Vilken kalkborttagare är lämplig vid 88 m3 vattenförbrukning per år?
Stort utbud med varianter som kräver olika insatser = Svårt att bena ur vad som räcker utifrån våra förutsättningar för att få bort problemen med kalkavlagringar.
Vi är 2 personer som gör av med 88 m3 per år. Bor i villa med trädgård där blommor och odlingar för husbehov vattnas samt påfyllning i utespa när det behövs. Vattenvärden, se nedan.
Vilken av nedan tre varianter, eller vilken annars? Ja det hoppas jag att du som redan löst en liknande situation eller arbetar inom berörd bransch vill dela med er med råd och tips om.
1.Traditionella vattenfilter mot kalk som fungerar genom jonbyte (”mjukvattenfilter”).
2. Vattenreningsprodukter i form av rör med metallbleck inuti, vilka sägs vara i stort sett
underhållsfria och ska lösa problemen med kalk i vatten utan användning av salt, el eller magneter.
3. Magnetiska vattenbehandlare, som fästs utanpå vattenrör och på så sätt ska motverka
utfällning av kalk.
Vi har kommunalt vatten med värden:
pH 7,6
Total hårdhet (dH) 7,5
Kalcium (mg/liter) 49,0
Magnesium (mg/liter) 2,8
Nitrat (mg/liter) 5,3
Flourid (mg/liter) 0,2
Järn (mg/liter) <0,05
Behövs det någon mer info för att hjälpa till?
Stort tack på förhand?
Vi är 2 personer som gör av med 88 m3 per år. Bor i villa med trädgård där blommor och odlingar för husbehov vattnas samt påfyllning i utespa när det behövs. Vattenvärden, se nedan.
Vilken av nedan tre varianter, eller vilken annars? Ja det hoppas jag att du som redan löst en liknande situation eller arbetar inom berörd bransch vill dela med er med råd och tips om.
1.Traditionella vattenfilter mot kalk som fungerar genom jonbyte (”mjukvattenfilter”).
2. Vattenreningsprodukter i form av rör med metallbleck inuti, vilka sägs vara i stort sett
underhållsfria och ska lösa problemen med kalk i vatten utan användning av salt, el eller magneter.
3. Magnetiska vattenbehandlare, som fästs utanpå vattenrör och på så sätt ska motverka
utfällning av kalk.
Vi har kommunalt vatten med värden:
pH 7,6
Total hårdhet (dH) 7,5
Kalcium (mg/liter) 49,0
Magnesium (mg/liter) 2,8
Nitrat (mg/liter) 5,3
Flourid (mg/liter) 0,2
Järn (mg/liter) <0,05
Behövs det någon mer info för att hjälpa till?
Stort tack på förhand?
2 och 3 är humbug produkter, som inte fungerar.
https://www.villaagarna.se/radgivni...ukterna-som-inte-renar-ditt-vatten-fran-kalk/
https://www.villaagarna.se/radgivni...ukterna-som-inte-renar-ditt-vatten-fran-kalk/
7,5 tyska grader i hårdhet (dH) är inte värt besväret eller kostnaden att avhärda vattnet - hade det varit mer än 15 dH i hårdhet så hade det varit annan sak, för då börja det bli jobbigt med avlagringar.
De flesta kommunala vatten ligger i området 5-10 dH där huvudelen som använder sjövatten som vattenintag ligger runt 5 dH som runt mälardalen.
0-8 dH räknas som mjukt vatten (TS vatten räknas alltså som mjukt vatten), 8-14 räknas som medelhårt vatten och över 14 räknas som hårt vatten och de som har över 20 dH behöver verkligen ha avhärdning för att det inte skall vara riktigt eländigt.
---
Ett sätt att stävja kalkavlagringar i badrum är att efter var våtsession att med fönsterskrapa skrapa av väggarna närmast duschen/badet och golvgummiskrapa dra vattnet till avloppet - det behöver inte vara noga och efter lite övning så gör man hela proceduren under någon minut. - ju mindre vatten som är kvar och torka upp - ju mindre med kalk avsätts och dessutom gör den mekaniska avskrapningen att det inte blir tydliga områden med avlagrad kalk utan det mesta nöts bort igen av skrapningen.
