sforskarn skrev:
Det med att spilla onödig värme på väg till radiatorerna är ju en sanning med modifikation då i en vanlig villa, även rören oftast ligger utanpå väggen, ingår i värmesystemet och den "spillvärme" som avges från rören tilllgodogörs ju också rummen.
Det är ju helt ok så länge termostatventilerna är öppna och spillvärmen hamnar där man vill. Men om du på våren har t.ex.10liter 60gradigt vatten i rören när solen lyser in och termostaterna stänger så blir det ganska mycket spillvärme som du inte vill ha (10liter 60gradigt kyls ned till rumstemperatur). När man sen får behov vid ex. vädring, moln o.s.v. fylls systemet på med hett vatten som kyls av nästa gång termostaterna stänger. Du får därmed ett ständigt överskott av energi varje gång termostatventilen stryper flödet till radiatorn. Med en behovsanpassad framledningstemperatur blir inte denna förlust lika stor. Sen så blir det mindre problem med kärvande/fastnande termostatventiler när de inte stryper hela tiden.
Läs gärna testet av reglerutrustningar på Råd & Röns hemsida, där ser du att man kan spara upp till 20% av energiförbrukningen med bra reglering, som inte ens kostar mer än en pall pellets.

Här finns lite att läsa (leverantör) http://www.termoventiler.se/upload/dokument_PDF/argumentlista_cbj.pdf

En liten fördel kunde dock vara att man inte behöver lika hög effekt till cirkulationspumpen, men det får nog ses som en parentes i sammanhanget.
 
Intressant tråd.
Hur man ska köra ett system beror på vad det är för system och hur det är tänkt att fungera.
Det skiljer sig ganska mycket från fall till fall.
Jag hävdar tex att man i ett vedeldat ackumulatorsystem (för att få ack att räcka längre) gör bäst i att se till så att returtemperaturen och flödet är så låga som möjligt.

Om vi pratar värmepumpsystem så brukar det vara så att värmepumpar går bäst (bäst verkningsgrad) vid låga fram och returtemperaturer.

Om vi talar om oljepanna, elpanna, eller pelletspanna så tror jag att temperaturen och flödet har mindre betydelse för driftsekonomin.
Där är det oftast så att man ställer panntermostaten så att man klarar av att säkert bereda varmvatten (kanske 70-80 grader)
Flödet över radiatorerna har nog inte så stor betydelse för driftsekonomin, men personligen tycker jag att man alltid ska ha så låga temperaturer och flöden som möjligt.

När det gäller termostatventiler på radiatorer så tycker jag att de enbart ska se till att reglera ner eventuella övertemperaturer typ solinstrålning eller julafton med eld i spisen och huset fullt mm.
I övrigt, och i normalfallet ska eventuella termostatventiler vara helt öppna och rumstemperaturen regleras med shuntstyrning.

Men det finns som sagt olika skolor när det gäller allt detta och många säger att termostatventiler mår dåligt och kan fastna om de inte får reglera, och bara därför måste man köra högre temperaturer fram än det eg behövs.
 
sforskarn skrev:
Det bara är så är ju ett gångbart argument.

Frågan är ju varför det bara är så!

Av gammal vana?
Fakta?
Eller vad?

Det blir mindre förluster ju lägre framledningstemp man har..
Råd&rön hade ett test med shuntstyrningar/reglersystem för nått år sedan o då styrs shunten för lägsta möjliga framledningstemp, Det visade på minskad förbrukning på ca 2000 kWh/år genom att köra så mot att shunta ut varmare än nödvändigt.. En shuntsyrning tjänar man igen på 1 år så det är väl investerade pengar..
Radiatorventilerna ska vara fullt öppna..
 
Hur får man optimalast framledningstemp om man har både radiatorer och golvvärmeslingor på samma framledning då??
 
Jag tycker som många andra att man skall ha så låg framledningstemperatur som möjligt. Det säger sig självt att ju lägre temperatur desto lägre förluster, sån är fysikens lagar. Kanske man i experimentet då man höjde framledningstemperaturen råkade ut för en eller ett par soliga dagar och då var det radiatortermostaterna som reglerade ner värmen?

