Vilseledande marknadsföring - Solceller
Bakgrund
Under perioden 2022 till 2024 har installationen av solcellsanläggningar i Sverige utvecklats enligt följande:
Av dessa var ungefär 91 % anläggningar med en effekt på maximalt 20 kW, vilket oftast motsvarar installationer på villor.
Totalt finns idag ca 300.000 solcellsanläggningar i Sverige
Källa: Energimyndigheten.se
Det finns för närvarande ingen offentlig statistik som visar hur många av solcellsinstallationerna i Sverige under 2022–2024 som utfördes av elbolag. Marknaden består av en mix av aktörer, inklusive elbolag, elhandelsbolag, elnätsbolag och specialiserade solcellsföretag och oberoende installatörer.
Det är dock tydligt att elbolagen har spelat en central roll i att driva på utvecklingen genom att marknadsföra solceller som en lönsam investering för villaägare. De har ofta stått bakom upphandling, försäljning och installation av solcellsanläggningar, särskilt de som är avsedda att leverera el till deras egna nät och kunder.
Omständigheter som elbolagen och professionella aktörer varit medvetna om sedan 2022
Det finns flera centrala omständigheter som, var för sig och sammantaget, haft direkt betydelse för lönsamheten i småskaliga solcellsanläggningar, och som varit kända eller åtminstone förutsebara för professionella aktörer på elmarknaden sedan 2022.
1. Införandet av effekttariffer (EIFS 2022:1)
Genom Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2022:1) fastställdes att samtliga elnätsföretag ska införa effekttariffer senast 2027. Regelverket beslutades 2022 och implementeringen har därefter skett successivt.
Professionella elhandels- och energibolag har, genom sin marknadsroll och regulatoriska bevakning, haft kännedom om:
2. Förändrade villkor för skattereduktion (”60-öresersättningen”)
Skattereduktionen om 60 öre per kWh för överskottsel har under perioden varit föremål för politisk och budgetmässig osäkerhet. För en investering vars kalkyl ofta sträcker sig över 15 till 25 år är långsiktig stabilitet i ersättningssystemet en avgörande faktor.
Professionella aktörer har haft insikt i:
3. Strukturell prisasymmetri över året
En ytterligare central faktor är den strukturella asymmetrin i elpriser:
Om försäljningskalkyler implicit utgår från att varje producerad kWh sparar ett genomsnittligt eller fullt elpris, utan att tydliggöra denna asymmetri, kan kalkylen ge en systematiskt mer fördelaktig bild än vad den faktiska marknadsstrukturen motiverar. Trotts att prisasymmetri funnits på den europeiska marknaden så långt bak som 2014 (ex. Tyskland, Italien), är dessa aldrig nämnd i offert till konsument.
Samlad bedömning
Effekttariffer (EIFS 2022:1), osäkerhet kring skattereduktionens långsiktighet samt den kända prisasymmetrin mellan sommar och vinter utgör tre strukturella faktorer som:
Har elhandelsbolagen undanhållit viktig information vid försäljning av solceller?
Mellan juni 2022 och december 2024 har många investerat i solceller baserat på kalkyler om återbetalningstid och lönsamhet. Samtidigt har elhandelsbolagen varit medvetna om att effekttariffer skulle införas och skattereduktion skulle avskaffas, en förändring som kan påverka dessa kalkyler avsevärt.
Frågan är: Har elhandelsbolagen upplyst kunderna om dessa faktorer som påverkar investering, osäkerheter i kalkyler, eller har väsentlig information undanhållits?
Namninsamling för oss som vill se en förändring på hur elbolagen marknadsför: www.skrivunder.com/skriv_under_for_en_mojlig_grupptalan_om_solceller
Under perioden 2022 till 2024 har installationen av solcellsanläggningar i Sverige utvecklats enligt följande:
- 2022: Cirka 55 000 nya solcellsanläggningar installerades.
- 2023: Antalet installationer ökade markant till över 100 000 nya anläggningar.
- 2024: En nedgång förväntas, med en prognos på cirka 65 000 installationer för hela året.
Av dessa var ungefär 91 % anläggningar med en effekt på maximalt 20 kW, vilket oftast motsvarar installationer på villor.