De flesta kommunala vatten ligger i området 5-10 dH där huvudelen som använder sjövatten som vattenintag ligger runt 5 dH som runt mälardalen.
0-8 dH räknas som mjukt vatten (TS vatten räknas alltså som mjukt vatten), 8-14 räknas som medelhårt vatten och över 14 räknas som hårt vatten och de som har över 20 dH behöver verkligen ha avhärdning för att det inte skall vara riktigt eländigt.
---
Ett sätt att stävja kalkavlagringar i badrum är att efter var våtsession att med fönsterskrapa skrapa av väggarna närmast duschen/badet och golvgummiskrapa dra vattnet till avloppet - det behöver inte vara noga och efter lite övning så gör man hela proceduren under någon minut. - ju mindre vatten som är kvar och torka upp - ju mindre med kalk avsätts och dessutom gör den mekaniska avskrapningen att det inte blir tydliga områden med avlagrad kalk utan det mesta nöts bort igen av skrapningen.
Redigerat:
Stort tack för ditt svarX xxargs skrev:
Enligt information på vår kommuns hemsida klassas vårt vatten som medelhårt.
Hårdhet 0‐6 = mjukt vatten
Hårdhet 7‐13 = medelhårt vatten
Hårdhet 14‐20 = hårt vatten
Men som du skriver är vårt vatten på 7,5 dH inte högt.
Dock är kalkavfällningarna tydliga i kök och badrum. Tex är området runt kökskranen diffust vitt på en annars mörk bänkskiva. Kan såklart bero på tidigare ägares slarv med att hålla torrt efter "slabb i köket", men oavsett går det inte att behandla bort.
Allt kromat, kakel/klinker går att få hyffsat bra, men kalkringar framträder efter endast ett par dagar igen tydligt på krom. En halvårsgammal handfatspropp i krom har redan en vit kalkring på ovansidan som inte går bort helt.
Värst är duschdörren i glas med avlagringar över hela ytan som inte på något sätt går bort, inte ens med rakblad, som efter en lång rad bekämpningsmedel inkl husmorsknep är den sista åtgärden jag provat med. Duschdörrens skick ärvde vi vid husköpet för 2 år sedan, så vet inte i vilken omfattning dörren torkats av efter duschning tidigare. Vi skrapar i varje fall kakelväggar och duschdörr efter varje dusch.
Konstaterar efter detta inlägg att jag utgått ifrån kalkproblem utifrån att det inte går att få bukt med duschdörr och bänkskiva i kök så det är möjligt att jag överreagerar. Men kvarstår gör isf frågan om varför den nyare handfatsproppen i krom tidigt blev ansatt och inte går att få fin igen.
Är tacksam för ditt svar som fått mig att backa ett steg vad gäller inköp av kalkbekämpare. Ska höra mig för med hur grannarna har det innan jag lägger locket på mitt upplevda problem.
Inser att duschdörren måste bytas ut och även så småningom bänkskivan i köket.
Det varierar lite gränsen när man anser går mellan mellan mjukt och medelhårt vatten resp hårt vatten - mina värden är från närmaste tvättmedelsförpackning. Oavsett ligger ditt vatten i skarven mellan mjuk och medelhårt vatten och det är inget man normalt avhärdar.
Dessutom är avhärdad vatten ofta inte speciellt god att dricka med fadd och ibland lite söt smak av salter från jonbytaren då kalciumet byts ut mot natrium i jonbytarprocessen - ämnena försvinner inte, bara byts ut
Med andra ord avlagringarna försvinner inte i mängd när det torkar in som droppar, men lättare att ta bort igen då de löser sig lätt igen för att det är natriumsalter istället för kalciumsalter, samt att det inte bildar kalktvål i samband med tvål och tensider som det blir med kalciumsalter.
---
Är det tjockt med kalk kvar på glas under lång tid så kan det blivit en jonbytarprocess mellan kalket och glaset och ytan blivit matt av det, och det är icke reversibel process.
Skall man få bort denna mattheten som är etsad i glaset av tidigare kalklager så får man titta på glaspolermedel.
Och det som många ser som kalk kan också vara gips - alltså kalciumsulfat och det löses inte upp av några syror - dock kan det finnas komplexbildare med tveksam miljövänlighet som sakta kan äta upp det med långa behandlingstider.
