Järnvitriol på fasaden

På en västkusttomt direkt gränsande till hav och salta vindar ligger en åretruntbostad med en kulör som matchar de omgivande klipporna. Huset har många år på nacken och från början var det behandlat med järnvitriol, men när dagens ägare tog över var järnvitriolen sedan länge övermålad med olika färger. En liten bod som byggdes för 25 år sedan på tomten, hade dock kvar järnvitriolbehandlingen som gjordes på granpanelen då.

För tre år sedan var det dags för en tillbyggnad och då passade familjen på att också byta ut all gammal panel och ersatte allt med sibirisk lärk. Tanken var att huset skulle få en naturligt grånad fasad.

Efter lite letande efter exempel och goda råd beslutade man att behandla panelen med järnvitriol. Tanken var att undvika den ojämna patineringen som obehandlade fasader får vid till exempel takutsprång och i olika väderstreck.

Familjen beslutade att byggnadsentreprenören som gjorde tillbyggnaden också skulle järnvitriolbehandla fasadpanelen innan den sattes upp. Entreprenören gjorde det rationellt genom att sänka ner panelen i stora bad med järnvitriollösning och bets.

Några brädor som spruckit under monteringen ska ersättas, men annars räknar man med ett underhållsfritt, gråbrunt hus i många år framöver.

Järnvitriol är billigt. Ett kilo kostar under femtiolappen och ska blandas med vatten. Sedan beror åtgången på vilket virke man har. Lösningen blir färglös och blaskig och för att få en färgeffekt med en gång och för att se var man behandlat rekommenderas att använda silverbets i lösningen. Efter några månader får fasaden sin rätta färg.

Lösningen kan ge fläckar på omgivande material så det är viktigt att täcka, även bleck och liknande, vid målning. När lösningen väl har torkat påverkar den inte andra material.

Diskmedel i lösningen kan göra att den tränger in lättare i träet.
I de stora färgfabrikanternas proffsbutiker säljs inte mycket järnvitriol.

Frågor till Stefan Hjort, som är teknisk doktor och arbetar på Swerea AB. Han har bland annat samarbetat med Folksam i deras långtidsstudie av mögelpåväxt på färger.

Skyddar järnvitriol träet på något sätt?

– Nej. Det ger en snabb grånad som kan ge ett litet skydd i sig. Annars menar jag att det är att jämställa med en obehandlad träfasad och obehandlat trä klarar sig bra har vi sett i tester. Däremot ger obehandlat trä ett ojämnare färgintryck när det har börjat gråna beroende på var det sitter och hur väder och vind angriper. Det som är bra med obehandlat och järnvitriolbehandlat trä är att det finns inget som tätar till. Det gör att panelen torkar lätt.

Jag har sett obehandlade träfasader som är i mycket bättre skick än de som är målade med dålig färg.

Vill man ha en fasad med grå färg och samtidigt ett skydd för träet finns lasyrer som har nästan samma kulör men den får man också vara beredd att måla om oftare.

Hur länge kan en fasad med järnvitriol hålla?

– Lika länge som en obehandlad fasad, det vill säga minst 50 år, troligen längre. Naturligtvis beror det på kvalitén på virket. Gran är att föredra framför fur. Svarta prickar skadar inte träet.

Är järnvitriol giftigt?

– Nej det är inte giftigt. Kopparvitriol är däremot giftigt men det används nästan inte längre.

Kan man måla över en fasad som behandlats med järnvitriol?

– Ja, slamfärger eller lösningsmedelsbaserade färger fungerar.

Blir en fasad som är behandlad med järnvitriol mörkare vid regn?

– Ja, precis som en obehandlad fasad.

På Gysinge centrum för byggnadsvård rekommenderar man att behandla uppsatt virke. Virke som ligger ner, eller virke som behandlas för ofta blir väldigt mörkt och eventuellt kan det göra träet mindre hållbart. Blandar man för stark lösning kan träet få en grönaktig nyans.

Bland Gysinges provpaneler finns en fasadbit som sattes upp för 12 år sedan och som järnvitriolbehandlades. De använde bra virke och fasadbiten är fortfarande i mycket bra skick efter den enda första