Duger verkligen våtrumsfärg i badrum som tätskikt?
Duger verkligen våtrumsfärg i badrum som tätskikt? Jag tycker det är mystiskt.:S
Jag har ett snedtak som jag tidigare planerade att kakla (och därmed tätskikta med LIP). Därför satte jag ingen diffplast mellan våtrumskivan och råsponten i snedtaket, tyckte det skulle räcka med LIP-skiktet. Men nu har jag kommit fram till att jag inte vill kakla snedtaket, utan bara ha målat. Och då är jag rädd det blir ångläckage ut i snedtakets isolering. Suck!
I mitt snedtak som delvis går in över duschhörnan så känns det lite klent med målarfärgstätskikt. Eller det kanske är helt OK? Enligt MVK texten nedan så verkar ju våtrumsmålarfärg på våtrumskiva i snedtak (råspont under) bara ge 10.000 s/m!!
I alcro instruktion http://www.alcro.se/pdfs/inomhus/Utforandeanvisning_Vatrum.pdf står det
"Målat tätskikt som är MVK-godkänt har ett ånggenomgångsmotstånd
mellan 10 000 s/m – 200 000 s/m."
Medan BKR kräver tätskikt på >1 000 000 s/m.
Kan jag tätskikta snedtaket (och taket) med Lip och sedan måla på det? Fast att måla på LIP tätskikt lär väl inte bli något vidare snygg yta, eller? Kan man sätta ngn glasfiberduk ovanpå tätskiktet på snedtaket och måla på den?
Till det hela så har jag som sagt dumt nog inte satt diffplast mot snedtaket (under våtrumsskivorna) eftersom jag tidigare planerade att tätskikta och kakla snedtaket. Så jag behöver verkligen få det tätt så det inte tränger ånga ut i isoleringen i snedtaket.
Så hur skall jag göra?
Dessutom undrar jag hur man bäst gör övergång mellan LIP tätskikt på väggen till våtrumsmålarfärg i snedtaket/taket (om man nu kör med färg i snedtaket/taket).
Från Alcros instruktion:
Konstruktionerna redovisas inifrån och ut. Observera
att det förekommer både innerväggar och ytterväggar.
Värdena inom parentes anger tjockleken på materialet
(mm) alternativt materialets ånggenomgångsmotstånd
(s/m). Målat tätskikt som är MVK-godkänt har ett ånggenomgångsmotstånd
mellan 10 000 s/m – 200 000 s/m.
1. Innervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
betong (150 mm) och ytskikt (10 000 s/m).
2. Innervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
lättbetong (150 mm) och ytskikt (10 000 s/m).
3. Innervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
regelverk med mellanliggande isolering (100 mm),
gipsskiva och ytskikt (10 000 s/m). Anm. träregelverk
kan användas men konstruktionen blir fuktsäkrare
med plåtregelverk.
4. Innervägg mot annat våtrum: målat tätskikt (MVKgodkänt),
gipsskiva, regelverk med mellanliggande
isolering (100 mm), gipsskiva och tätskikt/ytskikt
(10 000 s/m samt 200 000 s/m). Anm. träregelverk
kan användas men konstruktionen blir fuktsäkrare
med plåtregelverk.
5. Innervägg mot kaklat våtrum: målat tätskikt (MVKgodkänt),
gipsskiva, plåtregelverk med mellanliggande
isolering (100 mm), gipsskiva, tätskikt (1 000 000 s/m),
fästmassa och kakel.
6 A. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
träregelverk med mellanliggande isolering
(45 mm), ångbroms (140 000 s/m), träregelverk med
mellanliggande isolering (170 mm), utegips, luftspalt
och träpanel.
6 B. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
plåtregelverk med mellanliggande isolering
(45 mm), plastfolie (2 000 000 – 4 000 000 s/m),
träregelverk med mellanliggande isolering (170 mm),
utegips, luftspalt och träpanel.
7. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
plastfolie (2 000 000 – 4 000 000 s/m), träregelverk
med mellanliggande isolering (170mm), utegips, luftspalt
och träpanel.
8. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
lättbetong (200 mm), mineralull (70 mm) och puts
(20 mm).
9. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
betong (170 mm), mineralull (150 mm) och puts
(20 mm).
10. Motfylld yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt),
spackel, betong (200 mm), tätskikt alternativt en
dränerad isolering, dräneringsmaterial och jord.
