F FGLIN skrev:
Men gammelskog och naturskog blir alltmer sällsynt och en granodling är ingen riktig skog. I den del som är produktionsskog borde virkeskvalitet prioriteras över massavedskubik.
Jag tänker inte på nått sätt påstå att du har fel, det är vettiga åsikter även om jag inte delar dem fullt.

Med den föreslagna tolkningen av artskyddsförordningen är det nog säkrast och bäst att snarast hugga ner allt som går att omvandla till reglar och bräder även om avsikten tidigare varit att överhålla vackra pelarsalar åt kommande generation.
 
Redigerat:
P
P paralun skrev:
Ok, klart rörigt.... en granne som förhandlat med han som avverkar.
För vår del handlar det om 4 stora tallar och två normalstora björkar.
Vad är rimligt för 6 träd?
Jag går gärna själv och "finstädar", perfekt att varva med en öl eller två...;)
ca 1000-1500 kr.. om de ska lägga ihop riset med.. Vilket man ofta låter dem göra.. till flis högen.. (y)
 
F fribygg skrev:
Problemet just nu är ju främst klåfingriga byråkrater och politiker som inte förstår värdet av skogsbruk och levande landsbygd samt inte respekterar äganderätten. Skogen växer och avkastar sannolikt bättre om den sköts.
Myndighetsingripandena vid skogsproduktion torde vara relativt små jämfört med många andra områden inom näringslivet för att inte tala om alla petiga bestämmelser när det gäller bygglov. Viss reglering måste alla tåla, annat som t.ex. reservatsbildning kräver ersättning men då betalar myndigheterna också. Det är också väldigt konstigt att det i vissa fall är fritt fram att förstöra biotoper fast fridlysningsbestämmelser förbjuder vissa andra mycket mindre ingrepp.
 
P
F FGLIN skrev:
Men gammelskog och naturskog blir alltmer sällsynt och en granodling är ingen riktig skog. I den del som är produktionsskog borde virkeskvalitet prioriteras över massavedskubik.
Vad är gammelskog?
naturskogar.. du menar skogar ej påverkade av människan?
eller som är väldigt lite påverkad iallafall..

För varje träd vi sågar ner planterar vi 2 nya..
Detta ger mer virke...
Men om jag säger till dig att i trakthyggesbruket så är kvaliteten högre än hos de skogar som stått opåverkade.. dvs gallrade...vad säger du då?
 
  • Gilla
skoge
  • Laddar…
Maskintok skrev:
Vad är gammelskog?
naturskogar.. du menar skogar ej påverkade av människan?
eller som är väldigt lite påverkad iallafall..

För varje träd vi sågar ner planterar vi 2 nya..
Detta ger mer virke...
Men om jag säger till dig att i trakthyggesbruket så är kvaliteten högre än hos de skogar som stått opåverkade.. dvs gallrade...vad säger du då?
Jag har förut sett skogsvårdslagen som ett minimikrav och strävat efter bättre och mer virkesrika skogar och planterat 2000-2700 plant/ha vilket bör ge mycket mer virkesrika skogar än vad tidigare generationer hade, men börjar nu tvivla då socialister och vänsterpartister börjar gapa stort över privat egendom.
 
  • Gilla
1
  • Laddar…
F fribygg skrev:
Träd kan över huvud taget inte bry sig, att vi har skog som kan och bör brukas av sin ägare är helt klart, hur det är på andra håll i värden kan inte jag tillräckligt om för att uttala mig.

Ingen permanent lösning på cement krisen, inget ordentligt svensk skogsbruk och otillräckligt med baskraft gör att vi riskerar vi blirt ett fattigt u land igen. Hej 1700tal
Cementkrisen är verkligen ett exempel på politiker som vältrar över sitt ansvar på domstolar där det dessutom sitter aktivister. Dock var det ju tydligen i detta fall en viss risk att grundvattnet i stora delar av norra Gotland skulle dräneras till förfång för både markägare och naturreservat och det kan ju faktiskt behöva utredas. Jag vet inte hur länge File Hajdar-området skulle räcka vid fortsatt ohämmad produktion, men säg att det vore 35 år. Ska man då bryta slut på det och få en stenöken som kan ta avsevärd tid innan det blir någon ordning på den eller ska man kanske säga att en någorlunda stor del ska lämnas i någorlunda naturligt skick (men kanske med aktivt skogsbruk på i varje fall en del) men att Heidelberg Cement får sig 12 år på sig att ordna produktionen på annat sätt, t.ex. med import av kalksten eller klinker från Baltikum. (Jag vet inte hur länge jordens kalkstenstillgångar kan antas räcka för den globala cementproduktionen). De som ville tvärstoppa produktionen är också de som tycker vi ska lägga jättesummor på höghastighetsjärnvägar som kan kräva betongbanvallar. De bör fråga sig hur stor del av Gotland man skulle behöva bryta bort för att åstadkomma detta.
 
