Tomt & Trädgård

Så lägger du sten

Smågatsten och betongplattor i kombination.

Smågatsten och betongplattor i kombination. Foto: Marléne Eskilsson

Dags att lägga sten på uppfarten eller i trädgården? Här berättar stensättaren vad som är viktigt att tänka på och vilka fallgropar det finns när man lägger sten runt huset.

Magnus Sivertsson är stensättare och driver Sivertsson Stensättning AB. Han menar på att det numera finns ett stort utbud av sten anpassat även för den som vill göra jobbet själv:

– I Sverige har det alltid varit så att, även om snickaren bygger huset, så har man velat skapa trädgården själv. Det ligger nog kvar lite hos gemene man att det är där man väljer att spara in pengar. Och jag tror att marknaden riktar sig till många gör-det-självare idag. Du kan köpa vinkelslip och allt som håller för ett jobb och kanske ett till, ihop med enkla fyrkantiga eller tegelstensformade plattor som ju är ganska lättlagda, säger han.

De största fallgroparna där folk misslyckas när de gör jobbet själva är när det kommer till mer komplicerade mönster samt till lutningen på marken.

– Du ska alltid ha fall på en yta så att vattnet rinner av. Vi som gör detta dagligen använder vattenpass, laser och liknande, så på 20 meter kan vi räkna ut fallet på millimetern, säger Magnus.

Fallet är viktigt för att plattorna inte ska röra på sig och spricka. Står vattnet kvar på ytan blir det en svacka där till slut eftersom undermaterialet blir mjukt, och då blir ytan ful. En annan nackdel när fallet blivit fel är att det, när det blir minusgrader ute, fryser på och då bildas isfläckar som du kan halka på.

AKU-ränna

Betongplattor lagda i förband, med ACO-ränna som tar hand om vattnet eftersom fallet ligger mot huset. Foto: Marléne Eskilsson

Ska du göra arbetet själv bör du således vara medveten om att fallet är superviktigt.

Välja sten
Innan du ens påbörjar arbetet måste du bestämma dig för vilken slags sten du vill använda.

– Vår firma rekommenderar gärna naturmaterial eftersom det är finare, vackrare och håller på sikt. Betong behöver du byta efter 15 år, dessutom blir den ganska ful efter ett par år. Granit och skiffer är outslitligt och då får man en lösning man kan leva med under lång tid. Är det bra utfört kanske man aldrig behöver göra om det, säger Magnus.

Han nämner även gotländsk kalksten som en väldigt vacker sten men är den för tunn håller den ungefär lika länge som betong. Vill du ha längre hållbarhet bör du välja en tjockare och hyvlad variant.

Betong går å andra sidan fortare att lägga eftersom plattorna är prefabricerade och det är raka linjer. Magnus uppskattar det till att en professionell stensättare lägger cirka 5-10 kvadratmeter natursten per dag, medan den siffran stiger till 20-40 när det är plattor i betong.

Så länge du väljer en lagom stor sten med raka linjer och håller dig borta från kurvor och cirklar är det inte särskilt svårt att lägga den själv. Det är framför allt mönstret som avgör hur svårlagt det är, inte stenens storlek. Dock kan såklart stora, tunga plattor vara krävande och kanske även tvinga dig att skaffa verktyg och maskiner till hjälp vilket skapar en extrakostnad.

Som du ser är materialvalet viktigt, både när du ska lägga själv och när du anlitar professionell hjälp, såväl hållbarhet som tidsåtgång och kostnad påverkas. Tänk till både en och två gånger innan du bestämmer dig.

Det viktiga underarbetet
När du valt material börjar det tunga arbetet, att gräva bort all matjord där stenarna ska ligga.

– All matjord måste bort för den är organisk. Det brukar handla om ett grävdjup på cirka 30-50 centimeter, sedan kommer grus, lera och annat. Är det mycket sten bör man även ta bort dessa, stora stenar kan exempelvis ha en förmåga att lyfta upp. Man bör i slutändan ha ett homogent underlag med jämn yta för om ytan då sjunker så sjunker den likadant överallt, säger Magnus.

grus

Här levereras bärlagret, efter att uppfarten grävdes upp 50 cm. Foto: Marléne Eskilsson

Därefter ska det på ett så kallat bärlager. Detta paddas och skapar sedan bärighet åt ytan. På så sätt undviker du att det bildas spår vid de stenar som oftare än andra utsätts för tryck.

– Jag rekommenderar 15-20 centimeter bärlager som paddas, och sedan 5 centimeter flis, stenmjöl eller sättsand, säger Magnus.

Det är viktigt att du inte tar mer än fem centimeter för detta lagret är enbart till för att du ska kunna bearbeta det, tar du mer än fem centimeter fyller inte bärlagret någon funktion längre.

– I flisen lägger du sedan avstockningsjärn och stockar av ytan så som du vill ha den.

Olika traditioner
Nu är det dags
att lägga ut stenarna. Det är viktigt att välja ett starkt mönster för att plattorna ska ligga på ett starkt vis.

– Du ska ha förband. Först lägger du en rad, sedan skjuter du med en halv sten för att fogarna inte ska hamna på samma ställe. Ungefär som en tegelvägg. Då ligger stenarna kvar på sin plats även när de utsätts för belastning, säger Magnus.

Stenarna ska enligt svensk tradition ligga mot varandra utan fog. Men i Danmark är traditionen annorlunda, där använder stensättarna fog mellan stenarna. Magnus gissar att vi också kommer lägga med fog om 20 år eftersom det finns stora risker för sprickbildning annars. Han nämner en härdande fog som kan vara av intresse för dig som trots allt vill foga och samtidigt helt ta bort ogräsrisken.

smågatsten

Smågatsten läggs i vågmönster och fogas med sättsand. Foto: Marléne Eskilsson

– Något som kommit de sista åren är en härdande fog. Då lägger man stenen med ett mellanrum, så fyller man i med den härdande fogen och så reagerar den på luft eller vatten och då härdar den och blir hård, och då kan det inte växa gräs där. Den kostar ju dock en del, det blir mycket dyrare än att bara lägga sättsand i fogarna. Men i gengäld slipper rensa ogräs, säger Magnus.

Väljer du bort fog är det sättsand som ska ner i fogarna. Här har du möjlighet att välja en sättsand som matchar eller bryter av dina stenar på ett snyggt sätt.

När du är klar med det här momentet är du redo att njuta av det du precis skapat.