Ekonomi & Juridik

Besvikna på sin entreprenör

Karin Bok och Lars Jaeger är mitt uppe i bygget av den arkitektritade drömvillan, precis vid Turning Torso i Malmös Västra hamn. Men bygget verkar inte hålla den kvalitet de hade förväntat sig och besvikelsen är stor.

Visst låter det bra, att ha tecknat ett avtal med en svensk arkitekt om att uppföra ett hus på totalentreprenad, med tydlig hänvisning till ABS95. Vad kan då gå fel? En hel del, visar det sig. Just nu känner Karin och Lars att de håller på att få ett tyskt hus med EU-standard, inte den höga svenska kvalitet de hade förväntat sig.

Karin och Lars är båda egna företagare, mitt uppe i karriären. Det enda problemet är tiden som aldrig vill räcka till. Och särskilt uppskattar de hemmets lugna vrå efter en hektisk arbetsdag. Faktiskt så mycket att de inte tvekade en sekund att lägga alla besparingar på drömboendet, när det dök upp i form av ett erbjudande från den svenska arkitekten Ulf Karmebäck och hans företag Packwerk AB. Karin och Lars skulle kunna bygga ett stort arkitektritat hus på en sjötomt vid Malmös Västra hamn och få det precis som de ville.

– Vi hade varit och tittat på Packhusen som han byggt vid Bo01 i Malmö och tyckte att de var jättefina, berättar Karin.
Med en rad anpassningar och justeringar skulle ett hus byggt där i hamnen av samma arkitekt passa dem perfekt.

Och arkitekten Ulf Karmebäck menade att alla deras önskningar skulle gå att uppfylla, inga problem. De skulle kunna byta ut i princip allt som fanns i den objektsbeskrivning han visade upp. Karin var särskilt mån om att få en självbärande trappa upp till övervåningen och den skulle hon få, det lovade Karmebäck.

Därför tecknade Karin och Lars ett kontrakt med Ulf Karmebäcks bolag Packwerk AB om att uppföra ett hus enligt Karmebäcks ritningar och objektsbeskrivning. I kontraktet står det att huset kostar 3,5 MKR och tomten 1,5 MKR. Ändringar och tilläggsarbeten ska debiteras med självkostnad samt ett entreprenörsarvode om 10 % av dessa kostnader. När kontraktet tecknades var Packwerks advokat närvarande. Det var ett kontrakt om totalentreprenad, med hänvisning till ABS95. I kontraktet utser beställaren, i detta fallet, Karin Bok och Lars Jaeger, sin kvalitetsansvarige Nils-Olof Ljunggren.

Tyvärr hade Karin och Lars ingen tanke på att de behövde någon både byggtekniskt och juridiskt kunnig som tillgodosåg deras intressen, både före och under kontraktet undertecknades. Kontraktet de undertecknade var allmänt hållet och hänvisar till ritningar och ett säljprospekt. Det finns ett tillägg i kontraktet om att huset ska utföras med putsfasad. Istället för att skriva in detaljerna i kontraktet litade Karin och Lars på alla muntliga löften och tyckte att det lät fullt tillräckligt att man tecknade ett avtal om att uppföra huset på totalentreprenad. Entreprenören Ulf Karmebäck är karismatisk och otroligt trevlig. Det kändes som att det inte fanns någon som helst anledning att tvivla på hans löften. Karin har också byggt hus en gång tidigare, i Stockholmstrakten och med en hustillverkare. Den gången löpte allt som smort och Karin tyckte att hon visste vad hon gav sig in på.

Bygget av Karins och Lars hus har idag kommit ganska långt, huset har börjat ta form och man håller på med inredningen. Räkningarna har trillat in enligt betalningsplanen.

– Vi har varit måna om att betala dem snabbt, så att bygget inte ska försenas, berättar Karin.
Men Karin började ana ugglor i mossen när de just gjort en delbetalning på 50 % av kontraktssumman, som skulle ske när stommontage var färdigställt. Hon gjorde betalningen direkt när räkningen anlände, men när hon kom ut till byggarbetsplatsen var stommontaget inte alls färdigställt.

Samtidigt känns det inte bra hur Karmebäck hanterar deras golvbeläggning. Innan kontraktet tecknades berättade han att de skulle få det exklusivaste golv som finns, ett diamantslipat betonggolv som han försäkrade dem om är urtjusigt. De fick inte se golvet i det här skedet, det skulle han visa dem lite senare och det skulle absolut inte vara några problem att byta ut det om de ville ha något annat. Ulf dröjer med att visa dem ett golvprov tills precis innan det ska läggas in.

