Vi kan enas!d^_^b Gasselle pannan har numera 8mm plåt i varma ytor.Undra värför man gick upp på tjockare plåt?Baxi har 6mm men desto mera keramik.Viadrusen har hela konvektionsdelen i gjutjärn.Ska du försöka skrota en gjutjärns panna innan pensionsålder måste du torrkoka den.roke skrev:
Ja när det gäller gjutjärnspannor så kanske det är kringutrustningen som sätter gränserna?knekten skrev:Vi kan enas!d^_^b Gasselle pannan har numera 8mm plåt i varma ytor.Undra värför man gick upp på tjockare plåt?Baxi har 6mm men desto mera keramik.Viadrusen har hela konvektionsdelen i gjutjärn.Ska du försöka skrota en gjutjärns panna innan pensionsålder måste du torrkoka den.
Jag tänker då på tex. Luckhängningar, gångjärn, spjäll, fläktar mm. och allt annat som hör en panna till.
Men plåtpanna då? Rostar de sönder? Är det därför vissa fabrikanter ökar plåttjockleken? Eller är det för att annars bara få pannorna stabilare?
Vet inte hur länge. Men andra lösningar som har typ samma funktion (alltså att inte ge för kall retur till pannan) har ju funnits under ganska lång tid, kanske sedan 40talet? 50talet?Andreas_Hansson skrev:
Det började med så kallad dubbelshuntning till gamla självcirkulationssystem.
Det kondenserade i pannorna så att man fick börja uppfinna redan då.
Plåten i en pannan utsätts för ganska häftig värmespänning <100c på en sida andra sidan mot keramik >1000c
hur stor del som strålar mot plåt beror väl lite på hur den är konstruerad
i mitt fall med keramik i botten ser den ut som om plåten blivit för stor- vågig och bucklig efter 15 år , avjämnade med eldfast bruk när jag sist bytte keramik plåten är 4-5mm kan dock inte med säkerhet svara att den är det:blushing:
NU är ju inte min panna något bra exempel efter alla modifieringar med kanske högre än normala temperaturer i brännkammare:eek:
hur stor del som strålar mot plåt beror väl lite på hur den är konstruerad
i mitt fall med keramik i botten ser den ut som om plåten blivit för stor- vågig och bucklig efter 15 år , avjämnade med eldfast bruk när jag sist bytte keramik plåten är 4-5mm kan dock inte med säkerhet svara att den är det:blushing:
NU är ju inte min panna något bra exempel efter alla modifieringar med kanske högre än normala temperaturer i brännkammare:eek:
Jag tror galvaniska strömmar och ädelhet på metaller är en stor bov till sönderrostade pannor.
För oftast är det runt anslutningarna eller vv-slingor dom rostar sönder enligt min erfarenhet, rätta mig om jag har fel...
För oftast är det runt anslutningarna eller vv-slingor dom rostar sönder enligt min erfarenhet, rätta mig om jag har fel...
Det har väl inte så stor betydelse om plåten i en panna är 5,6eller 8mm för man eldar väl inte upp plåten, för det är väl i svetsarna det börjar läcka när plåten får olika spänningar på grund av fel plåtkvalite eller felkonsturerad vattenmantel runt eldstan, och värre blir det nog med den nya trenden med lite vatten i pannan. Så det man vinner på att snabbt komma upp i temperatur kommer man att förlora i livslängd.Gjutjärn förespråkar många här men det är viktigt att det är hög klass på gjutningen så att det inte blir för mycket gjutmästerbo och det är en svår process
Kommer inte ihåg var jag läste om plåt pannor men den stora boven i dramat är oljeeldningen och att plåt blev betydligt billigare därför försvann också behovet av
robusta gjutjärnspannor marknaden blev för liten .
Fanns många inhemska tillverkare av gjutjärnspannor förr.
Idag finns väl ingen kvar.
Om man ser priset på en panna i förhållande till livslängd Vidarus P1 tex >50år på gjutgods
1200/år idag och jämför med en plåt premiumklass är inte prisskillnaden avgörande-
här tror jag känslan spelar roll- tjock plåt beprövade inhemska konstruktioner support
reservdelar m.m väger tungt .
robusta gjutjärnspannor marknaden blev för liten .