Själv fick jag dagligen efter dusch skrapa glasytorna i kabinen med fönsterskrapa över halvår, ja ett år innan glaset blev helt fri från droppmärken av kalk. Dessa är väldigt svåra att få bort då de också är laminerade med kalktvål från tvål och schampo och annat som är vattenavstötande av tidigare tvagningar och då tränger inte syran ned i kalket mer än allra yttersta ytan, utan här är det daglig nötning med gummiskrapans egg som till sist hyvlar av kalk(tvål)avlagringen lager för lager.
Om det är beläggning på handfatsproppen som inte sedan går att få bort med ättika eller med mjölksyra eller annan enprotonig syra¹, så misstänker jag att du har att göra med gips (kalciumsulfat) eller om det kommer i samband med användning av tvål eller såpa för tvagning - att det är kalktvål, och det löses inte av några syror men kan gå att gnugga bort med koncentrerad diskmedel eller eventuellt med konc. såpa.
¹ med 2 - 3 protonig syror som oxalsyra, fosforsyra, citronsyra, svavelsyra och vinsyra samt kolsyra blir det med kalk ibland mycket svårlöslig salter (som kalciumoxalat, kalciumkarbonat (som vi kallar kalk) ) medans med enprotonig syra som ättiksyra och mjölksyra (och saltsyra...) ger mer eller mindre lättlöst kalciumsalt och kalciumsaltet av mjölksyra löser sig lättare ju varmare det är och därför idag används som avkalkare för kaffemaskiner och bryggare som säljs i små flaskor/pulverförpakningar för dyra pengar.
Dessutom är avhärdad vatten ofta inte speciellt god att dricka med fadd och ibland lite söt smak av salter från jonbytaren då kalciumet byts ut mot natrium i jonbytarprocessen - ämnena försvinner inte, bara byts ut
Med andra ord avlagringarna försvinner inte i mängd när det torkar in som droppar, men lättare att ta bort igen då de löser sig lätt igen för att det är natriumsalter istället för kalciumsalter, samt att det inte bildar kalktvål i samband med tvål och tensider som det blir med kalciumsalter.
---
Är det tjockt med kalk kvar på glas under lång tid så kan det blivit en jonbytarprocess mellan kalket och glaset och ytan blivit matt av det, och det är icke reversibel process.
Skall man få bort denna mattheten som är etsad i glaset av tidigare kalklager så får man titta på glaspolermedel.
Och det som många ser som kalk kan också vara gips - alltså kalciumsulfat och det löses inte upp av några syror - dock kan det finnas komplexbildare med tveksam miljövänlighet som sakta kan äta upp det med långa behandlingstider.
Själv fick jag dagligen efter dusch skrapa glasytorna i kabinen med fönsterskrapa över halvår, ja ett år innan glaset blev helt fri från droppmärken av kalk. Dessa är väldigt svåra att få bort då de också är laminerade med kalktvål från tvål och schampo och annat som är vattenavstötande av tidigare tvagningar och då tränger inte syran ned i kalket mer än allra yttersta ytan, utan här är det daglig nötning med gummiskrapans egg som till sist hyvlar av kalk(tvål)avlagringen lager för lager.
Om det är beläggning på handfatsproppen som inte sedan går att få bort med ättika eller med mjölksyra eller annan enprotonig syra¹, så misstänker jag att du har att göra med gips (kalciumsulfat) eller om det kommer i samband med användning av tvål eller såpa för tvagning - att det är kalktvål, och det löses inte av några syror men kan gå att gnugga bort med koncentrerad diskmedel eller eventuellt med konc. såpa.
¹ med 2 - 3 protonig syror som oxalsyra, fosforsyra, citronsyra, svavelsyra och vinsyra samt kolsyra blir det med kalk ibland mycket svårlöslig salter (som kalciumoxalat, kalciumkarbonat (som vi kallar kalk) ) medans med enprotonig syra som ättiksyra och mjölksyra (och saltsyra...) ger mer eller mindre lättlöst kalciumsalt och kalciumsaltet av mjölksyra löser sig lättare ju varmare det är och därför idag används som avkalkare för kaffemaskiner och bryggare som säljs i små flaskor/pulverförpakningar för dyra pengar.