Vid fuktsäkerhetsprojektering av ytterligare väggkonstruktioner
ska beräkningar göras med ånggenomgångsmotstånd
på både 10 000 s/m och 200 000 s/m då
detta är det lägsta respektive högsta värdet för materialgodkännande
av MVK.
Jag har ett snedtak som jag tidigare planerade att kakla (och därmed tätskikta med LIP). Därför satte jag ingen diffplast mellan våtrumskivan och råsponten i snedtaket, tyckte det skulle räcka med LIP-skiktet. Men nu har jag kommit fram till att jag inte vill kakla snedtaket, utan bara ha målat. Och då är jag rädd det blir ångläckage ut i snedtakets isolering. Suck!
I mitt snedtak som delvis går in över duschhörnan så känns det lite klent med målarfärgstätskikt. Eller det kanske är helt OK? Enligt MVK texten nedan så verkar ju våtrumsmålarfärg på våtrumskiva i snedtak (råspont under) bara ge 10.000 s/m!!
I alcro instruktion http://www.alcro.se/pdfs/inomhus/Utforandeanvisning_Vatrum.pdf står det
"Målat tätskikt som är MVK-godkänt har ett ånggenomgångsmotstånd
mellan 10 000 s/m – 200 000 s/m."
Medan BKR kräver tätskikt på >1 000 000 s/m.
Kan jag tätskikta snedtaket (och taket) med Lip och sedan måla på det? Fast att måla på LIP tätskikt lär väl inte bli något vidare snygg yta, eller? Kan man sätta ngn glasfiberduk ovanpå tätskiktet på snedtaket och måla på den?
Till det hela så har jag som sagt dumt nog inte satt diffplast mot snedtaket (under våtrumsskivorna) eftersom jag tidigare planerade att tätskikta och kakla snedtaket. Så jag behöver verkligen få det tätt så det inte tränger ånga ut i isoleringen i snedtaket.
Så hur skall jag göra?
Dessutom undrar jag hur man bäst gör övergång mellan LIP tätskikt på väggen till våtrumsmålarfärg i snedtaket/taket (om man nu kör med färg i snedtaket/taket).
Från Alcros instruktion:
Konstruktionerna redovisas inifrån och ut. Observera
att det förekommer både innerväggar och ytterväggar.
Värdena inom parentes anger tjockleken på materialet
(mm) alternativt materialets ånggenomgångsmotstånd
(s/m). Målat tätskikt som är MVK-godkänt har ett ånggenomgångsmotstånd
mellan 10 000 s/m – 200 000 s/m.
1. Innervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
betong (150 mm) och ytskikt (10 000 s/m).
2. Innervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
lättbetong (150 mm) och ytskikt (10 000 s/m).
3. Innervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
regelverk med mellanliggande isolering (100 mm),
gipsskiva och ytskikt (10 000 s/m). Anm. träregelverk
kan användas men konstruktionen blir fuktsäkrare
med plåtregelverk.
4. Innervägg mot annat våtrum: målat tätskikt (MVKgodkänt),
gipsskiva, regelverk med mellanliggande
isolering (100 mm), gipsskiva och tätskikt/ytskikt
(10 000 s/m samt 200 000 s/m). Anm. träregelverk
kan användas men konstruktionen blir fuktsäkrare
med plåtregelverk.
5. Innervägg mot kaklat våtrum: målat tätskikt (MVKgodkänt),
gipsskiva, plåtregelverk med mellanliggande
isolering (100 mm), gipsskiva, tätskikt (1 000 000 s/m),
fästmassa och kakel.
6 A. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
träregelverk med mellanliggande isolering
(45 mm), ångbroms (140 000 s/m), träregelverk med
mellanliggande isolering (170 mm), utegips, luftspalt
och träpanel.
6 B. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
plåtregelverk med mellanliggande isolering
(45 mm), plastfolie (2 000 000 – 4 000 000 s/m),
träregelverk med mellanliggande isolering (170 mm),
utegips, luftspalt och träpanel.
7. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), gipsskiva,
plastfolie (2 000 000 – 4 000 000 s/m), träregelverk
med mellanliggande isolering (170mm), utegips, luftspalt
och träpanel.
8. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
lättbetong (200 mm), mineralull (70 mm) och puts
(20 mm).
9. Yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt), spackel,
betong (170 mm), mineralull (150 mm) och puts
(20 mm).
10. Motfylld yttervägg: målat tätskikt (MVK-godkänt),
spackel, betong (200 mm), tätskikt alternativt en
dränerad isolering, dräneringsmaterial och jord.
