Det är klart man kan välja vilken framledningstemperatur man vill ha (obs inte ska ha).
Ett system som fungerar med 45 grader funkar även med en temp på 70 grader eller hur? Skillnaden blir ju att du kanske får stora förluster i systemet då det är ju det som frågan handlar om eller hur? Ändra framledningstemperatur i ett intrimmat system gör du ju hela tiden med shunten eller hur?
Problemet var från början när denna fråga kom upp på jobbet var att en av jobbarkompisarna just köpt ett hus från ett dödsbo. Huset har stått tomt i 3 år och där oljepannan inte varit igång utan ett antal elkonvektorer har hållt kyla och fukt ute ur huset.
Därav frågan då han inte hade någon att fråga då ingen från dödsboet eller mäklaren kunde svara på hur pannan skulle ställas.
Han har varit i kontakt med ett antal rörpulare som också är oense om hög eller låg framtemp.
Det är som sagt mycket tror och antar och så är det i denna debatt.
Vore därför intressant om någon testat under en längre period vilket som är mest ekonomiskt.
Ett system som fungerar med 45 grader funkar även med en temp på 70 grader eller hur? Skillnaden blir ju att du kanske får stora förluster i systemet då det är ju det som frågan handlar om eller hur? Ändra framledningstemperatur i ett intrimmat system gör du ju hela tiden med shunten eller hur?
Problemet var från början när denna fråga kom upp på jobbet var att en av jobbarkompisarna just köpt ett hus från ett dödsbo. Huset har stått tomt i 3 år och där oljepannan inte varit igång utan ett antal elkonvektorer har hållt kyla och fukt ute ur huset.
Därav frågan då han inte hade någon att fråga då ingen från dödsboet eller mäklaren kunde svara på hur pannan skulle ställas.
Han har varit i kontakt med ett antal rörpulare som också är oense om hög eller låg framtemp.
Det är som sagt mycket tror och antar och så är det i denna debatt.
Vore därför intressant om någon testat under en längre period vilket som är mest ekonomiskt.
Initialt blir det väl så men sedan stänger ju termostaterna på radiatorerna på inställd temp så i förlängningen så håller ju rummet inställd temp eller?
Skillnaden blir väl att när termostaten öppnar så strömmar det in riktigt varmt vatten i radiatorn med snabb uppvärmning som följd och termostaten stänger igen när tempen uppnås. Detta ger högt vattenuttag ur pannan under en kort tid.
I ett låg temp system så strömmar det ju in lågtempererat vatten i radiatorerna vilket ger en långsam uppvärmning till uppnådd temperatur. Detta ger litet vatten uttag under lång tid.
Effekten av hög temp kanske blir en ojämnare tempkurva i rummet men vad är det mest ekonomiska?
Skillnaden blir väl att när termostaten öppnar så strömmar det in riktigt varmt vatten i radiatorn med snabb uppvärmning som följd och termostaten stänger igen när tempen uppnås. Detta ger högt vattenuttag ur pannan under en kort tid.
I ett låg temp system så strömmar det ju in lågtempererat vatten i radiatorerna vilket ger en långsam uppvärmning till uppnådd temperatur. Detta ger litet vatten uttag under lång tid.
Effekten av hög temp kanske blir en ojämnare tempkurva i rummet men vad är det mest ekonomiska?
Trådskaparens dividerande synes vara av teoretisk natur. Alltså ingen hänsyn tages till pannförluster, värmepumpar, acktankar, kulvertar etc. Utan endast till "Förlusterna" i elementen vid olika temperatur.
Ingen skillnad alls. Det går åt precis lika mycket energi, oberoende av allt. Från 22gr. vatten i gigantiska radiatorer, till pytteelement värmda med överhettad ånga.
Brännaren kommer att starta lika många ggr. i båda fallen.
Ingen skillnad alls. Det går åt precis lika mycket energi, oberoende av allt. Från 22gr. vatten i gigantiska radiatorer, till pytteelement värmda med överhettad ånga.
Brännaren kommer att starta lika många ggr. i båda fallen.
Den är inte helt av teoretisk natur då det hela är en ganska praktisk fråga eller hur?
Har du läst tråden från början Staffan2000?
Hela resonemanget går ju ut på förluster!
Hur snabbt panna kyls ner, eller hur?
Hur du sedan kan lägga till värmepumpar, acktankar, kulvertar etc. när tråden från start var tänkt för en olja/pellets eldad panna med inbyggd varmvattenberedare som eldas till 70-80 grader för att hålla varmvatten, ingen acktank inga värmepumpar inga kulvertar utan ett normalt uppvärmningssystem med en enkel panna i pannrum i fastigheten och vattenburna radiatorer med termostater på. Inga shuntstyrningar utan ett helt manuellt system som väldigt många hus idag använder.
