Ni som har installerat ett minireningsverk från billigtminireningsverk.se/Sollicito, som trådens ämne är, hur har det gått?
Fungerar det bra?
Något att tänka på?
Några kommentarer från kommunen?
Har ni hög skyddsnivå?
Fungerar det bra?
Något att tänka på?
Några kommentarer från kommunen?
Har ni hög skyddsnivå?
HejP PappasHammare skrev:
Installerade ett förra hösten vid sommarstugan i Bohuslän.
Inga större problem.
Jag monterade pumpen i ett skåp och då hördes pumpen tror att det är bättre att sänka ned den i en service brunn.
Det är mycket viktigt att reningsverket står rakt, lägg ett vattenpass och fyll kamrarna i jämn takt så att det inte börjar luta.
Kommunen ville bara ha spridarör efter reningsverket så att vattnet inte gick direkt ner i diket.
Hämta reningsverket i Bullaren av en som bara installerar dessa reningsverk.
Det jag har att tillägga efter några år med denna typ av verk är att ha koll på pH i kamrarna och utgående vatten om man har mjukt vatten. Jag har 4 grader dH i kranvattnet och det räcker _inte_ för att hålla pH över pH 5 i längden när man också har tillsatt fosforfällnings/flockmedel (järnsulfat i det här fallet, men samma gäller också aluminiumtillsatser då båda ger massor av syra och förbrukar alkalitet när metalldelen binds med fosfor och fälls ut som fast) och att gå under pH 5 är mycket obra då denitrifieringsprocessen dör av och tar lång tid att få igång igen när pH är högre igen.
Har själv inte kört med pH under pH 5 mer än högs kortvarigt och sett hur nitratnivån skenar iväg i det läget, men har skarp misstanke att de som kör det under lång tid med låg pH också får väldigt stor slamtillväxt för att det inte längre bryter ned den nedbrytbara delarna i slammet pga. för låg pH-värde, ja förutom att det är avlopp med höga nitratvärden som går ur verket och därmed inte uppfyller avloppstillståndet
Har man problem med att verket surar ned sig så verka ett par kilo trädgårdskalk/kalkgranulat strödd i kamrarna runt om lugna ned variationen betydligt och håller sig över pH 5.
I mitt fall så får jag hårdhetsökning från 4 grader dH till runt 8 grader dH (fins dropptestkit 'GH' att köpa hos akvarieaffärer, liksom kit att mäta fosfornivå och nitratnivåer), vilket också är ett sätt att se att kalk fortfarande löses ut och inte är övertäckt och orörlig med slam. När det minskar så provar jag att först blåsa slammet enligt stycket nedan och räcker det inte och hårdheten sjunker så blir det att kalka igen för att kalktillsatsen faktiskt har tagit slut - då det förbrukas över tiden..
Det som också kan vara bra är att 1-2 ggr per år eller när nivåerna som normalt skall vara lika i höjd när luftpumpen arbetar - inte är det, att sticka ned en luftlans och med tryckluft bubbla om i kamrarna så att man lossar ev fastsittande tjock klibbig slam i botten och ser till att det bubblas på båda sidorna i kamrarna med öppningarna i botten så att det inte sitter en massa packad slam kvar där.
Jag använder en 2-segments teleskopskaft utan borste, köpt på jula/biltema för biltvätt där man kan ansluta vatten i sin ända - men använder tryckluft ställd på lågtryck istället från en kompressor.
Det brukar inte lukta speciellt mycket under processen även om det kan uppkomma stråk av avloppsdoft när man just stöter på packad slam som blivit svart av fullständig syrebrist, men försvinner fort.
Den här typen av verk arbetar inte med fullständig syrefri (och illaluktande) anaerob steg med fermentering/rötning som tex. en del SBR-verk gör, utan man växlar mellan mer syresatt vatten för att oxidera urean till nitrater och allmän biologisk nedbrytning och sedan en lågnivå syredel i vattenlabyrinten för tillräckligt låg syrenivå men inte helt syrefritt så att denitrifieringsbakterierna börja använda nitrater som syrekälla istället och man ser att det kommer bubblor underifrån av kvävgas då och då i dessa kamrar när de arbetar.