  • Gilla
fribygg
  • Laddar…
P
F fribygg skrev:
Jag har förut sett skogsvårdslagen som ett minimikrav och strävat efter bättre och mer virkesrika skogar och planterat 2000-2700 plant/ha vilket bör ge mycket mer virkesrika skogar än vad tidigare generationer hade, men börjar nu tvivla då socialister och vänsterpartister börjar gapa stort över privat egendom.
Jag har följt den åt andra hållet..
satt ca 1600 stam.. Och sedan fyllt ut med naturens val till en grundyta på ca 3500 stam per ha.. i slutröjning..

Jag har några bestånd där jag gått helt emot alla regler..
Jag kan ju ta lite bilder...
 
  • Gilla
Lilllen
  • Laddar…
P

ett av de bestånd som jag valt att låta veden visa vägen vad som skall få växa och hur..
 
  • Gilla
Lilllen
  • Laddar…
Maskintok skrev:
ca 1000-1500 kr.. om de ska lägga ihop riset med.. Vilket man ofta låter dem göra.. till flis högen.. (y)
Ok, grannarna har desto fler träd. Det är ju sedan riset som tar tid och jag själv tar då gärna en öl eller två och släpar riset.
Sen är det här på den absoluta landsbygden och en flismaskin är nog inte att tänka på.
Mer en rejäl sista April jättebrasa. ;)
 
F FGLIN skrev:
Cementkrisen är verkligen ett exempel på politiker som vältrar över sitt ansvar på domstolar där det dessutom sitter aktivister. Dock var det ju tydligen i detta fall en viss risk att grundvattnet i stora delar av norra Gotland skulle dräneras till förfång för både markägare och naturreservat och det kan ju faktiskt behöva utredas. Jag vet inte hur länge File Hajdar-området skulle räcka vid fortsatt ohämmad produktion, men säg att det vore 35 år. Ska man då bryta slut på det och få en stenöken som kan ta avsevärd tid innan det blir någon ordning på den eller ska man kanske säga att en någorlunda stor del ska lämnas i någorlunda naturligt skick (men kanske med aktivt skogsbruk på i varje fall en del) men att Heidelberg Cement får sig 12 år på sig att ordna produktionen på annat sätt, t.ex. med import av kalksten eller klinker från Baltikum. (Jag vet inte hur länge jordens kalkstenstillgångar kan antas räcka för den globala cementproduktionen). De som ville tvärstoppa produktionen är också de som tycker vi ska lägga jättesummor på höghastighetsjärnvägar som kan kräva betongbanvallar. De bör fråga sig hur stor del av Gotland man skulle behöva bryta bort för att åstadkomma detta.
Att flytta brytningen till ett annat land där vi inte ser vad som bryts är oerhört naivt och dumt, norra Gotland kan dricksvattenförsörjas från fastlandet om det skulle behövas och ett välfärdsbygge som vårt förutsätter tillgång till både energi, cement, järn och virke om det ska fungera och utvecklas.
 
P paralun skrev:
Ok, grannarna har desto fler träd. Det är ju sedan riset som tar tid och jag själv tar då gärna en öl eller två och släpar riset.
Sen är det här på den absoluta landsbygden och en flismaskin är nog inte att tänka på.
Mer en rejäl sista April jättebrasa. ;)
Lär vara förbjudet av miljöskäl framöver, lägg ner tanken
 
P paralun skrev:
Ok, grannarna har desto fler träd. Det är ju sedan riset som tar tid och jag själv tar då gärna en öl eller två och släpar riset.
Sen är det här på den absoluta landsbygden och en flismaskin är nog inte att tänka på.
Mer en rejäl sista April jättebrasa. ;)
Finns det ingen lokal entreprenör med motorsåg och huggarvagn som kan anlitas?
 
  • Gilla
1
  • Laddar…
P
P paralun skrev:
Ok, grannarna har desto fler träd. Det är ju sedan riset som tar tid och jag själv tar då gärna en öl eller två och släpar riset.
Sen är det här på den absoluta landsbygden och en flismaskin är nog inte att tänka på.
Mer en rejäl sista April jättebrasa. ;)
Tänkte mer på grot... grenar och toppar.. Som. man säljer till värmeverket.. detta brukar betala en hel del utöver virket vid avverkning (y)
 
Maskintok skrev:
Vad är gammelskog?
naturskogar.. du menar skogar ej påverkade av människan?
eller som är väldigt lite påverkad iallafall..