Vad bygger du ditt resonemang på att brännaren kommer att starta lika många ggr oavsett vilken framledningstemp du håller på?
Brännaren är väl termostatstyrd och styrs av temperaturen i pannan?
När du eldar för bara varmvatten under sommar halvåret så har du alltså samma förbrukning som under den kallaste vintermånaden? Nonsens tror jag.
En normal pellets förbrukare går ner på halva förbrukningen under sommarhalvåret.
Har du läst tråden från början Staffan2000?
Hela resonemanget går ju ut på förluster!
Hur snabbt panna kyls ner, eller hur?
Hur du sedan kan lägga till värmepumpar, acktankar, kulvertar etc. när tråden från start var tänkt för en olja/pellets eldad panna med inbyggd varmvattenberedare som eldas till 70-80 grader för att hålla varmvatten, ingen acktank inga värmepumpar inga kulvertar utan ett normalt uppvärmningssystem med en enkel panna i pannrum i fastigheten och vattenburna radiatorer med termostater på. Inga shuntstyrningar utan ett helt manuellt system som väldigt många hus idag använder.
Vad bygger du ditt resonemang på att brännaren kommer att starta lika många ggr oavsett vilken framledningstemp du håller på?
Brännaren är väl termostatstyrd och styrs av temperaturen i pannan?
När du eldar för bara varmvatten under sommar halvåret så har du alltså samma förbrukning som under den kallaste vintermånaden? Nonsens tror jag.
En normal pellets förbrukare går ner på halva förbrukningen under sommarhalvåret.
Jag är övertygad om att det är förmånligast med låga temperaurer och låga flöden.
Jag är också av den uppfattningen att det lönar sig mycket att skaffa utetemperaturbaserad shuntstyrning. (ev även ta hjälp av en rumsgivare)
(Nu pratas det ju även om väderprognosbaserade styrningar för att kunna ligga lite före med regleringen.)
När man har hittat hem och träffat rätt kurva på framledningstemperaturen så har du det snålaste systemet.
Jag är av den uppfattningen att eventuella radiatortermostater inte ska sköta rumstemperaturregleringen.
Termostaterna ska bara stänga vid övertemperaturer.
Du har rätt i att många befintliga system går med höga framledningstemperaturer där radiatortermostater reglerar rumstemperaturen.
Jag hävdar att dessa system går oekonomiskt.
Det kan jämföras med att hålla fullgas med bilen (höga framledningstemperaturer) samtidigt som du drar i handbromsen (termostaten stryper) för att det inte ska gå för fort.
Jag är också av den uppfattningen att det lönar sig mycket att skaffa utetemperaturbaserad shuntstyrning. (ev även ta hjälp av en rumsgivare)
(Nu pratas det ju även om väderprognosbaserade styrningar för att kunna ligga lite före med regleringen.)
När man har hittat hem och träffat rätt kurva på framledningstemperaturen så har du det snålaste systemet.
Jag är av den uppfattningen att eventuella radiatortermostater inte ska sköta rumstemperaturregleringen.
Termostaterna ska bara stänga vid övertemperaturer.
Du har rätt i att många befintliga system går med höga framledningstemperaturer där radiatortermostater reglerar rumstemperaturen.
Jag hävdar att dessa system går oekonomiskt.
Det kan jämföras med att hålla fullgas med bilen (höga framledningstemperaturer) samtidigt som du drar i handbromsen (termostaten stryper) för att det inte ska gå för fort.
Båda har fel anser jag. Vinsten ligger inte i mindre uttag eller mindre avkylning utan i att man klarar sig med mindre och färre antal radiatorer=mindre investering. Största värme förlusten blir från pannan som håller 70-80 grader och därmed är varmare än vad radiatorkretsen kräver. Den förlustkällan torde vara mycket större än eventuella skinnader i framledningsförlust mellan högtemp och lågtempsystem. Har man fungeande termostater så kommer spillvärmen huset tillgodo och då är det bara övertemp som kan räknas som förlust orsakad av framledning/retursforskarn skrev:
Jag är inte säker på att det behöver vara så. Motorn (värmepannan) går på fullgas (70-80 grader) för att hålla tappvattentempen uppe. Radiatorventiler kan knappast liknas vid handbroms i ett system utan accumulator, varmvattnet som slinker förbi en stängd termostatventil återcirkulerar ju vid shunten om inte systemet kallar på mer värme så den energin är inte förlorad (vilket den vore i ett accumulatorsystem).roke skrev:
Jag vill se det mer som att ha en motor med konstant varvtal (panna på 70-80 grader) och försöka anpassa farten med kopplingen (termostater) - det lönar sig att inte köpa motor med för många hk/Kg (radiatoreffekt/m2)
Sen håller jag solklart med dig om att det är oekonomiska system och att det finns bättre lösningar.
