22 535 läst ·
83 svar
23k läst
83 svar
Vilka säkra sätt finns att använda elverk som reservkraft vid nödsituation?
Du nämnde tidigare att man aldrig bryter/använder brytare för PEN utan lossar på kabeln för PEN. Lite undrande här, man kan ju ha (med tillstånd från nätägaren) en fast reservkraft/elverk där man ska ha avskiljare/brytare för när man kopplar in reservkraften och kopplar bort nätägarens elnät. Låter man då PEN vara anslutet till nätägarens elnät när man kör reservkraften eller går man då alltid till elmätarskåpet och skruvar loss PEN när man ska använda reservkraften?Bo.Siltberg skrev:
Den 4-poliga bryter N, inte PE. Här är två gamla bilder från Vattenfall som visar trepolig och fyrpolig.
Om ledningen in till anläggningen i toppen av bilderna är TN-S då väljer man en fyrpolig RK-omkopplare. Det öppnar upp för att man kan mata anläggningen TN-S hela vägen från generatorn. Det förhindras dock av bygeln mellan N-PE som sitter på ingången från generatorn. Den behövs när man har ett intag och ingen kontroll på vad som pluggas in där.
[bild]
Nätet är ju aldrig(?) TN-S, så i det fyrpoliga fallet tror jag att man byglar N-PEN på ingången från nätet, precis som på RK-sidan. Jag kladdade med rött där.
Edit: Om nätet skulle vara TN-S så förhindrar den fyrpoliga brytaren bakström N - transformator - PE. Det är alltså viktigt att man bryter bort varandras nollor.
Edit: är det någon skillnad om man kör "ödrift"?
Jag såg förut bilder i nån tråd (inte säker på om det var här eller nåt annat forum) på någon som köpt ett militärt reservkraftaggregat av släpkärremodell och ordnat inkopplingen genom att ha en inkoppling av huset via CEE-kontakter, detta borde väl också vara tillåtet om än inte lika praktiskt som en reservkraftomkopplare ?
Alltså, när strömmen försvinner drar man ur kontakten mellan sitt hus och elnätet, och ansluter istället huset till reservkraftaggregatet (trefas förstås) och startar detta.
När strömmen är tillbaka stoppar man sitt reservkraftsaggregat och flyttar "huskabeln" från reservkraften till elnätsuttaget igen.
Alltså, när strömmen försvinner drar man ur kontakten mellan sitt hus och elnätet, och ansluter istället huset till reservkraftaggregatet (trefas förstås) och startar detta.
När strömmen är tillbaka stoppar man sitt reservkraftsaggregat och flyttar "huskabeln" från reservkraften till elnätsuttaget igen.
PEN laborerar man aldrig med vid omkopplingar av detta slaget i princip rörs den aldrig om man inte byter eller installerar något där den ingår och berörs av jobbet. Så med omkopplare är den orörd och ansluten oberoende om man kör via reservkraften eller nät. Egna lokala jordtaget kommer in i denna frågan också och tar vid om PEN i ordinarie matning skadas eller bryts vid RK-drift.TRJBerg skrev:
Du nämnde tidigare att man aldrig bryter/använder brytare för PEN utan lossar på kabeln för PEN. Lite undrande här, man kan ju ha (med tillstånd från nätägaren) en fast reservkraft/elverk där man ska ha avskiljare/brytare för när man kopplar in reservkraften och kopplar bort nätägarens elnät. Låter man då PEN vara anslutet till nätägarens elnät när man kör reservkraften eller går man då alltid till elmätarskåpet och skruvar loss PEN när man ska använda reservkraften?
Ah, så kan man göra så klart. Hade dock tvärtom tänkt mig att den "oviktiga" lasten ligger utanför RK-omkopplaren så man kan köra provdrift utan att släcka hela huset.GK100 skrev:
Funderar också på om det kan bli några komplikationer av att koppla ihop inkommande faser vid enfasdrift(?)
Det blir en Åsa-Nisse lösning som man utan att gå in på detaljer och olika spetsfundigheter bör beteckna som otillåten. Det är bäst för alla som eventuellt skulle fundera i dessa banor. Finns ingen anledning att inte börja med en korrekt omkopplare i de här fallen sen kan man välja olika sätt att bygga in den dvs inte nödvändigtvis de olika kompletta lådorna.GlennB skrev:
Jag såg förut bilder i nån tråd (inte säker på om det var här eller nåt annat forum) på någon som köpt ett militärt reservkraftaggregat av släpkärremodell och ordnat inkopplingen genom att ha en inkoppling av huset via CEE-kontakter, detta borde väl också vara tillåtet om än inte lika praktiskt som en reservkraftomkopplare ?