En notering är att upplever man att 'miso-soppaslammet' börja bli tunt och klarvattenflöde pågår även ganska lång tid innan 'misoslammet' börja flyta efter att luftpumpen startat när det rinner över kanterna i kamrarna i vattenlayrinten, för att det sedimenterar för mycket i djupet, så skall man dra på lite mer luftflöde på den mammuth-pumpen som pumpar tillbaka vattnet från slutet av labyrintern till inloppet och minska lite på mammuth-pumpen som för vattnet från luftningskammaren och slamfällningskammaren.
Den här typen av minireningsverk har ingen uttalad slamsedimering i någon depå utan all slam skall vara cirkulerande i vattenmängden i och med att det är aktiv slam-process.
I praktiken innebär att verket inte luktar någon märkbar 'avloppsdoft' någonsin i sin verksamhet och det man märker av det är lite starkare jordkällardoft just när man häver upp locket.
Har man tillsättning av fosforbindmedel/flockmedel så ställer man in det efter genomsnittliga antal personer i hushållet, och jag återkopplar också och justerar mängden med fosfortest på utgående vattnet så att man inte kör ut i onödan med kemikalier då det dels är dyrt och dels har en försurande verkan i verket. När man inte bor där som i sommarstuga eller längre bortavistelse än några dygn så stänger man av tillsatsen helt.
Har själv inte kört med pH under pH 5 mer än högs kortvarigt och sett hur nitratnivån skenar iväg i det läget, men har skarp misstanke att de som kör det under lång tid med låg pH också får väldigt stor slamtillväxt för att det inte längre bryter ned den nedbrytbara delarna i slammet pga. för låg pH-värde, ja förutom att det är avlopp med höga nitratvärden som går ur verket och därmed inte uppfyller avloppstillståndet
Har man problem med att verket surar ned sig så verka ett par kilo trädgårdskalk/kalkgranulat strödd i kamrarna runt om lugna ned variationen betydligt och håller sig över pH 5.
I mitt fall så får jag hårdhetsökning från 4 grader dH till runt 8 grader dH (fins dropptestkit 'GH' att köpa hos akvarieaffärer, liksom kit att mäta fosfornivå och nitratnivåer), vilket också är ett sätt att se att kalk fortfarande löses ut och inte är övertäckt och orörlig med slam. När det minskar så provar jag att först blåsa slammet enligt stycket nedan och räcker det inte och hårdheten sjunker så blir det att kalka igen för att kalktillsatsen faktiskt har tagit slut - då det förbrukas över tiden..
Det som också kan vara bra är att 1-2 ggr per år eller när nivåerna som normalt skall vara lika i höjd när luftpumpen arbetar - inte är det, att sticka ned en luftlans och med tryckluft bubbla om i kamrarna så att man lossar ev fastsittande tjock klibbig slam i botten och ser till att det bubblas på båda sidorna i kamrarna med öppningarna i botten så att det inte sitter en massa packad slam kvar där.
Jag använder en 2-segments teleskopskaft utan borste, köpt på jula/biltema för biltvätt där man kan ansluta vatten i sin ända - men använder tryckluft ställd på lågtryck istället från en kompressor.
Det brukar inte lukta speciellt mycket under processen även om det kan uppkomma stråk av avloppsdoft när man just stöter på packad slam som blivit svart av fullständig syrebrist, men försvinner fort.
Den här typen av verk arbetar inte med fullständig syrefri (och illaluktande) anaerob steg med fermentering/rötning som tex. en del SBR-verk gör, utan man växlar mellan mer syresatt vatten för att oxidera urean till nitrater och allmän biologisk nedbrytning och sedan en lågnivå syredel i vattenlabyrinten för tillräckligt låg syrenivå men inte helt syrefritt så att denitrifieringsbakterierna börja använda nitrater som syrekälla istället och man ser att det kommer bubblor underifrån av kvävgas då och då i dessa kamrar när de arbetar.