Som jag skrev tidigare så jag verkligen ingen expert på detta, men varför ger hög vattentemp högt vattenuttag ur pannan? Borde det inte vara tvärtom, dvs att man med hög temp har vattenuttaget under kort tid=litet vattenuttag medan man med låg temp har vattenuttaget under längre tid=högt vattenuttag? Varför öppnar termostaten mer med hög temp jämfört med låg temp?sforskarn skrev:
Jag håller med och det var detta jag försökte beskriva i mitt första inlägg men som förvirrades av att det blandades in ack-tankar i resonemanget.Jaarmanen skrev:
Jag håller med även om detta och det var det jag försökte beskriva i mitt första inlägg men som förvirrades av att det blandades in ack-tankar i resonemanget.Jaarmanen skrev:
Man kanske måste se på värmeförlusterna i flera steg. Förluster över radiatorkrets/panna/radiatorer kostar inget om spillvärmen tillförs huset. Dock är det ju så i nästa steg att byggnadsdelarna som värms upp också har förluster och dessa tillförs inte alltid huset. T.ex. väggen bakom radiatorn värms upp mer med hög temp jämfört med låg temp och väggen värmer upp andra byggnadsdelar som i sin tur värmer upp andra byggnadsdelar och till slut så värmer man upp fasaden och då tillförs inte värmeförlusterna till huset längre. Med hög temp borde man alltså ha större förluster, inte över radiatorer/rör utan över huset som helhet och därmed kosta mer, trots att man inte upplever någon övertemp.
Hejsan Sforskan.sforskarn skrev:
Vem av oss är blind???
Om du hade kollat, hade du sett att jag i mitt resonemang uteslutit fjärrvärme , kulvertar..etc Tvärs emot, vad du själv påstod.
För att kommentera din geggamoja så kortfattad som det bara går.
Om en Kw/h. distribueras sakterliga till ett "element" med stor yta. Ger det samma energimängd till "rummet" som om samma energimängd distribureras snabbt till ett "element" med liten yta.
Energi är oförstörbar: dvs. oljebrännarens/pelletsbrennarens startinpulser är helt berounde av energiförbrukningeng.
Ang radiatorer och deras temp. En yta på säg 1m2 (radiatorn) som håller säg 45 grader när det är 0 grader ute ger ett delta-T på 45 grader genom väggen. Om denna vägg har ett U-värde på 1W/m2K (skitkass isolering ,men bara för att ta något tal).
Betyder det att 45W läcker ut ur huset.
Om radiatorn håller 85 grader så läcker pss 85W ut ur huset. Detta trots att innertemp kanske är 20 grader i bägge fallen.
(Sen kan man iofs resonera kring att en högtemp radiator är mindre, och att den inte går hela tiden, etc, men effekten av detta U-värdesresonemang är nog sant ändå....) har man "hotspots" betydligt varmare än innertempen kommer man att kunna se dessa från utsidan med tex en värmekamera, därmed är ett lågtempsystem energieffektivare
Betyder det att 45W läcker ut ur huset.
Om radiatorn håller 85 grader så läcker pss 85W ut ur huset. Detta trots att innertemp kanske är 20 grader i bägge fallen.
(Sen kan man iofs resonera kring att en högtemp radiator är mindre, och att den inte går hela tiden, etc, men effekten av detta U-värdesresonemang är nog sant ändå....) har man "hotspots" betydligt varmare än innertempen kommer man att kunna se dessa från utsidan med tex en värmekamera, därmed är ett lågtempsystem energieffektivare
Problem med högtempsystem har man som sagt med värmepumpar: Dessa jobbar effektivare mot ett lågtempsystem.
Problem har mman även med vedpannesystem, då man vill ha så låg returtemp från radiatorkretsen som möjligt, det störs av högtempsystem....
Så enda fördelen med högtempsystem är lägre kostnader och mindre plats för radiatorerna, i övrigt är lågtempsystem alltid bättre....
Problem har mman även med vedpannesystem, då man vill ha så låg returtemp från radiatorkretsen som möjligt, det störs av högtempsystem....
Så enda fördelen med högtempsystem är lägre kostnader och mindre plats för radiatorerna, i övrigt är lågtempsystem alltid bättre....