Totalt finns idag ca 300.000 solcellsanläggningar i Sverige
Källa: Energimyndigheten.se
Det finns för närvarande ingen offentlig statistik som visar hur många av solcellsinstallationerna i Sverige under 2022–2024 som utfördes av elbolag. Marknaden består av en mix av aktörer, inklusive elbolag, elhandelsbolag, elnätsbolag och specialiserade solcellsföretag och oberoende installatörer.
Det är dock tydligt att elbolagen har spelat en central roll i att driva på utvecklingen genom att marknadsföra solceller som en lönsam investering för villaägare. De har ofta stått bakom upphandling, försäljning och installation av solcellsanläggningar, särskilt de som är avsedda att leverera el till deras egna nät och kunder.
Omständigheter som elbolagen och professionella aktörer varit medvetna om sedan 2022
Det finns flera centrala omständigheter som, var för sig och sammantaget, haft direkt betydelse för lönsamheten i småskaliga solcellsanläggningar, och som varit kända eller åtminstone förutsebara för professionella aktörer på elmarknaden sedan 2022.
1. Införandet av effekttariffer (EIFS 2022:1)
Genom Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2022:1) fastställdes att samtliga elnätsföretag ska införa effekttariffer senast 2027. Regelverket beslutades 2022 och implementeringen har därefter skett successivt.
Professionella elhandels- och energibolag har, genom sin marknadsroll och regulatoriska bevakning, haft kännedom om:
- att nätavgiftsstrukturen skulle förändras
- att effektuttag och inmatning skulle få ökad ekonomisk betydelse för tariffer
- att det kunde påverka kalkylen för hushåll med solceller
2. Förändrade villkor för skattereduktion (”60-öresersättningen”)
Skattereduktionen om 60 öre per kWh för överskottsel har under perioden varit föremål för politisk och budgetmässig osäkerhet. För en investering vars kalkyl ofta sträcker sig över 15 till 25 år är långsiktig stabilitet i ersättningssystemet en avgörande faktor.
Professionella aktörer har haft insikt i:
- att stödsystem är politiskt betingade
- att de kan reduceras eller avskaffas
- att investeringens kalkyl är känslig för sådana förändringar
3. Strukturell prisasymmetri över året
En ytterligare central faktor är den strukturella asymmetrin i elpriser:
- Solproduktion sker huvudsakligen under vår och sommar, dagtid
- Spotpriser under dessa timmar tenderar att vara lägre och har under 2022-2024 till det uppvisat negativ ersättning (dvs. minusersättning)
- Förbrukningen i elvärmda villor är koncentrerad till vinter
- Vinterpriser tenderar att vara högre
Om försäljningskalkyler implicit utgår från att varje producerad kWh sparar ett genomsnittligt eller fullt elpris, utan att tydliggöra denna asymmetri, kan kalkylen ge en systematiskt mer fördelaktig bild än vad den faktiska marknadsstrukturen motiverar. Trotts att prisasymmetri funnits på den europeiska marknaden så långt bak som 2014 (ex. Tyskland, Italien), är dessa aldrig nämnd i offert till konsument.
Samlad bedömning
Effekttariffer (EIFS 2022:1), osäkerhet kring skattereduktionens långsiktighet samt den kända prisasymmetrin mellan sommar och vinter utgör tre strukturella faktorer som:
- varit kända eller förutsebara för professionella elmarknadsaktörer
- haft direkt betydelse för investeringskalkylen
- och i många fall inte tydligt integrerats i marknadsförda lönsamhetsbedömningar
Har elhandelsbolagen undanhållit viktig information vid försäljning av solceller?
Mellan juni 2022 och december 2024 har många investerat i solceller baserat på kalkyler om återbetalningstid och lönsamhet. Samtidigt har elhandelsbolagen varit medvetna om att effekttariffer skulle införas och skattereduktion skulle avskaffas, en förändring som kan påverka dessa kalkyler avsevärt.
Frågan är: Har elhandelsbolagen upplyst kunderna om dessa faktorer som påverkar investering, osäkerheter i kalkyler, eller har väsentlig information undanhållits?
Namninsamling för oss som vill se en förändring på hur elbolagen marknadsför: www.skrivunder.com/skriv_under_for_en_mojlig_grupptalan_om_solceller
S
sinuslinus
Träskalle
· Östergötlands län
· 6 013 inlägg
sinuslinus
Träskalle
- Östergötlands län
- 6 013 inlägg
Vad menar du med elbolag?
