Ett bra inlägg!F frenjo skrev:Hmmm... Tycker det är lite intressant att så många har så starka åsikter o tycker sig vet vad som är rätt eller fel i den här tråden. Både juridiskt och moraliskt. Att TS är ensam dödsbodelägare enl dödsintyg fr skatteverket är tämligen odiskutabelt. Men det är lite intressant med 'guben' i mammans lägenhet. Många har starka åsikter om honom o hur han ska hanteras. De flesta tycker han ska ut o säger gör si eller så f att bli av med honom, t o m rekommenderar att handgripligen avvisa honom personligen. Lite skrämmande tycker jag att man är så bestämd i sina åsikter i hur man tänker sig agera och fastställa mannens 'icke-rätt' att vara i mammans bostad överhuvudtaget, trots att han de facto 'är' där och med nyckel dessutom. Men bort ska han, antingen m polisens hjälp, kronofogden eller ta med kompisgänget eller gör det helt enkelt själv. Själv undrar jag lite vad han gör där?
Det nämndes att grannarna bara såg honom någon/några ggr i månaden.
Vem låter någon bo hos sig ibland bara f att vara snäll? Och hur kommer det sig att han nu har en nyckel till bostaden? Han har ju uppenbarligen en egen lägenhet, så vad gör han där? Känner iaf ingen i min vänskapskrets som skulle släppa in någon på livet på detta sätt, lämna ut nyckel m tillgång till bostad när hen inte är hemma, utan att det är en någon form av djupare relation. Men det är i min värld o min åsikt, du kanske har en annan. Vi påverkas alla olika när vi drabbas av sorg och det händer faktiskt att vi både agerar konstigt och beter oss märkligt. Vissa av oss människor är väldigt rationella och logiska, andra är mer emotionella o känsliga o påverkas väldigt starkt, te x i samband med förlust av en närstående. Det nämndes att mannen var konstig o arg och att det kanske var något psykiskt. Ja, man blir nog starkt påverkad och världen vänds upp och ner om man förlorar någon nära vän/anhörig/sambo. Jag kan dra mig till minnes en morbror jag hade som när hans fru fick bort, betedde sig lite som mannen här beskrevs, Det var min moster som skött ekonomin o när hon gick bort så blev det en tung börda f honom att ställa om o plötsligt ta hand om allt som hon skött alla dessa år. Han reagerade både med ilska o sorg omvartannat, tyckte att hon bara lämnat honom vind f våg med alltsammans utan tanke på honom. Hur man nu tycker det är logiskt eller rationellt? Vi vet som sagt inte vad mannen gör där eller vilken relation han och mamman hade, ej heller vad han har f intentioner (han kanske inte har några) men i mina ögon så finns det helt klart en koppling t mamman, vad den nu än kan vara. Ville bara nämna att det brukar trots allt finnas en anledning eller förklaring till varför vi agerar som vi gör, oavsett om det är logiskt och rationellt eller bara bottnar i något känslomässigt. Trevlig kväll
Även om jag är av den åsikten som du ifrågasätter så ser jag det som är bra i vad du skriver.
Men jag kan samtidigt lova dig att det är ett elände om denna situation leder till att denna man kommer vara med i allt senare. Det finns personlig erfarenhet här.
Och karln beter ju sig faktiskt rätt dåligt, grannar meddelar att han var där relativt sällan, TS har en känsla av att karln inte var någon sambo i egentlig mening.
Allt detta sammantaget tycker jag signalerar att den rätta vägen är att få karln ut ur lägenheten i första steget.
Nej. Vid hemfridsbrott och annat som inkräktar på ens egendom är det polisens sak att avhysa den som olagligt tagit sig in och uppehåller sig där den inte har rätt att vara.Bo Lundqvist skrev:
Eller egentligen gripa personen och skicka fallet vidare till åklagare.
Nu är han ju utkastad med hjälp av polis och låssmed, så det är numera en ickefråga.F frenjo skrev:Hmmm... Tycker det är lite intressant att så många har så starka åsikter o tycker sig vet vad som är rätt eller fel i den här tråden. Både juridiskt och moraliskt. Att TS är ensam dödsbodelägare enl dödsintyg fr skatteverket är tämligen odiskutabelt. Men det är lite intressant med 'guben' i mammans lägenhet. Många har starka åsikter om honom o hur han ska hanteras. De flesta tycker han ska ut o säger gör si eller så f att bli av med honom, t o m rekommenderar att handgripligen avvisa honom personligen. Lite skrämmande tycker jag att man är så bestämd i sina åsikter i hur man tänker sig agera och fastställa mannens 'icke-rätt' att vara i mammans bostad överhuvudtaget, trots att han de facto 'är' där och med nyckel dessutom. Men bort ska han, antingen m polisens hjälp, kronofogden eller ta med kompisgänget eller gör det helt enkelt själv. Själv undrar jag lite vad han gör där?
Det nämndes att grannarna bara såg honom någon/några ggr i månaden.
