De bygger supersnål forskningsvilla

I Varberg och Borås planerar respektive bygger man just nu på två trähus, som utåt sett ser ut som vilka traditionella trähus som helst, men i konstruktionen döljer sig fyra nya lösningar för att minska risk för fukt och energiförluster. Inuti villorna döljer sig också nya tekniska produkter, specialanpassade för lågenergihus.

– Konstruktionsmässigt har vi hittat fyra punkter där det inte helt sällan uppkommer problem av olika slag med den här typen av hus. Sedan har vi identifierat lösningar genom att göra förändringar i konstruktionen, säger Lisa Ossman som är projektledare hos SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Målet är även att huset ska göra av med 60 procent mindre energi än vad som byggreglerna idag säger är godkänt.

Man kommer även att testa en nya tekniska produkter i husen, mer om detta  längre ner i artikeln.

De två husen
De båda husen är prefabricerade trähus. De står på en extraisolerad platta på mark och har även extra isolering i väggarna. I övrigt är de på många sätt som vilket trähus som helst. Alla materialval har haft en ekonomisk grund för att det ska bli så likt ett genomsnittligt trähus i Sverige idag som möjligt. Ventilationssystemet är av typen FTX.

Det som skiljer husen från ett vanligt trähus som byggs idag, är att de innehåller ett par konstruktionsförändringar samt 70 olika mätpunkter för fukt och temperatur som gör att SP kan detaljgranska konstruktionen.

De fyra konstruktionsförändringarna är:

• Cellplastisolering under syll för att minska risken att fukt tar sig upp från plattan till väggkonstruktionen.
• En nyutvecklad cellplastkil som man sätter under fönstret före montering. Denna ska förhindra att vatten som eventuellt tar sig in inte rinner in i huskonstruktionen, utan istället rinner ut mot fasaden.
• En indragen infästning där mellanbjälklaget möter ytterväggen gör att huset kan utrustas med extra isolering och en bibehållen plastfolie som ska göra konstruktionen tätare och förhindra kondensproblem.
• En isolerskiva utanför råsponten på taket och en regntät men ånggenomsläpplig duk under takpannorna, ska tillsammans göra huset energimässigt bättre och samtidigt förhindra fukt och mögelpåväxt på vinden.

– Det är inte säkert att lösningen alltid löser det helt ut, det är det vi ska testa och verifiera. Vi har hittills bara gjort simuleringar och beräkningar i olika beräkningsprogram. Förhoppningen är dock att förändringarna ska lösa problemen med dessa fyra kritiska punkter i trähus, säger Lisa Ossman.

Förändringarna är tidigare bara testade teoretiskt och de två husen blir det verkliga testet för hur väl lösningarna faller ut.

Testar även produkter
Idag är de flesta tekniska produkterna anpassade för standardhus, inte lågenergihus. Men SP har t ex under 1,5 års tid arbetat med ett forskningsprojekt tillsammans med värmepumpsbranschen och tagit fram en värmepump anpassad för lågenergihus och den ska vi testa i huset i Borås.

I husen kommer man även att testa en spisfläkt anpassad för lågenergihus. Eftersom lågenergihus är väldigt täta blir det lätt undertryck om spisfläkten går igång på max, men den spisfläkt som de tar fram nu ska lösa det problemet.

– Vi kommer att testa allt från konsumentprodukter till styrsystem för ventilation och värme för att se hur de samverkar med varandra och påverkar huset, säger Lisa Ossman.

Husen ingår samtidigt i ett stort EU-projekt där fem länder ska bygga totalt 27 000 kvadratmeter byggnadsyta och samtidigt testa och utvärdera en metod där intressenter involveras tidigt i projekten och samarbetar för att ta fram ett så energieffektivt hus som möjligt.

Men i Sverige handlar det alltså inte bara om planeringsarbetet, utan även om att finna lösningar på svagheter hos trähus, och att kunna testa och ta fram nya produkter.

– Från SP:s sida ser vi kunskapen som kommer fram, hur man kan förbättra svenska trähus. Det är öppen forskning och den är jätteviktig för svenska småhusbranschen. När det arbetet är över kommer vi fortsätta använda huset i Borås som ett labb där vi kan testa nya produkter, säger Lisa Ossman.

Projektets fortskridande
Huset i Varberg är inte byggt ännu, det ska monteras till våren och därefter säljas till en familj.

– Förhoppningsvis blir det en familj med intresse för den här typen av frågor. Vi kommer dock inte att behöva besöka huset i någon större utsträckning eftersom vi har installerat mätpunkter i konstruktionen, säger Lisa Ossman.

Under två års tid kommer SP att utföra mätningar och följa hur energianvändning, fukt, temperatur varierar. Därefter kommer de att kunna dra slutsatser utifrån resultatet.

I huset i Borås kommer det inte att bo någon familj, utan det blir istället ett slags simulerad familj genom att värmare som symboliserar boenden placeras ut i olika rum samt att duschen automatiskt går igång då och då.

- Huset i Borås är rest och under hösten kommer det att färdigställas och förses med alla installationstekniska delar. Det kommer att bli som ett labb. Vi kan använda det för tester och provningar på massor av olika slags produkter och installationstekniska lösningar. I och med att vi har alla mätpunkter kan vi följa noggrant hur det påverkar huset, säger Lisa Ossman.

Pris
Prismässigt vet de inte exakt vilken summa varje byggprojekt slutar på, däremot har de en uppfattning.

– Inköpspriset ligger runt 2,7 miljoner kronor nyckelfärdigt. Men vi har gjort en livscykelkostnadsuträkning på 30 år, och jämfört med standardhus kommer dessa hus att stå sig bra, säger Lisa Ossman.

Eftersom husen byggs på samma sätt och med samma material och utrustning gäller samma inköpspris för bägge husen, och till sommaren väntas huset i Varberg vara redo för försäljning.