En notering är att upplever man att 'miso-soppaslammet' börja bli tunt och klarvattenflöde pågår även ganska lång tid innan 'misoslammet' börja flyta efter att luftpumpen startat när det rinner över kanterna i kamrarna i vattenlayrinten, för att det sedimenterar för mycket i djupet, så skall man dra på lite mer luftflöde på den mammuth-pumpen som pumpar tillbaka vattnet från slutet av labyrintern till inloppet och minska lite på mammuth-pumpen som för vattnet från luftningskammaren och slamfällningskammaren.
Den här typen av minireningsverk har ingen uttalad slamsedimering i någon depå utan all slam skall vara cirkulerande i vattenmängden i och med att det är aktiv slam-process.
I praktiken innebär att verket inte luktar någon märkbar 'avloppsdoft' någonsin i sin verksamhet och det man märker av det är lite starkare jordkällardoft just när man häver upp locket.
Har man tillsättning av fosforbindmedel/flockmedel så ställer man in det efter genomsnittliga antal personer i hushållet, och jag återkopplar också och justerar mängden med fosfortest på utgående vattnet så att man inte kör ut i onödan med kemikalier då det dels är dyrt och dels har en försurande verkan i verket. När man inte bor där som i sommarstuga eller längre bortavistelse än några dygn så stänger man av tillsatsen helt.
Redigerat:
Obra att sänka ned sådant i något som kan riskeras att vattenfyllas vid tex. vårfloden.Lars f l skrev:
Det är många med minireningsverk med luftpump och styrning nedmonterade i brunnen som fått byta ut alltihopa för att det av någon anledning blivit översvämning.
Häng upp pumpen som man gör med studiomickar i en studio - i gummistroppar om ljudet är besvärade då själva pumpen hörs inte så mycket medans dess vibrationer som kan överföras till underlaget och vidare till mycket annat att börja agera högtalare.
Man skopar upp typ en halvliter vatten från den bananformade kammaren med utgångsrör med en väldigt ren, helst halvlitersmått i glas - var noga med att inte få med ev. slam som rörs upp - och låt det står ett tag om det ändå kom med något så att det sjunker till botten ordentligt.
Sedan använder jag kitet https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-po4-phosphat-sensitive/10035584/
I kitet fins en spruta och där suger man upp 5 ml, tömmer sprutan igen, sedan 5 milliliter igen och fyller på den lilla gasflaskan, sätter lock på och skakar och sedan tömmer ut den igen och skakar ut så mycket vatten som möjligt - det är för att minska eventuella rester som är kvar av tidigare rengöring.
Sedan tar man 2 ml av avloppsvattnet, fyller upp till 5 ml med kranvatten¹ i sprutan och fyller på den sköljda flaskan igen och sedan suger man upp 5 ml kranvatten ytterligare och fyller på så att det är totalt 10 ml.
Samma sak gör man med referensflaskan om provvattnet har märkbar färgning eller grummel (annars bara kranvatten) men denna behöver man inte förskölja då den är en referens.
Varför man späder provet till 5 ggr volymen beror på att tillåtna nivån av fosfor är så hög att utan utspädning så hamnar man utanför testkitets mätområde och mätflaskan blir mörkblå..
Sedan följer man beskrivningen att ta den lilla måttet ur flaskan med pulver (det är faktiskt ren askobinsyra i denna), skaka tills det lösts upp och sedan tillsätter 10 droppar av reagensen - skakar om igen och sedan väntar man ca 10 minuter och innehållet i flaskan blir allt blåare ( det är en komplex förening mellan vanadiumsalt och fosfor som ger färgen i en sur och av askobinsyran reduktiv miljö).
Sedan sätter man flaskan som blivit blå och referensflaskan i plasthållaren som följer med i kitet och sedan sätter man hållaren med flaskorna över färg-referensbladet och flyttar fram och tillbaka tills färgen som syns genom referensflaskan uppifrån matchar så bra som möjligt med färgen i flaskan som blivit mer eller mindre blå.
Avläs värde för positionen och tar det gånger 5 och man får värdet för PO4, sedan tar man det värdet genom 3 för att få värdet för PO4-P, som avser den rena fosformängden och det får inte överstiga 1mg/liter vid förhöjda krav.