Jag försöker optimera så att det kallaste rummet i källaren där man vill ha nån form av boende så står radiatortermostaterna på max. Sen justerar jag shuntstyrningen så att det går ut så kallt vatten som möjligt och det skall ändå vara drägligt i det kallaste rummet. Cirkulationspumpen dras ner till minimal hastighet. Man vill att all värme skall gå ut i rummen och inte gå tillbaka till tankarna. Dels för att inte förstöra skiktningen och dels för att utnyttja all värme i radiatorerna, därför låg hastighet. Övriga radiatortermostater i rum där det inte är så kallt justeras så att det blir lagom temperatur. Sen återstår optimeringar av shuntstyrningen map utetemperatur om man nu har utegivare.
 
knekten skrev:
Hur får man optimalast framledningstemp om man har både radiatorer och golvvärmeslingor på samma framledning då??
Man kör en reglering på huvudshunten och en med rumsgivare på undershunten till golvvärmen. Vet en som kör så med Termomatic CBJ på båda shuntarna och det funkar finfint. Rätt billig lösning.
 
2an skrev:
Det blir mindre förluster ju lägre framledningstemp man har..
Råd&rön hade ett test med shuntstyrningar/reglersystem för nått år sedan o då styrs shunten för lägsta möjliga framledningstemp, Det visade på minskad förbrukning på ca 2000 kWh/år genom att köra så mot att shunta ut varmare än nödvändigt.. En shuntsyrning tjänar man igen på 1 år så det är väl investerade pengar..
Radiatorventilerna ska vara fullt öppna..
Termostaten plockas helt bort där rumsgivaren sitter, dom andra termostaterna kan man använda som vanligt.
 
P
mikaelbe skrev:
Jag tycker som många andra att man skall ha så låg framledningstemperatur som möjligt. Det säger sig självt att ju lägre temperatur desto lägre förluster, sån är fysikens lagar. Kanske man i experimentet då man höjde framledningstemperaturen råkade ut för en eller ett par soliga dagar och då var det radiatortermostaterna som reglerade ner värmen?

Jag försöker optimera så att det kallaste rummet i källaren där man vill ha nån form av boende så står radiatortermostaterna på max. Sen justerar jag shuntstyrningen så att det går ut så kallt vatten som möjligt och det skall ändå vara drägligt i det kallaste rummet. Cirkulationspumpen dras ner till minimal hastighet. Man vill att all värme skall gå ut i rummen och inte gå tillbaka till tankarna. Dels för att inte förstöra skiktningen och dels för att utnyttja all värme i radiatorerna, därför låg hastighet. Övriga radiatortermostater i rum där det inte är så kallt justeras så att det blir lagom temperatur. Sen återstår optimeringar av shuntstyrningen map utetemperatur om man nu har utegivare.
Intressant tråd, men jag kan inte så mycket om sånt här så jag hänger inte med riktigt på allt så jag försöker bena upp det hela.

Att förstöra skitningen kan vara dåligt är jag med på, men spelar det någon roll i en radiatorvattentank?

Värme som kommer tillbaka till tankarna utan att ha "gått åt" bidrar väl till att vattnet i tankarna inte behöver tillföras så mycket extra energi "nästa varv" vattnet ska ut så är det verkligen något större problem?

Mycket eller lite "förluster" över radiatorerna borde inte heller vara något större problem eftersom antingen blir rummet varmt snabbare (hög framledningstemp) eller lite långsammare (låg framledningstemp) och det som inte "går åt" går tillbaka in i tankarna och kan användas vid "nästa varv", möjligen med ett litet extra energitillskott?

Värmeförluster i rören kan vara ett problem om inte värmen tillförs huset, det är jag också med på, men oftast tillförs den ju huset så kostnaden är väl försumbar? Däremot borde det kunna vara ett problem om t.ex. solinstrålning gör att radiatortermostaterna stänger men värmeförlusterna gör att man får övertemp för då betalar man och för värme man inte vill ha?

Att pannan kyls av snabbare borde väl inte heller vara något större problem om inte brännaren har olika verkningsgrad vid olika temperaturer på radiatorvattnet den ska värma eller att det kostar extra varje gång den startar. Den energi som ska tillföras huset måste genereras av brännaren oavsett om den tillförs genom att höja temperaturen på radiatorvattnet under längre tid men mer sällan eller höja det under kortare tid, fast oftare? Eller är brännare olinjära med avseende på verkningsgrad vid olika temperaturer på radiatorvattnet?
 
Bra-byggare - det verkar som om du inte riktigt förstått vitsen med att ha en skiktad accumulatortank. Tänks ungefär så här: om huset behöver 55 graders framledningstemp för att hålla innetempen på 20 grader i ett givet ögonblick och du har en tank på 3000liter 50 gradigt vatten, vad händer då? Jo, då kan huset inte få 55 gradigt vatten för något sådant har du inte tillgång till.
Tänk då istället att du har 3000liter vatten varav 500 liter håller 80 grader och resten håller 30 grader. Det är mindre energi kvar i tanken än om du hade 3000l 50 gradigt vatten men Kvalitén på den värme som är kvar är högre, den är fortfarande användbar.