Om du menar elhandelsbolag eller elnätsägare så tror jag att de har stått för en väldigt liten del av antalet installationer.
Förklara också gärna vad effekttariffer har med solceller att göra. Det är väl ingen som har effekttariff på export av el på småhus?
Om du menar elhandelsbolag eller elnätsägare så tror jag att de har stått för en väldigt liten del av antalet installationer.
Förklara också gärna vad effekttariffer har med solceller att göra. Det är väl ingen som har effekttariff på export av el på småhus?
Nej, de som säljer solpaneler har inte varit öppna med elpriserna. De har marknadsfört sina produkter med medelpriset på året och de försökte använda den mest fördelaktiga perioden för att hålla detta pris uppe dessutom. Jag fick kontakt med företag som valde hela förra årets pris och inte de senaste tolv månadernas pris exempelvis.
Så snart man lyfter upp till säljarna att priset varierar över året och dygnet och att elpriset oftast är som lägst när panelerna producerar som mest - då vänder de snabbt och vill sälja på en batterier istället. När man då räknar på livslängden på batterierna och priset per kWh under garantitiden för batteriet, då börjar de skruva betänkligt på sig. Man hör rent hur de vrider och vänder på sig i andra änden av telefonsamtalet.
Och när det gäller 60-öringen så försökte de bortse från att denna skulle försvinna både innan den försvann ("det finns ingen rimlighet i att den skall tas bort!") och efter att den beslutats tas bort ("ja, jo, den kommer ju att tas bort").
Effekttariffer har inte ett enda av företagen ens nämnt.
De företag jag har haft att göra med när jag försökt utreda om rimligheten i solpaneler på mitt hus har varit:
- 1 komma 5
- Svea Solar
- IKEA (jag tror detta var Svea Solar också)
Den offert jag har kvar är den från Svea Solar som hävdade att jag skulle få tillbaka mina investeringar på 7,4 år (2023). Hur rimligt är detta på en skala? Inte ens 2023 kan man ju anse att detta var rimligt...
Extremt optimistisk produktion av el på vintern också...
Men nu nappade jag aldrig för jag såg ju igenom lögnerna.
Så snart man lyfter upp till säljarna att priset varierar över året och dygnet och att elpriset oftast är som lägst när panelerna producerar som mest - då vänder de snabbt och vill sälja på en batterier istället. När man då räknar på livslängden på batterierna och priset per kWh under garantitiden för batteriet, då börjar de skruva betänkligt på sig. Man hör rent hur de vrider och vänder på sig i andra änden av telefonsamtalet.
Och när det gäller 60-öringen så försökte de bortse från att denna skulle försvinna både innan den försvann ("det finns ingen rimlighet i att den skall tas bort!") och efter att den beslutats tas bort ("ja, jo, den kommer ju att tas bort").
Effekttariffer har inte ett enda av företagen ens nämnt.
De företag jag har haft att göra med när jag försökt utreda om rimligheten i solpaneler på mitt hus har varit:
- 1 komma 5
- Svea Solar
- IKEA (jag tror detta var Svea Solar också)
Den offert jag har kvar är den från Svea Solar som hävdade att jag skulle få tillbaka mina investeringar på 7,4 år (2023). Hur rimligt är detta på en skala? Inte ens 2023 kan man ju anse att detta var rimligt...
Extremt optimistisk produktion av el på vintern också...
Men nu nappade jag aldrig för jag såg ju igenom lögnerna.
Helt galet. Jag är glad att jag installerade mina själv. Om man ska få någon ROI måste installationen göras till den absolut lägsta kostnaden. Men det värsta är att effekttariffen, skulle den bli verklighet, riskerar att göra investering till en minusaffär.pacman42 skrev:
Effekttarifferna försämrar ju villkoren även vid tariffer på inköp enbart, den sänkta elöverföringsavgiften gör ju att värdet av att tillverka elen själv minskar. Men det är ju rätt, man skall betala för det som kostar och inte artificiella avgifter som driver användningen åt fel håll.L Lundabon skrev:
Hade ju varit ganska enkelt att vikta om den modellen så att den skulle vara mer rättvisande. Bara dela upp året i dom 4 årstiderna, vikta produktion mot spotpris dagtid för den perioden och sen desamma för inköpet dvs kostnaden när det behövs.