På liknande sätt kan man göra nitratmätning med kitet https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-no3-nitrat/10035583/ men där nöjer jag med att ta 5 ml från utgående avloppsvattnet och 5 ml kranvatten. och uppmätt värde fördubblas för att få nivån NO3 och sedan delas i 4 för att få NO3-N (dvs den rena kvävedelen) och nivån är max 40 mg/l vid förhöjda krav för enskild avlopp (kommuners reningsverk har ännu högre krav med max. 10 mg/l och många har mål att ligga under 3 mg/l i genomsnitt)
Jag har legat kring 0,5 mg/l för fosforn och runt 12 mg/l för kvävet i grov genomsnitt räknat på snart 2 års mätsampel med ungefär 14 dagars mellanrum.
När man mätt klart så diskar man ur alla använda mått och glasflaskor - jag brukar spreja ytorna med 1-del klorin och 5 delar vatten med en kläm diskmedel som avslut och borsta dessa noga och sedan torkas helt torrt med hushållspapper för att det inte skall finnas något kvar som kan kontaminera för nästa prov.
- och det är här i mätning över tid jag noterat att kvävereduceringen är starkt beroende på pH i minireningsverkets arbetskammare och att den inte får vara för lågt - under pH 5 inte bra och reduceringstakten minskas fort och under pH 4,5 så dör denitrifieringsbakterierna fort av om man inte häver den låga pH fort (med tex. spola ned 1 dl soda löst och utspätt med mycket vatten och man kanske höjer pH 0,5 steg), och väl avdödat att återväxten innan det börja reducera kväveföreningar från urin i samma takt som påfyllning kan ta bit över en månad i tid.
Jag rekommenderar väldigt skarpt att skaffa en elektronisk pH-meter med glaselektrod för runt 300:- från tex amazon istället för att hålla på med pH-stickor/vätskor då det är jättesvårt att mäta intervallet pH 6 - 8 där det handlar om nyanser av grönt varav nära samma nyans fins på två ställen i skalan... och stickor för pH-mätning pool-bruk är oftast utanför aktuella mätområde i en minireningsverk.
Faktiska arbetande pH i minireningsverket (med flockmedel) bestämmer också om fosforbindningsmedel/flockningsmedel bör vara järnbaserad eller aluminiumbaserad - järnbaserad tål lägre pH som i mitt fall med lägre pH i verket där en aluminiumbaserad flockningsmedel inte skulle fungera så bra (ineffektiv), men aluminiumbaserat om man har arbetande pH med flockmedel som överstiger pH 7,5 då järnbaserad flockmedel börja bli ineffektivt för att järnet omvandlas till olika hydroxidoxider (rost...) för fort och inte längre hinner fångar fosfor när vattnet börja bli lätt basiskt.
¹ kranvatten måste testas med egen testning att de inte indikerar för fosfor respektive nitrat innan man använder dessa som utblandningsvatten för proverna - annars får man använda batterivatten.
Sedan använder jag kitet https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-po4-phosphat-sensitive/10035584/
I kitet fins en spruta och där suger man upp 5 ml, tömmer sprutan igen, sedan 5 milliliter igen och fyller på den lilla gasflaskan, sätter lock på och skakar och sedan tömmer ut den igen och skakar ut så mycket vatten som möjligt - det är för att minska eventuella rester som är kvar av tidigare rengöring.
Sedan tar man 2 ml av avloppsvattnet, fyller upp till 5 ml med kranvatten¹ i sprutan och fyller på den sköljda flaskan igen och sedan suger man upp 5 ml kranvatten ytterligare och fyller på så att det är totalt 10 ml.
Samma sak gör man med referensflaskan om provvattnet har märkbar färgning eller grummel (annars bara kranvatten) men denna behöver man inte förskölja då den är en referens.
Varför man späder provet till 5 ggr volymen beror på att tillåtna nivån av fosfor är så hög att utan utspädning så hamnar man utanför testkitets mätområde och mätflaskan blir mörkblå..
Sedan följer man beskrivningen att ta den lilla måttet ur flaskan med pulver (det är faktiskt ren askobinsyra i denna), skaka tills det lösts upp och sedan tillsätter 10 droppar av reagensen - skakar om igen och sedan väntar man ca 10 minuter och innehållet i flaskan blir allt blåare ( det är en komplex förening mellan vanadiumsalt och fosfor som ger färgen i en sur och av askobinsyran reduktiv miljö).