Enda gången det är vettigt med hög framledningstemp är om panntempen styrs av annat än husets värmebehov t.ex. en oljepanna som håller 70 grader för att producera varmvatten. Då är en hög framledningstemp att föredra OM det innebär färre uppstarter av brännaren. Uppstarter, i alla förbränningssystem, kräver mer änergi än konstant energiuttag. En bieffekt, och huvudanledningen till att äldre hus ofta har högtemp system, är att man klarar sig med färre och mindre radiatorer och därför får en lägre investeringskostnad.
 
P
Ok, skiktningen är viktig, då förstår jag problematiken
 
AnteB skrev:
Man kör en reglering på huvudshunten och en med rumsgivare på undershunten till golvvärmen. Vet en som kör så med Termomatic CBJ på båda shuntarna och det funkar finfint. Rätt billig lösning.
Måste man strypa ner på radiatortermostaterna för att få "kräm" till golv´slingorna även fast man har rumstermostater till golvvärmen?Typ kommer inte CBJn arbeta mot rumsgivarna till golvvärmen??Om man har båda på samma framledning.;)
 
Så nu pratar vi väsentligheter Jaarmannen!

Enligt dej så ÄR alltså en högre framledningstemperatur att föredra i olje o pellets system utan acktank med varmvatten i pannan som man ju då eldar till 70-80 grader har jag fattat dej rätt?
 
sforskarn skrev:
Så nu pratar vi väsentligheter Jaarmannen!

Enligt dej så ÄR alltså en högre framledningstemperatur att föredra i olje o pellets system utan acktank med varmvatten i pannan som man ju då eldar till 70-80 grader har jag fattat dej rätt?
Ja i princip

Det jag menar är att det finns (eller snarare fanns) fördelar med att konstruera systemet för hög framledningstemp om man bara skall använda olje/pelletspanna. Fördelen är då att men kommer undan med en mycket lägre investeringskostnad eftersom man klarar sig med färre radiatorer med mindre storlek än i ett lågtemp system. Eftersom pellets/oljepanna utan accumulator måste hålla en högre panntemp än vad ett lågtemp radiatorsystem kan ta emot, om man vill ha tillgång till varmvatten, så får man oundvikligen värmeförluster framförallt i pannan som är varmare än vad värmesystemet vill ta emot. Det torde därför vara försumbart om man får förluster i rören på väg till/från radiatorerna. Kör man med shuntstyrning och termostatventiler på alla radiatorer utom där givaren sitter så borde det förlustmässigt inte vara värre med högre framledningstemp. Det man tjänar är skillnaden in investering mellan stora och små radiatorer.

Som du konstaterar så gäller detta altså bara för pellets/olja utan acctank.
 
Ja det var ju det som tråden handlade om från början.

Panna med el/pellets/olja utan acktank, vilket ger en panna med varmvatten i pannan, vilket ger en panntemp på 70-80 grader för att hålla varmvatten.

Frågan var ju då om en lägre framledningstemp eller en högre framledningstemp gav bäst driftekonomi.

Vissa på jobbet hävdade låg temp = mindre uttag = bra ekonomi.
Vissa andra hävdade hög temp = hög retur temp = mindre avkylning = bra ekonomi.

Frågan var då vilka hade rätt?

Kyler den mindre utagna men kallare returen pannan mindre med färre starter av brännaren som följd?
Eller kyler den större mängden varmt returvatten pannan mindre med färre starter som följd?

Som du ju själv skrev så är uppstarten den kritiska faktorn vid uppvärmning, alltså färre starter ger mindre förbrukning = bättre ekonomi!
 
Det låter som om du diskuterade som om man kunde välja vilken framledningstemperatur man ska ha?
Det är väl inte riktigt så enkelt i verkligheten.
Om huset kräver en viss framledningstemperatur så kan du ju ioförsig sänka den, men då börjar man kanske frysa.
Billigare blir det med det alternativet.
Höjer du framledningstemperaturen i ett intrimmat system så blir det ju onödigt varmt.
Dyrare blir det med det alternativet.

Hur som helst så tycker jag personligen att det, oavsett hur man värmer vattnet, verkar vettigast att köra med så låga temperaturer och flöden som det går.
Jag tror det är det mest ekonomiska.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.