. Dessa hittade jag dock inte snabbt på nätet. Har dock sannolikt dem i bokform bland gömmorna. Svårare är det med Österbergs boks hänvisning till Lantmäteristyrelsens meddelande.
Ska gräva bland böckerna, återkommer om jag hittar någon klartext i tidigare förarbeten.