– Följden för oss blir ju att om vi inte tycker om golvet blir vårt bygge försenat, berättar Karin.
Och golvprovet visar sig vara betong med inslag av gul sjösten, något som Karin och Lars absolut inte kan tänka sig. Om de vill byta ut golvet mot något annat måste de betala en mellanskillnad på 68 000 kr, även om de själva ordnar materialet.

Nu börjar de åka ut till bygget lite oftare, för att kolla att det inte är andra saker som inte stämmer. En helg när de kommer ut finns där ett gäng unga tyska elektriker på plats för att göra alla eldragningar i huset. Ingen kan svenska, så det är bara för Karin och Lars att damma av den gamla skoltyskan. Elinstallatörerna behöver hjälp, för de kan inte läsa den förminskade elritningen i A4-format. Ursprungsritningen som är producerad i A1-format har de inte med sig. Karin och Lars går och pekar var de tycker att eluttagen ska sitta, för det finns ingen arbetsledare för elinstallatörerna i sikte.

De noterar att eluttagen monteras alldeles för nära tappvattnet i badrummet, med 30 cm avstånd istället för de 40 cm vi kräver i Sverige. Alla elledningar läggs dessutom direkt i betongen och det fanns ingen avsikt att lägga dem i PEX-rör, som Karin och Lars hade förväntat sig. Kan de här killarna verkligen ha svensk behörighet när de inte vet på vilket avstånd från tappvattnet ett eluttag ska sitta? Karin kontaktar Elsäkerhetsverket och får reda på att den som installerar el i Sverige också ska ha svensk behörighet och att det strider mot svensk lag om så inte är fallet. Men vem är det som ska kontrollera sånt här?

En annan dag ser Karin att en trappa är monterad, men inte den självbärande trappa hon blivit lovad, utan en helt vanlig. När hon ifrågasätter trappan får hon bara till svar att det inte går att göra en självbärande trappa. Och när Karin känner på fönstret som blivit isatt känner hon att det svajar. Det är inte isatt ordentligt, går inte att öppna och ser inte bra ut. När hon frågar den svenske ansvarige byggledaren om fönstret, får hon bara till svar att, ”det ska vara så”.

Och kontakterna med stadsbyggnadskontoret, de sköts hela tiden av Packwerk. Den kvalitetsansvarige Nils-Olof Ljunggren anser nämligen att han jobbar på uppdrag av Packwerk, trots att det i kontraktet står att ”Beställaren utser Nils-Olof Ljunggren till sin kvalitetsansvarige”.

– Det stämmer, det är Packwerk som är byggherren och jag har aldrig träffat Karin och Lars, berättar Ljunggren.
Karin och Lars har varken träffat honom, den som handlägger deras bygglov eller handläggaren av bygganmälan vid Malmö stadsbyggnadskontor. Därför har stadsbyggnadskontoret inte heller någon aning om att Karin och Lars är missnöjda med kvaliteten på deras bygge och hur det sköts.

Ulf Karmebäck å sin sida tycker att det är helt fel av Karin att vara ute på sitt bygge för att se hur det går.

– Jag är ansvarig för att ingen blir skadad på byggarbetsplatsen och det ställer bara till bekymmer för mig när de springer runt där och lägger sig i byggarbetarnas jobb. Vi har ett avtal om totalentreprenad och det är inte förrän efter slutbesiktningen hon ska uttala sig om hur hennes hus har blivit. Under tiden ska alla ändringar gå via Packwerks representanter. Det är vi som har ett avtal med NCC Deutsche Bau som bygger, inte Karin Bok.

Ja, det är svårt att bygga hus, reflekterar undertecknad vid intervjun.

– Det är inte svårt att bygga hus. Tvärtom, det är jättelätt. Hon ska bara inte lägga sig i det hon inte har med att göra. Jo, förresten, det är svårt att bygga hus när man har ett sjukt kontrollbehov, säger Karmebäck.

Listan över saker som Karin och Lars inte är nöjda med kan göras lång och de känner att de måste göra något. De bestämmer sig därför för att kontakta Byggahus.se och frågar:

– Vad har entreprenören, i detta fall Packwerk AB, för informationsskyldighet gentemot köparna att berätta att det är ett tyskt hus man säljer?
– Får man bygga enligt EU-standard idag?
– Ska konsumenten själv informera sig om EU:s byggnormer?
– Hur går man vidare när man befinner sig i vår situation?

I nästa avsnitt ger Byggahus.se svar på Karins och Lars frågor och berättar vad som har gått fel i deras fall. Dessutom får du tips om vad du ska tänka på när du funderar på att bygga med en utländsk hustillverkare.