Utredning: "Viljan att bygga hus saknas"

Inget av hållbarhetsargumenten håller för att motivera att kommuner aktivt motverkar småhusbyggande, detta menar egnahemskommissionär Stefan Attefall i hans senaste delredovisning av uppdraget där han ska verka för ökat småhusbyggande. Han slår fast att efterfrågan på hus är stor (7 av 10 hushåll vill bo i småhus), och lönsamheten för bostadstypen god - men trots detta byggs det få småhus. Både ur ett nationellt perspektiv, och ur ett internationellt sådant.

- Genomgången visar att det inte finns några generella nackdelar med småhusbebyggelse som motiverar den begränsade planering som många kommuner bedriver i dag. För flera hållbarhetsaspekter kan småhus tvärtom vara ett bättre alternativ, skriver han i den sjätte delredovisningen som släpptes idag.

Han menar på att det krävs en kulturförändring i kommunerna och en förändrad syn på småhusbyggande. Att motviljan inte är förankrad i argument som håller.

- Vilja att bygga småhus saknas. Situationen kan principiellt beskrivas som att kommunen och även andra aktörer avsiktligt väljer att agera för att det inte ska byggas småhus trots att de generella kriterier som finns talar för sådan nyproduktion, säger Stefan Attefall.

Samtidigt slår han fast att kommuner har egna ekonomiska intressen av att hålla nere markutbudet. Och att skattesystemet gynnar bostadsrätter framför äganderätt.

Detta är den sjätte delredovisningen i en serie, med en sjunde att vänta innan hela uppdraget slutredovisas i januari 2027.

Egnahemskommissionären rekommenderar följande åtgärder:

• Se över skattereglerna vid fastighetsförsäljningar för att skapa mer likvärdiga villkor mellan olika upplåtelseformer och bostadstyper. Särskilt bör skillnaden mellan bolagsförsäljningar och direktförsäljningar av fastigheter analyseras.
• Se över stämpelskatterna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Även reglerna för fastighetsskatt på obebyggd mark bör granskas så att de inte missgynnar småhusbyggande.
• Ge Boverket i uppdrag att utveckla metoder för att bedöma behovet av olika typer av bostäder. Uppdraget bör även omfatta hur marknadens prissignaler kan användas som underlag för sådana bedömningar.
• Ge Statskontoret och Boverket i uppdrag att utreda hur den politiska styrningen av bostadsförsörjningen kan stärkas för att bättre genomföra de statliga bostadspolitiska målen.
• Överväg en regional statlig planeringsnivå, exempelvis genom länsstyrelserna, som kan tydliggöra vilka samhällsekonomiska förväntningar som bör ställas på kommunernas bostadsplanering. Ekonomiska incitament bör också övervägas.
• Ge Boverket i uppdrag att ta fram fördjupade och evidensbaserade kunskapsunderlag om hållbarhetsaspekter vid bostadsplanering. Stöd forskning och ge Boverket samt Trafikverket i uppdrag att analysera hur olika typer av bostadsområden påverkar resande och transporter.
• Stärk konsumenternas ställning genom bättre information om bostadsrätter, särskilt om betydelsen av föreningens skuldsättning. Se över reglerna om skydd av jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken så att mer proportionerliga avvägningar kan göras när bostadsbyggande planeras

Källa: Delredovisning 6