Vem låter någon bo hos sig ibland bara f att vara snäll? Och hur kommer det sig att han nu har en nyckel till bostaden? Han har ju uppenbarligen en egen lägenhet, så vad gör han där? Känner iaf ingen i min vänskapskrets som skulle släppa in någon på livet på detta sätt, lämna ut nyckel m tillgång till bostad när hen inte är hemma, utan att det är en någon form av djupare relation. Men det är i min värld o min åsikt, du kanske har en annan. Vi påverkas alla olika när vi drabbas av sorg och det händer faktiskt att vi både agerar konstigt och beter oss märkligt. Vissa av oss människor är väldigt rationella och logiska, andra är mer emotionella o känsliga o påverkas väldigt starkt, te x i samband med förlust av en närstående. Det nämndes att mannen var konstig o arg och att det kanske var något psykiskt. Ja, man blir nog starkt påverkad och världen vänds upp och ner om man förlorar någon nära vän/anhörig/sambo. Jag kan dra mig till minnes en morbror jag hade som när hans fru fick bort, betedde sig lite som mannen här beskrevs, Det var min moster som skött ekonomin o när hon gick bort så blev det en tung börda f honom att ställa om o plötsligt ta hand om allt som hon skött alla dessa år. Han reagerade både med ilska o sorg omvartannat, tyckte att hon bara lämnat honom vind f våg med alltsammans utan tanke på honom. Hur man nu tycker det är logiskt eller rationellt? Vi vet som sagt inte vad mannen gör där eller vilken relation han och mamman hade, ej heller vad han har f intentioner (han kanske inte har några) men i mina ögon så finns det helt klart en koppling t mamman, vad den nu än kan vara. Ville bara nämna att det brukar trots allt finnas en anledning eller förklaring till varför vi agerar som vi gör, oavsett om det är logiskt och rationellt eller bara bottnar i något känslomässigt. Trevlig kväll
Men, ”friends with benefits” är väl bara fint? 😊
Ring en annan jurist, det finns många . Ännu hellre en advokat. Jurist kan man kalla sig utan att ha så stor kunskap.
Om den inneboende inte betalar hyra och är skriven på annan adress så skulle jag nog kontakta polisen. Det är helt enkelt en gäst som stannar för länge. Ta detta med polisen i andra hand.
Om den inneboende inte betalar hyra och är skriven på annan adress så skulle jag nog kontakta polisen. Det är helt enkelt en gäst som stannar för länge. Ta detta med polisen i andra hand.
Kolla med skatteverket så han inte skrivit sig på bostaden. Se om du kan
Beklagar sorgen och hoppas att det löser sig.
Om man är ledsen och desperat att få komma in i huset för att kunna begrava sin mamma på ett riktigt sätt så framstår man kanske inte i sin bästa dager. Mannen som bor i i ett dödsbo borde självklart släppa in arvingen och inte hindra dennes förrättning. Att hindra ett dödsbo att utöva sin rätt måste vara olagligt.A AG A skrev:
Beklagar sorgen och hoppas att det löser sig.
Du hade ingen bra relation med din mamma men nu vill respektera din mammas vilja, har jag förstår det rätt?Newgirl84 skrev:
Hur tänker du nu? Ts har ju bytt lås på huset…Plätt Fia skrev:
I det här fallet är det endast mannen i lägenheten som kan anklaga någon för hemfridsbrott. Det lär vara inte vara ett fall för polisen att få ut honom utan en lång process.Mikael_L skrev:
Postar med risk för att detta redan tagits upp men gå genom kronofogden och begär kvarstad. Ditt problem låter lite som de som har problem med att vräka hyresgäster som inte betalar hyran men undviker att bli delgivna. Har bekanta som hamnade i din sits. Det tog dem över ett halvår att bli av med ”hyresgästen” men denne gav upp när kvarstad begärdes. Vet inte exakta förfarandet men tar du upp det med en jurist borde de kunna göra resten eller iaf vägleda dig. Tog mina bekantas jurister (ja de fick prova sig runt lite) en väldans tid att komma på detta.
Älskar att det vräker in nytt folk i tråden som inte läst ens inläggen på senaste sidan och kommer med samma dåliga råd.
Ja, om mannen har lägenheten i besittning så är det ett brott att byta låset. Det kan förmildras om mannen ifråga har en egen lägenhet, men det är inte alls säkert. Om mannen vägrar flytta på sig får man ta hjälp av kronofogden och begära handräckning.J Jaggatagga skrev:
Säg inte upp elnätsavtalet. Om elbolaget kärvar så kan de kräva att elanläggningen skall besiktas innan den kan återanslutas till elnätet, vilket är oklart om det kan bli bökigt eller inte. Det kan dock finnas andra sätt att stänga av elen på om man nu vill gå den vägen.
Om man tittar på detaljerna (jag vet att TS sagt att saken är löst) så antingen hade mannen ifråga tillåtelse av TS mor att bo i huset alternativt ett hyreskontrakt. Något skriftligt/muntligt hyreskontrakt verkar inte finnas varvid dödsboet kan ta tillbaka tillåtelsen för mannen att befinna sig i huset. Nu kan man nyttja nödvärn för att få ut personen ur bostaden. Om personen trilskas och hävdar att denne bor där enligt ett hyresavtal så kan man ju gå vägen runt och själv hyra ut bostaden till en kompis. Jag skulle tro att polis hjälpen den part som kan visa upp skriftliga hyreshandlingar och ägarbevis.
Men i ett fall liknande detta så måste man nog välja vägen med att det är en inkräktare om man vill att det ska gå fort att bli av med personen. Visst finns det mjuka värden och det kanske är inte är hugget i sten vilken relation som gällde. Men om man går på lite hårt så kommer man ju sannolikt att få en mer seriös reaktion än en låst dörr.