Fanns många inhemska tillverkare av gjutjärnspannor förr.
Idag finns väl ingen kvar.
Om man ser priset på en panna i förhållande till livslängd Vidarus P1 tex >50år på gjutgods
1200/år idag och jämför med en plåt premiumklass är inte prisskillnaden avgörande-
här tror jag känslan spelar roll- tjock plåt beprövade inhemska konstruktioner support
reservdelar m.m väger tungt .
En sak som jag funderat en hel del på vad gäller livslängden, hur bra är det egentligen att vi mer och mer går mot att elda 1 gång var 3dje-20de (sommartid) dag? En panna som eldas hela tiden hålls ju varm hela tiden, medan en panna som är kall istället får kondens på utsidan. Är det inte där eventuella rostproblem kommer från, kall panna i fuktigt utrymme + syre. För det är väl ändå inte innifrån (vattensidan) som en panna rostar sönder?
Sen är ju naturligtvis svetsningarna alltid den svagaste punkten (linjen?) men det är mer ett symptom än anledningen skulle jag vilja säga.
Sen är ju naturligtvis svetsningarna alltid den svagaste punkten (linjen?
) men det är mer ett symptom än anledningen skulle jag vilja säga.Förslag på bedömningssystem?giantvalley skrev:
Och tänk på att det är den prisvärdaste pannan vi skall utse.
Inte den med bäst kvalitet, effektivast, enklast upptändning etc.
Utan en kombination av detta kontra priset.[/QUOTE]
Man kanske skall börja med att grovgallra?
Är alla pannor i listan miljögodkända?
Hur hittar vi ett bedömningssystem?
Handla panna som en ekonom, eller ingenjör?
Nån detalj som pannan måste ha?
Man kanske kan ta priset och dra bort visst många tusen för olika detaljer?
Tex välbyggd kvalitetspanna med stor serviceorganisation -5000:-
Lambdasond styrning -1000:-
Lättsotad -2000:-
Lätttänd -2000:-
Bevisat hög livslängd -5000:-
Rökgastemp på runt 200grader -5000:-
Eller vad tror ni?
Klass 0-30kW
Orlan 25kW 22000:- (ej bekräftat)
Baxi 30 41990:- (ej bekräftat)
ETA SH 20kW 75000:- (ej bekräftat)
Klass 31-50kW
Ladan 40kW 24900:- (ej bekräftat)
Mollepannan 26 000:- (listpris mollepannan)
Ctc v35 29200:- (ej bekräftat)
Maga turbo 40E 29500:- (listpris)
Calmar V33 32300:- (ej bekräftat)
Nibe vedex 3300 32500:- (listpris nibe)
Effecta Woddy 37900:- (listpris)
Attack 45kw 39875:- (listpris)
Extuna 35 kW 43500:- (ej bekräftat)
Effecta lamda 35 46900:- (listpris)
Baxi 50 48500:- (ej bekräftat)
Atmos DC 50 GSX 52500:- (ej bekräftat)
Gaselle 45kW quick-up kylslinga 49687:- (listpris)
Klass 51-100kW
Atmos DC 59S 42000:- (ej bekräftat)
Calmar V65 43900:- (ej bekräftat)
Extuna 55 kW 47500:- (ej bekräftat)
Extuna 70 kW 51500:- (ej bekräftat)
Atmos DC 50 GSX 52500:- (listpris)
Attack 75kw kostar 58093:- (listpris)
Viadrus Hef P1 75 kW 60000:- (listpris)
Gaselle Quick-up 70kW med kylsinga 61463:- (listpris)
Effecta lamda 60 62900:- (listpris)
ETA SH 60 87500:- (ej bekräftat)
Arca 90 90kw,med kylslinga 105625:- (ej bekräftat)
Är alla pannor i listan miljögodkända?
Hur hittar vi ett bedömningssystem?
Handla panna som en ekonom, eller ingenjör?
Nån detalj som pannan måste ha?
Man kanske kan ta priset och dra bort visst många tusen för olika detaljer?