Detta skulle ju inte gynna solcellsbolagen så finns knappast incitament för dom att utveckla det. Kalkylen ser minst sagt dyster ut för solceller, jag tror jag snittade runt 60-70öre per kWh inklusive allt förra sommarhalvåret... blir tufft att räkna hem då...
Jag har hela tiden försökt räkna med sannolika scenarier, så som att 60-öringen försvinner, låga ersättningar för såld el (beräknade på mina egna excelark över elpriser vs solinstrålning) och att effekttariffer införs med sänkta överföringskostnader som följd. Detta ledde för mig till extremt långa avskrivningstider -,så det blev aldrig några paneler.L Liljeros skrev:
Precis så, i område 4 var det nästan ännu sämre. Inte bara importerade höga priser på vintern, på sommaren importerades minuspriser, vilket gjorde snittet ännu sämre på sommarhalvåret. Gjorde lite egna analyser på det här och på min anläggning har ROI gått från 4 år till 8 år. För en anläggning av installatör kan man likställa 8 år med 16 år ROIL Liljeros skrev:
L Liljeros skrev:
Elbolagen har varit mycket pådrivande och sålt väldigt många anläggningar med överdrivna kalkyler.S sinuslinus skrev:
Under perioden 2022-2024 marknadsfördes solcellsinstallationer genomgående med starkt ekonomiska budskap. I marknadsföring från aktörer som E.ON, Vattenfall och större installatörer framhölls solceller som en “lönsam investering”, med återbetalningstider ofta angivna till omkring 8-10 år, samt med budskap om att kunder kunde “sänka sin elräkning”, “få betalt för överskottsel” och i vissa fall i praktiken producera “gratis el” efter återbetalningstiden. Kalkyler och reklammaterial presenterade ofta konkreta årliga besparingar och intäkter i kronor, samtidigt som de faktiska avtalsvillkoren i flera fall innehöll tydliga friskrivningar från ansvar för produktion, ekonomisk avkastning och framtida ersättningsnivåer. Det skapade en tydlig diskrepans mellan de ekonomiska förväntningar som marknadsföringen gav upphov till och det avtalsmässiga ansvar som vissa av leverantörerna senare accepterade.
https://www.vattenfall.se/fokus/solceller/solceller-aldrig-varit-mer-lonsamt/
https://web.archive.org/web/20220606211859/https://www.eon.se/solceller
https://web.archive.org/web/20220930114649/https://www.vattenfall.se/solceller/
https://web.archive.org/web/20230601150158/https://www.goteborgenergi.se/privat/solceller
https://web.archive.org/web/20250823074249/https://www.fortum.com/se/el/radgivning/hallbarhet/sa-blir-du-mikroproducent-av-solel
Jag tror du får rikta din kritik mot myndigheter istället.L Lundabon skrev:
De införde grönt avdrag, och 60-öringen.
I praktiken var det dessa två plus att elpriserna var horribla 21-22 + vanligt folks FOMO som drev boomen.
Säljarna har gjort som säljare brukar göra.
(Nätbolagen och elhandelsbolagen har mig veterligen inte sålt solceller i egen regi)
Men helt klart har nätbolagen tjänat pengar på solcellsinstallationer. Sekundärt.
Staten är en del. Och som den min tråd belyser så mörkar ju EI fakta i frågan. Uppsendevaäckande?S Snikholt skrev:
Blir ju extra intressant om elbolagen (både nät och handel som ex. eon och vettenfall) både marknadsför och i slutändan är de som tjänsr på det?
Kan bara tala för nätbolag.L Lundabon skrev:
De har skyddat monopol genom nätkoncession, och det gör att de inte får kränga solpaneler m.m. inom det bolaget. De får inte heller sälja el. De får dock främja och marknadsföra möjligheten till sina kunder, bara de inte kränger grejorna själva.
Och de har tjänat massor på att folk installerar solceller - något kundkollektivet till stor del har fått betala.
Sen associerar många tex. "Vattenfall" med all verksamhet de gör.... men de har flera olika bolag. Vattenfall Services, Vattenfall försäljning etc...
Inom dessa skrån kan de pyssla med sånt som koncessionen hindrar.
Alla dessa bolag skickar upp vinst till "Vattenfall"
Jag utgår från att de har koll på regelverket.