Sedan sätter man flaskan som blivit blå och referensflaskan i plasthållaren som följer med i kitet och sedan sätter man hållaren med flaskorna över färg-referensbladet och flyttar fram och tillbaka tills färgen som syns genom referensflaskan uppifrån matchar så bra som möjligt med färgen i flaskan som blivit mer eller mindre blå.
Avläs värde för positionen och tar det gånger 5 och man får värdet för PO4, sedan tar man det värdet genom 3 för att få värdet för PO4-P, som avser den rena fosformängden och det får inte överstiga 1mg/liter vid förhöjda krav.
På liknande sätt kan man göra nitratmätning med kitet https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-no3-nitrat/10035583/ men där nöjer jag med att ta 5 ml från utgående avloppsvattnet och 5 ml kranvatten. och uppmätt värde fördubblas för att få nivån NO3 och sedan delas i 4 för att få NO3-N (dvs den rena kvävedelen) och nivån är max 40 mg/l vid förhöjda krav för enskild avlopp (kommuners reningsverk har ännu högre krav med max. 10 mg/l och många har mål att ligga under 3 mg/l i genomsnitt)
Jag har legat kring 0,5 mg/l för fosforn och runt 12 mg/l för kvävet i grov genomsnitt räknat på snart 2 års mätsampel med ungefär 14 dagars mellanrum.
När man mätt klart så diskar man ur alla använda mått och glasflaskor - jag brukar spreja ytorna med 1-del klorin och 5 delar vatten med en kläm diskmedel som avslut och borsta dessa noga och sedan torkas helt torrt med hushållspapper för att det inte skall finnas något kvar som kan kontaminera för nästa prov.
- och det är här i mätning över tid jag noterat att kvävereduceringen är starkt beroende på pH i minireningsverkets arbetskammare och att den inte får vara för lågt - under pH 5 inte bra och reduceringstakten minskas fort och under pH 4,5 så dör denitrifieringsbakterierna fort av om man inte häver den låga pH fort (med tex. spola ned 1 dl soda löst och utspätt med mycket vatten och man kanske höjer pH 0,5 steg), och väl avdödat att återväxten innan det börja reducera kväveföreningar från urin i samma takt som påfyllning kan ta bit över en månad i tid.
Jag rekommenderar väldigt skarpt att skaffa en elektronisk pH-meter med glaselektrod för runt 300:- från tex amazon istället för att hålla på med pH-stickor/vätskor då det är jättesvårt att mäta intervallet pH 6 - 8 där det handlar om nyanser av grönt varav nära samma nyans fins på två ställen i skalan... och stickor för pH-mätning pool-bruk är oftast utanför aktuella mätområde i en minireningsverk.
Faktiska arbetande pH i minireningsverket (med flockmedel) bestämmer också om fosforbindningsmedel/flockningsmedel bör vara järnbaserad eller aluminiumbaserad - järnbaserad tål lägre pH som i mitt fall med lägre pH i verket där en aluminiumbaserad flockningsmedel inte skulle fungera så bra (ineffektiv), men aluminiumbaserat om man har arbetande pH med flockmedel som överstiger pH 7,5 då järnbaserad flockmedel börja bli ineffektivt för att järnet omvandlas till olika hydroxidoxider (rost...) för fort och inte längre hinner fångar fosfor när vattnet börja bli lätt basiskt.
¹ kranvatten måste testas med egen testning att de inte indikerar för fosfor respektive nitrat innan man använder dessa som utblandningsvatten för proverna - annars får man använda batterivatten.
Redigerat:
Puh...X xxargs skrev:
Men tack, detta får jag givetvis göra för att kontrollera funktionen med mitt egna PIX115 järnsulfat!
Jag har mjukt vatten så det funkar troligen bra men det är ju doseringen då som inte får vara för hög så PH blir för lågt.
Jag köpte en PH mätare Parkside på Lidl men vet inte hur exakt den är.