Vid fuktsäkerhetsprojektering av ytterligare väggkonstruktioner
ska beräkningar göras med ånggenomgångsmotstånd
på både 10 000 s/m och 200 000 s/m då
detta är det lägsta respektive högsta värdet för materialgodkännande
av MVK.
Redigerat:
Jo det kan nog komma lite stänk på snedtaket. Men det jag mest är orolig för är att ånga skall tränga ut i isoleringen i snedtaket.
Dock fick jag lära mig precis från annat håll att målade tätskikt på 10.000 s/m troligen är OK pga av att det kan torka ut.
De höga kraven på tätskikt bakom kakel beror tydligen på att fukt står bakom kaklet hela tiden om man använder duchen hyfsat frekvent.
Om jag målar med den tunna ångspärren LIP VS 20 på snedtaket och taket (och skippar tätskiktet VS 30) och sedan ovanpå detta ett våtrumsmålarfärg-system så borde det bli en mycket tät yta, som samtidigt är slät och snygg. Låter det vettigt?
Dock fick jag lära mig precis från annat håll att målade tätskikt på 10.000 s/m troligen är OK pga av att det kan torka ut.
De höga kraven på tätskikt bakom kakel beror tydligen på att fukt står bakom kaklet hela tiden om man använder duchen hyfsat frekvent.
Om jag målar med den tunna ångspärren LIP VS 20 på snedtaket och taket (och skippar tätskiktet VS 30) och sedan ovanpå detta ett våtrumsmålarfärg-system så borde det bli en mycket tät yta, som samtidigt är slät och snygg. Låter det vettigt?
Man kan inte dra slutsatsen att ett målat system skulle vara sämre bara p g a att ångtätheten är sämre. Man måste begrunda att ett målat system konstruktionsmässigt skiljer sig avsevärt från ett system klätt med keramisk beklädnad. I ett målat system har du tätskiktet öppet och synligt. Systemet utsätts för vatten och ånga främst när badrummet används och luftfuktigheten avtar efterhand (vatten rinner ner och ånga ventileras förhoppnings bort) . I ett keramiskt system å andra sidan ligger tätskiktet bakom keramik, fix och fog vilket innebär att luftfuktigheten i beklädnaden vid normal användning är konstant hög även när våtutrymmet inte nyttjas och mycket hög i anslutning till att det används i och med att vattnet inte "rinner av" lika effektivt.
För att kombinera de olika systemen finns ju regler om överlapp av tätskikt för att möjliggöra en säker konstruktion. Därav drar jag även slutsaten att det inte är något hinder (för den som vill) att använda sig av ett tätskikt för keramisk beklädnad och därefter ett tätskikt för måleri.
Om jag får spåna lite fritt så kan jag tänka mig att ett målat system inte är direkt lämpligt i de fall då våtutrymmet utnyttjas långt mer än normalt (vid sidan av offentliga lokaler såsom badhus och privata bastubadarklubbar kanske bara den drabbas som innehar en SL-buss eller liknande för att kunna transportera familjen).
För att kombinera de olika systemen finns ju regler om överlapp av tätskikt för att möjliggöra en säker konstruktion. Därav drar jag även slutsaten att det inte är något hinder (för den som vill) att använda sig av ett tätskikt för keramisk beklädnad och därefter ett tätskikt för måleri.
Om jag får spåna lite fritt så kan jag tänka mig att ett målat system inte är direkt lämpligt i de fall då våtutrymmet utnyttjas långt mer än normalt (vid sidan av offentliga lokaler såsom badhus och privata bastubadarklubbar kanske bara den drabbas som innehar en SL-buss eller liknande för att kunna transportera familjen).
Frågan är varför du inte ska kakla ytan?
Ställdes inför exakt samma problem för ett par månader sedan, jag valde att kakla då stor del av sendtaket får inne i duschhörnet. Jag måste säga att det blev jävligt snygg med kakel även på snedtaket. Kanske de beslutet jag är mest nöjd med i hela badrummet.
Jag har använt mig av fasade vita 20x10 plattor.
Ställdes inför exakt samma problem för ett par månader sedan, jag valde att kakla då stor del av sendtaket får inne i duschhörnet. Jag måste säga att det blev jävligt snygg med kakel även på snedtaket. Kanske de beslutet jag är mest nöjd med i hela badrummet.
Jag har använt mig av fasade vita 20x10 plattor.