För varje träd vi sågar ner planterar vi 2 nya..
Detta ger mer virke...
Men om jag säger till dig att i trakthyggesbruket så är kvaliteten högre än hos de skogar som stått opåverkade.. dvs gallrade...vad säger du då?
Jag vet att det finns de som säger att av människan helt opåverkade urskogar finns knappast i Sverige, men det finns ju en del som kommer nära och kanske bara påverkats under en tid då de påverkande människorna kunde betraktas som "naturfolk". Skog med viss kulturpåverkan kan också ha höga naturvärden och kan faktiskt också vara artrikare, detta har i stor utsträckning gällt "bondeskog". Mycket av skogen var sådan fram till 50-talet då kalhyggena började i stor omfattning och det är hög tid att vi skyddar de stackars fattiga rester av kontinuitetsskog som finns kvar i synnerhet som enskilda skogsägare tydligen i allmänhet inte sköter mer än röjning och kanske gallring själva och sedan låter bolag eller entreprenörer totalskövla vilket gör att många arter får svårt att leva vidare. Vi behöver en blandning av olika skyddsformer från nationalparker och nedåt, men frivilliga avsättning borde bara användas som temporär skyddsform och Natura 2000 är jag också tveksam till. Estetiska trädridåer längs vägar kan man gärna slopa (så får folk se hur illa det är) medan strandskyddszoner är väl motiverade och något som markägarna bör få tåla. Dock kan säkert försiktiga uttag i dem av t.ex. husbehovsved vara rimligt. Det är rimligt att man skyddar mer av lågproduktiv mark och impediment och där har det också funnits mer kvar att skydda, men vi behöver skydda olika typer av skogsbiotoper över hela landet. Enskilda reservat bör heller inte blir för små, de kan behöva skyddszoner runtikring och gröna förbindelser till andra område. Skydds- och förbindelsezoner och mycket annan mark skulle behöva skötas som kontinuitetsskogsbruk, gärna med inriktning på grovt, senvuxet, kvalitetsvirke. Sedan finns det kanske områden med låga naturvärden, t.ex. igenplanterade jordbruksmarker eller sedan tidigare skövlade områden där man kanske kan fortsätta med kalhyggen av måttlig storlek. Dilemmat är förstås att detta skulle belöna dem som tidigt satsade på skövling.
 
  • Gilla
  • Älska
kashieda och 2 till
  • Laddar…
F FGLIN skrev:
Jag vet att det finns de som säger att av människan helt opåverkade urskogar finns knappast i Sverige, men det finns ju en del som kommer nära och kanske bara påverkats under en tid då de påverkande människorna kunde betraktas som "naturfolk". Skog med viss kulturpåverkan kan också ha höga naturvärden och kan faktiskt också vara artrikare, detta har i stor utsträckning gällt "bondeskog". Mycket av skogen var sådan fram till 50-talet då kalhyggena började i stor omfattning och det är hög tid att vi skyddar de stackars fattiga rester av kontinuitetsskog som finns kvar i synnerhet som enskilda skogsägare tydligen i allmänhet inte sköter mer än röjning och kanske gallring själva och sedan låter bolag eller entreprenörer totalskövla vilket gör att många arter får svårt att leva vidare. Vi behöver en blandning av olika skyddsformer från nationalparker och nedåt, men frivilliga avsättning borde bara användas som temporär skyddsform och Natura 2000 är jag också tveksam till. Estetiska trädridåer längs vägar kan man gärna slopa (så får folk se hur illa det är) medan strandskyddszoner är väl motiverade och något som markägarna bör få tåla. Dock kan säkert försiktiga uttag i dem av t.ex. husbehovsved vara rimligt. Det är rimligt att man skyddar mer av lågproduktiv mark och impediment och där har det också funnits mer kvar att skydda, men vi behöver skydda olika typer av skogsbiotoper över hela landet. Enskilda reservat bör heller inte blir för små, de kan behöva skyddszoner runtikring och gröna förbindelser till andra område. Skydds- och förbindelsezoner och mycket annan mark skulle behöva skötas som kontinuitetsskogsbruk, gärna med inriktning på grovt, senvuxet, kvalitetsvirke. Sedan finns det kanske områden med låga naturvärden, t.ex. igenplanterade jordbruksmarker eller sedan tidigare skövlade områden där man kanske kan fortsätta med kalhyggen av måttlig storlek. Dilemmat är förstås att detta skulle belöna dem som tidigt satsade på skövling.
Köp och förvalta det du vill skydda!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.