Jag har noterat att skumnivån i andra kammaren ibland blir rätt hög under luftning.
Texten ser mycket mer komplicerad än att utföra det praktiskt, i alla fall efter den första gången - ett fosfortestkit kostar runt 200:- för 50 tester, så det är bara att köpa och prova.
Varför man sköljer alla provbyttor med vattnet man skall testa med först, beror på att få bort lite av eventuellt kvarsittande på väggarna efter diskning och jämna ut kemin på ytan på glaset så at det inte påverkar provet senare. Många rengöringsmedel/diskmedel kan fortfarande ha mindre mängder av fosfor som kan påverka provet om det inte sköljs av noga.
---
Andra kammaren, den stora med mycket luftning ?
Det första att kolla är att det inte används onödigt mycket med diskmedel, schampo och pumptvål och andra tensider som överdosering av tvättmedel, skurvatten med mycket rengöringsmedel mm., då för mycket av sådant får det att skumma i alla minireningsverk med luftningskammare.
Sedan kan man få - ofta efter en lång tid av vila som sommarstuga över vintern när det börja användas igen på vår/sommaren - att en speciell bakterier i verket avger polysackarider som ger en väldigt envist och svårnedslagen skum som höjer sig över kammarväggar, men brukar ge med sig efter en tid när bakterielivet har kommit igång efter vinterdvalan. - jag har haft det en gång i samband när jag flyttade in till fastigheten och då hade stått oanvänt en tid.
Du får labba med inställningen på kontrollboxen med att öka eller minska luftningstiden om skumbildningen är besvärande och se om det blir bättre, och när det minskat tillräckligt ställa tillbaka igen till grundläget
---
Det fins kalibreringspåsar att köpa för att kontrollera och kalibrera pH-meter om den har kalibreringsläge.
Men +/- 0,25 steg i pH bör den ändå ligga i grundprecision. - dock har glaselektroden varit torr så kan den vara mycket långsam att ställa sig i stabilt värde och rehydreringsprocessen av vatten in i glasytan är långsam så man kanske behöver ställa den i dricksvatten (och ännu bättre om man har buffertlösning som kalibreringslösning) så att glas-sensorn är vätt i någon eller ett par dygn för att få snabbare respons innan man börja mäta.
När man väl vätt upp den så bör man därefter förvaras med ett par droppar vatten i skyddskåpan om den förvaras stående så att det är nära 100% Rh fuktig luft kring glaselektroden hela tiden och fylla på med nytt vatten innan det helt har blivit torrt, annars blir det att börja från början igen. Har man riktiga labratorie-pH metrar så förvaras elektroden alltid i mättad kaliumklorid, men då är det helt annan prislapp.
Det går att göra egna buffertlösninga för kontroll om man har kryddvåg och med ingredienserna citronsyra, natriumbikarbonat som ingångs-kemikalier. har man färdig natriumsoda (tex pH-plus för pool-bruk) så är det bra men går annars göra med att värmehetta natriumbikarbonat.
För pH 9,16 vid 20 grader C 2,86 gram natriumkarbonat (natriumsoda) och 7,56 gram natriumväterkarbonat i 1 liter avmineraliserat vatten.
för pH 6,6 vid 20 grader C 1,47 gram citronsyra och 27,35 gram natriumcitrat i 1 liter avmineraliserat vatten
med dom 2 blandningarna kan man kolla sin pH-meter att de inte avviker för mycket.
Vill man kolla för pH 3 så kan man ha 19,54 gram citronsyra och 2,06 gram natriumcitrat.
natriumcitrat går att tillverka själv med att neutralisera citronsyra med natriumbikarbonat tills det precis inte vill bubbla längre - torka in dessa - torka man långsamt blir det stora kristaller och helst skall man ta bara dessa och sedan värma lite tills de vittrar sönder till pulver och efter det kan användas.
att kristallisera är den gamla metoden för att rena ämnen från mindre rena lösningar.
Varför man sköljer alla provbyttor med vattnet man skall testa med först, beror på att få bort lite av eventuellt kvarsittande på väggarna efter diskning och jämna ut kemin på ytan på glaset så at det inte påverkar provet senare. Många rengöringsmedel/diskmedel kan fortfarande ha mindre mängder av fosfor som kan påverka provet om det inte sköljs av noga.