Redigerat:
Hej igen,X xxargs skrev:
Amen du underbara människa, du har med din kunskap och ditt stora engagemang gett mig information/fakta som hjälper mig att ta beslut i ett ämne jag inte kunde något om innan.
Jag kommer inte att införskaffa ngn kalkborttagare till den bostad jag bor i nu.
Känner mig rik på kunskap från dig
Tusen tack!
Jag misstänker detta är en arbiträr värderingsskala och inte PH-skalan som normalt går i spannet 0-14. Det går att ha mer och mindre än dessa ändvärden men då snackar vi exceptionella situationer, typ, inte möjligt att fundera på att ha i ett vanligt rörsystem utan det krävs specifika redskap för att inte äta sönder kärlen.Ninnan skrev:
Du och xxargs har säkert båda helt rätt men ni jobbar enligt olika skalor.
Hårdhet har inte med pH att göra även om den kan påverkas av pH om det är löst eller i fast form när kalciumet har karbonat eller vätekarbonat som anjon.
Om jag mins rätt är grunden utgående från 10 mg löst CaO per liter vatten per tysk grad hårdhet (dH) - det är en linjär skala som direkt beskriver mängden löst kalciumjoner (10 mg/l CaO = 7,15 mg Ca²⁺), som i naturliga kalkhaltigt vatten är i form mer lättlöslig av kalciumvätekarbonat medans kalciumkarbonat (kalk) är svårlöslig i vatten och är det som bildas som pannsten när kalkhaltig vatten värms som i en VVB.
Ofta refererar man 1 dH som 17,85mg/l CaCO3 i olika testkit - både stickor och dropptester - men det är mängden 2-värda katjonen Kalcium tillsammans med Magnesium och även järn och mangan som gör vattnet hårt och inte vilken anjon som är kopplad till dessa.
Med andra ord mäter man 10 dH i hårdhet med en testkit så har man ekvivalent mängd av 178 mg kalk (CaCO3) per liter vatten och i praktiken i en form av mer lättlöslig kalciumvätekarbonat ( Ca(HCO3)2 ) och det är också det man ser i avlagring när vattendroppar torkar in då lösbar kalciumvätekarbonat inte kan existera när det torkas upp (till skillnad från natriumvätekarbonat) och omvandlas till kalkfläck på tex. en glasyta
Kalcium kan också vara i form som kalciumklorid (vägsalt) som ofta används som exempel på hård vatten i skol-kemiövningar (det är i stort sett omöjligt att få tvål att lödda med vatten som har lite tillsatt kalciumklorid [tex. tagen från 'torrbollen'] och det är inte pH känsligt alls).
Om jag mins rätt är grunden utgående från 10 mg löst CaO per liter vatten per tysk grad hårdhet (dH) - det är en linjär skala som direkt beskriver mängden löst kalciumjoner (10 mg/l CaO = 7,15 mg Ca²⁺), som i naturliga kalkhaltigt vatten är i form mer lättlöslig av kalciumvätekarbonat medans kalciumkarbonat (kalk) är svårlöslig i vatten och är det som bildas som pannsten när kalkhaltig vatten värms som i en VVB.
Ofta refererar man 1 dH som 17,85mg/l CaCO3 i olika testkit - både stickor och dropptester - men det är mängden 2-värda katjonen Kalcium tillsammans med Magnesium och även järn och mangan som gör vattnet hårt och inte vilken anjon som är kopplad till dessa.
Med andra ord mäter man 10 dH i hårdhet med en testkit så har man ekvivalent mängd av 178 mg kalk (CaCO3) per liter vatten och i praktiken i en form av mer lättlöslig kalciumvätekarbonat ( Ca(HCO3)2 ) och det är också det man ser i avlagring när vattendroppar torkar in då lösbar kalciumvätekarbonat inte kan existera när det torkas upp (till skillnad från natriumvätekarbonat) och omvandlas till kalkfläck på tex. en glasyta
Kalcium kan också vara i form som kalciumklorid (vägsalt) som ofta används som exempel på hård vatten i skol-kemiövningar (det är i stort sett omöjligt att få tvål att lödda med vatten som har lite tillsatt kalciumklorid [tex. tagen från 'torrbollen'] och det är inte pH känsligt alls).