Tex välbyggd kvalitetspanna med stor serviceorganisation -5000:-
Lambdasond styrning -1000:-
Lättsotad -2000:-
Lätttänd -2000:-
Bevisat hög livslängd -5000:-
Rökgastemp på runt 200grader -5000:-
Eller vad tror ni?
Klass 0-30kW
Orlan 25kW 22000:- (ej bekräftat)
Baxi 30 41990:- (ej bekräftat)
ETA SH 20kW 75000:- (ej bekräftat)
Klass 31-50kW
Ladan 40kW 24900:- (ej bekräftat)
Mollepannan 26 000:- (listpris mollepannan)
Ctc v35 29200:- (ej bekräftat)
Maga turbo 40E 29500:- (listpris)
Calmar V33 32300:- (ej bekräftat)
Nibe vedex 3300 32500:- (listpris nibe)
Effecta Woddy 37900:- (listpris)
Attack 45kw 39875:- (listpris)
Extuna 35 kW 43500:- (ej bekräftat)
Effecta lamda 35 46900:- (listpris)
Baxi 50 48500:- (ej bekräftat)
Atmos DC 50 GSX 52500:- (ej bekräftat)
Gaselle 45kW quick-up kylslinga 49687:- (listpris)
Klass 51-100kW
Atmos DC 59S 42000:- (ej bekräftat)
Calmar V65 43900:- (ej bekräftat)
Extuna 55 kW 47500:- (ej bekräftat)
Extuna 70 kW 51500:- (ej bekräftat)
Atmos DC 50 GSX 52500:- (listpris)
Attack 75kw kostar 58093:- (listpris)
Viadrus Hef P1 75 kW 60000:- (listpris)
Gaselle Quick-up 70kW med kylsinga 61463:- (listpris)
Effecta lamda 60 62900:- (listpris)
ETA SH 60 87500:- (ej bekräftat)
Arca 90 90kw,med kylslinga 105625:- (ej bekräftat)
Alla har vi en viss förväntan av det vi köper (jämför med tex.bil båt eller hus) man lägger ut en viss summa pengar
-på en dyrare vara har man större förväntning på livslängd kvalite mm.
-underhåll reparationer på en panna -keramik lucktätning ?(mera finns väl inte?)
-ofta brukar man räkna årskostnad /månadskostnad eller Km.kostnad osv.
-om man räknar enligt
-pris /beräknad livlängd =årskostnad/månader =månadskostnad
-pris/vikt=kg pris= kvalite ?
-vedvolym/effekt X verkningsgrad =användarvänlighet ?
- en panna med större vedvolym bra effekt och verkningsgrad
mindre underhållskrävande :mindre spring att fylla längre brinntid genomsnittlig högre effekt osv. ....
-mindre sotnigsbenägen :lättare att sota....mest aska
-på en dyrare vara har man större förväntning på livslängd kvalite mm.
-underhåll reparationer på en panna -keramik lucktätning ?(mera finns väl inte?)
-ofta brukar man räkna årskostnad /månadskostnad eller Km.kostnad osv.
-om man räknar enligt
-pris /beräknad livlängd =årskostnad/månader =månadskostnad
-pris/vikt=kg pris= kvalite ?
-vedvolym/effekt X verkningsgrad =användarvänlighet ?
- en panna med större vedvolym bra effekt och verkningsgrad
mindre underhållskrävande :mindre spring att fylla längre brinntid genomsnittlig högre effekt osv. ....
-mindre sotnigsbenägen :lättare att sota....mest aska
Hur bedömmer man objektivt att en panna är välbyggd? kg?giantvalley skrev:
Dessutom, lättsotad & lättänd är värt 2000, men automatisk lambda kontroll (sond, elektronik, motorpaket) är bara värt 1000? Lambda tar ju upp priset 7-10.000kr, medan sotning/tändning till stor del handlar om smarta konstruktioner (dvs i princip gratis att bygga).
I vilket fall, jag har tidigare sagt att det nog är lämpligast att dela upp i minst 2 kategorier, manuella pannor & lambdapannor, eftersom de skiljer sig ganska markant i pris men även användarvänlighet.