---
Andra kammaren, den stora med mycket luftning ?
Det första att kolla är att det inte används onödigt mycket med diskmedel, schampo och pumptvål och andra tensider som överdosering av tvättmedel, skurvatten med mycket rengöringsmedel mm., då för mycket av sådant får det att skumma i alla minireningsverk med luftningskammare.
Sedan kan man få - ofta efter en lång tid av vila som sommarstuga över vintern när det börja användas igen på vår/sommaren - att en speciell bakterier i verket avger polysackarider som ger en väldigt envist och svårnedslagen skum som höjer sig över kammarväggar, men brukar ge med sig efter en tid när bakterielivet har kommit igång efter vinterdvalan. - jag har haft det en gång i samband när jag flyttade in till fastigheten och då hade stått oanvänt en tid.
Du får labba med inställningen på kontrollboxen med att öka eller minska luftningstiden om skumbildningen är besvärande och se om det blir bättre, och när det minskat tillräckligt ställa tillbaka igen till grundläget
---
Det fins kalibreringspåsar att köpa för att kontrollera och kalibrera pH-meter om den har kalibreringsläge.
Men +/- 0,25 steg i pH bör den ändå ligga i grundprecision. - dock har glaselektroden varit torr så kan den vara mycket långsam att ställa sig i stabilt värde och rehydreringsprocessen av vatten in i glasytan är långsam så man kanske behöver ställa den i dricksvatten (och ännu bättre om man har buffertlösning som kalibreringslösning) så att glas-sensorn är vätt i någon eller ett par dygn för att få snabbare respons innan man börja mäta.
När man väl vätt upp den så bör man därefter förvaras med ett par droppar vatten i skyddskåpan om den förvaras stående så att det är nära 100% Rh fuktig luft kring glaselektroden hela tiden och fylla på med nytt vatten innan det helt har blivit torrt, annars blir det att börja från början igen. Har man riktiga labratorie-pH metrar så förvaras elektroden alltid i mättad kaliumklorid, men då är det helt annan prislapp.
Det går att göra egna buffertlösninga för kontroll om man har kryddvåg och med ingredienserna citronsyra, natriumbikarbonat som ingångs-kemikalier. har man färdig natriumsoda (tex pH-plus för pool-bruk) så är det bra men går annars göra med att värmehetta natriumbikarbonat.
För pH 9,16 vid 20 grader C 2,86 gram natriumkarbonat (natriumsoda) och 7,56 gram natriumväterkarbonat i 1 liter avmineraliserat vatten.
för pH 6,6 vid 20 grader C 1,47 gram citronsyra och 27,35 gram natriumcitrat i 1 liter avmineraliserat vatten
med dom 2 blandningarna kan man kolla sin pH-meter att de inte avviker för mycket.
Vill man kolla för pH 3 så kan man ha 19,54 gram citronsyra och 2,06 gram natriumcitrat.
natriumcitrat går att tillverka själv med att neutralisera citronsyra med natriumbikarbonat tills det precis inte vill bubbla längre - torka in dessa - torka man långsamt blir det stora kristaller och helst skall man ta bara dessa och sedan värma lite tills de vittrar sönder till pulver och efter det kan användas.
att kristallisera är den gamla metoden för att rena ämnen från mindre rena lösningar.
Hehe, jo jag inser att det är rätt enkelt ;-) Intressant med pH-metern, just långsam reaktion var ngt jag noterade när jag testade den första gången.X xxargs skrev:
Gällande skumning så är det inte extremt mkt, och kan bero på större användning shampo eller tvättmedel helt klart.
Jag missförstod nog den indikationen som att det kunde bero på fel dosering av PIX.
Hur kommer det sig att den svenska marknaden fortfarande tar ut ockerpriser på detta verk? Har sett priser på över 60.000 kr för ett AT-8 som borde kosta max 20.000 om man ser till andra EU-länder. Tror de svenska leverantörerna att kunderna inte har google hemma? Ok, om det kostat 35.000 bara för att Sverige är Sverige, men inte 60k!