Flyttade timmerstuga och byggde smart lantställe

Bo Svensson och Gunnel Malm bor sedan många år i Finspång. Men båda har sina rötter i djupaste Småland. Och det är där, i skogsbygden utanför Ljungby, som paret har iordningställt sitt fridfulla lantställe.

– Tomten är på tre hektar och har tillhört min föräldragård, som styckades av i samband med att jag och mina syskon sålde gården. Det har funnits ett soldattorp här tidigare, men det vara bara en ruin kvar när jag och Gunnel tog över, berättar Bo Svensson.

Idag finns det två boningar på tomten: en större stuga som de själva bor i och en mindre stuga för gäster.

– Vi vistas här mest under somrarna, eftersom stugorna inte är vinterbonade. Men vi åker även hit ibland under vinterhalvåret, det fungerar oväntat bra även när det är kallt.

Bekvämligheter som vatten, avlopp och el fanns inte. Allt sådant har de fått ordna på egen hand.

– Vi frågade elnätsbolaget vad det skulle kosta att dra hit en ledning. Svaret blev 350 000 kronor! Det var ett erbjudande som vi kunde motstå.

Byggt eget elsystem

Som tur är finns det tekniska hjälpmedel som både ger el och värme. Bo och Gunnel har skaffat ett dieselelverk på 15 kilowatt som bland annat används för att driva vattenpumpen och stugornas elvärmeelement. Elverket kombineras med två solcellspaneler, en mot öster och en mot söder.

För att lagra elen används två 12 voltsbatterier som vardera ger 250-300 amperetimmar. Batterierna är anslutna till en växelriktare som levererar växelström till belysning och stickkontakter inne i stugorna. En kontrollenhet, regulator, styr övergången mellan elverket och solpanelerna. Det egna elsystemet med elverk, solpaneler, batterier och monteringsutrustning har totalt kostat cirka 75 000 kronor.

– Jag tycker att vi valt en säker och heltäckande lösning för vårt behov av el och värme. När det är ljust ute laddas batterierna av solenergin och när det är mörkt går belysningen på batterierna. Under vinterhalvåret, när det är kallt ute, kör vi igång elverket till elementen. Det tar bara någon timme innan det blir varmt. Dessutom har vi installerat moderna braskaminer såväl i boningsstugan som i vår gäststuga intill.

Vatten och avlopp har de också ordnat på ett praktiskt sätt. De har låtit borra en dricksvattenbrunn och installerat en gasvattenvärmare som kan värma tappvattnet i köket. Avloppet består av ett modernt torrdass och på tomten har de anlagt en utedusch, där de också har tillgång till varmvatten via en separat gasvattenvärmare.

– Värmaren är en sådan modell man brukar använda i husvagnar: den startar automatiskt så fort man öppnar varmvattenkranen och stängs av när man stänger kranen.

I boningsstugans kök finns en gasspis med fyra plattor och en ugn som gör det enkelt att laga mat. Kylvarorna förvarar de i ett gasolkylskåp med frysfack.

– Vi har kopplat in två gasolflaskor i ett system, så att när gasen tar slut i ena flaskan så slår det automatiskt över till den andra.

Flyttade timmerhuset från Finspång till Småland

Själva stugorna är byggda av färdiga timmerstockar i modellen häbre, en typ av hus som förr i tiden användes som förrådshus och sovkammare sommartid. Den första stugan Bo och Gunnel byggde var från början ett visningshus som stod i Finspång. De köpte det redan år 2000, två år innan de började bygga sitt lantställe.

– Jag plockade ner stugan bit för bit och transporterade ner det till min föräldragård i Hamneda där det lagrades på loggolvet. På våren 2002, när tomtavstyckningen var klar, tog vi hjälp av en grävfirma att anlägga plintgrunden med 22 plintar. Sen monterade jag och Gunnel upp stommen på några dagar, berättar Bo.

Boningsstugan, som är på 30 kvadratmeter plus sovloft, stod helt färdiginredd året därpå. Ytterväggarna består av specialspontat furuvirke med dimensionen 70 x 145 mm och längderna varierar upp till en maxlängd på cirka 5,5 meter. Skarvningar görs med en speciell tätning mellan ändytorna och så kallade dymlingar på var sida om skarven. Dymlingarna pressar samman skarven genom sin placering.

– Numreringen av timrets ändytor anger vägg och varv, så med en god sortering före start går det enkelt att plocka samman husets väggar. Passformen har varit enastående och det finns inte en spik i grundstommarna.

Stugans golv och tak är isolerade, men däremot inte väggarna som endast är tätade med en speciell, flexibel tätningsmassa. Med tanke på att trävirket krymper och expanderar beroende på utomhusklimatet har de fått montera så kallade styrgåtor mot alla dörrar och fönster.

– Styrgåtorna tillåter att virket kan röra sig utan att det belastar dörr- och fönsterkarmar.

Kompletterade med gäststuga och vedeldad bastu

Även gäststugan är ett timmerhus som levererats från Finspång. Stugan är på 15 kvadratmeter, hälften så stor som boningshuset, men har försetts med ett större överhängande sovloft.

– Stugan påminner lite om en alpstuga med gott om rymd och utsikt på övre plan. Vi har låtit dra in el, via elverket, och installerat en braskamin som ger snabb uppvärmning.  

Leveransen av gäststugan inkluderade stomme, råspont för yttertak, isolering i golv och tak, innertak och golv i furu, tre fönster och en dörr samt råspont.

– Den kompletta leveransen gjorde arbetet lätt. Det tog mindre än fyra dagar från byggstart till att takpapperet var pålagt. Sedan tar ju inredningen, fönster och dörrar lite mer tid. Vi har gjort all montering själva, förutom plintgrunden och de tyngsta balkarna som en lokal byggfirma hjälpte oss att lägga på plats med en grävmaskin.

Under våren 2014 kom en ny leverans från timmerhustillverkaren: en bastustuga på åtta kvadratmeter, komplett med inredning och vedeldat bastuaggregat. Från baststugan har de utsikt över den lilla sjön på tomten.

Anlade sjö med stöd från länsstyrelsen

Och sjön då? Ja, det var ursprungligen en sank åkermark täckt av en mager granplantering.

– Vi träffade en tjänsteman från Skogsstyrelsen som kläckte idén. ”Om jag fick bestämma skulle jag anlägga en sjö här”, sa han.

Den idén nappade Bo och Gunnel på. De beviljades dessutom ett litet stöd från länsstyrelsen för att anlägga sjön. Stödet ges till våtmarksprojekt som bedöms gagna den biologiska mångfalden i landskapet.

– Vattnet lockar till sig vilt, som älgar och rådjur! Och ute på ön har vi änder som lägger bon. Så det är inte bara vi som har stor glädje av sjön.

Sjön är närmare 100 meter lång och drygt fyra meter djup på sina djupaste ställen. Den har inlopp och utlopp till en bäck och får dessutom friskt kallvatten från en underjordisk källa på tomten.

– Man skulle kunna använda källan som dricksvatten. Men det är lite enklare för oss att ta vattnet ur vår djupborrande brunn.

En grävfirma grävde ut sjön och anlade ön, ett jobb som tog ett par dagar. Schaktmassorna flyttades till en sänka på tomten och jämnades ut för att det inte skulle bli en störande anblick. Hela sjöprojektet kostade omkring 100 000 kronor, inklusive bidraget.

– Det var värt varenda krona, tycker vi. Ingenting går upp mot ett svalkande dopp, i kombination med sommarvärme eller en hett bastubad!