Alltså, när strömmen försvinner drar man ur kontakten mellan sitt hus och elnätet, och ansluter istället huset till reservkraftaggregatet (trefas förstås) och startar detta.
När strömmen är tillbaka stoppar man sitt reservkraftsaggregat och flyttar "huskabeln" från reservkraften till elnätsuttaget igen.
Finns några äldre trådar runt 10 år tillbaka som tar upp kopplingar liknande den du nämner och diskussioner kring det.
Ja vill man ha den möjligheten är det ju extra viktigt att allt blir riktigt tydligt och både fysiskt och logiskt separerat.C cpalm skrev:
Har man bara enkla laster oavsett om några är trefasiga är det inga problem att mata enfasigt även om man kanske ska se upp i förväg och dela upp likt din andra tanke om inte annat av belastningsskäl med klenare verk. Får väl ses som en nödlösning man tar till om något händer under tiden man kör sin RK och man kanske bara får tag på enfasverk inget att utgå från normalt.
Under Gudrun och Per kunde man få sig till livs många udda inkopplingar både ok och mer tvivelaktiga säkerhetsmässigt sett. Har tänkt ibland vilken tur att det var bra och milt väder månaden efter främst Gudrun annars kunde man fått en riktigt skarp övning i dålig beredskap och förfall i tänkandet att hantera allvarliga störningar.
Jag förstår. Låter lite grann riskfyllt på det sättet att kunden kan ju ha tabbat sig och låtit ström gå ut på nätet via PEN. Vad händer då?GK100 skrev:
PEN laborerar man aldrig med vid omkopplingar av detta slaget i princip rörs den aldrig om man inte byter eller installerar något där den ingår och berörs av jobbet. Så med omkopplare är den orörd och ansluten oberoende om man kör via reservkraften eller nät. Egna lokala jordtaget kommer in i denna frågan också och tar vid om PEN i ordinarie matning skadas eller bryts vid RK-drift.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 869 inlägg
Nej, bara i trådens tema som nödlösning, dvs typ 1 gång.TRJBerg skrev:
Därefter är det permanent, eller så skaffar man materiel för en riktig anslutning med RK-omkopplare och jordtag.
PEN är alltid ansluten till nätet när man kör reservkraft. Att koppla bort PEN görs (som nödlösning) när man inte har ett jordtag.
Tanken har aldrig varit något annat än att förse en handfull kritiska enfaslaster med reservkraft från ett litet elverk. Så frågan är hur man lämpligtvis löser det "by the book" om man vill gå längre än en "skarvsladdslösning"?GK100 skrev:
Jag tänker att det ju t.ex. är vanligt med sektionering inom en och samma anläggning i kommersiella miljöer där reservkraftsskyddade uttag sitter jämte icke-skyddade dito.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Hej cpalmC cpalm skrev:Tanken har aldrig varit något annat än att förse en handfull kritiska enfaslaster med reservkraft från ett litet elverk. Så frågan är hur man lämpligtvis löser det "by the book" om man vill gå längre än en "skarvsladdslösning"?
Jag tänker att det ju t.ex. är vanligt med sektionering inom en och samma anläggning i kommersiella miljöer där reservkraftsskyddade uttag sitter jämte icke-skyddade dito.
Tack för inlägget
I mitt fall har jag valt att sätta upp en separat säkringscentral för mitt enfas reservkraftnät där jordfelsbrytare och säkringar kan placeras.
I den elcentralen är skyddsledaren fast ansluten till ringlinan runt huset, armeringsjärn i husets betong samt skyddsledaren i husets ordinarie elcentral.
Matningen till reservkraftnätets elcentral kan sedan växlas mellan elverket och invertern med 230 V kontakter. Vid en kortslutning eller överbelastning så räknar jag inte med att säkringarna löser ut, utan hela reservkraftnätet bryts (”slocknar”.).
Säkringarna som matar ett antal utgående grupper, underlättar sanktionering om man behöver felsöka och undersöka orsaken att reservkraftnätet kopplades bort.
Reservkraftnätet kan då mata uttag på strategiska platser i huset, på liknande sätt som bilden i ditt inlägg visar.
Redigerat:
Ja, en separat kapsling är väl det uppenbara alternativet.
Anledningen till min fråga var att separata kapslingar tenderar att bli ganska statiskt. Det kan ju hända att man i efterhand vill skifta en grupp från normalkraft till reservkraft och vice versa, och då underlättar det ju om man slipper dra om gruppledningen till en annan central.
Å andra sidan lätt att göra bort sig med dubbla nollskenor och sånt, så det är väl tveeggat.
Någon som vet hur det brukar se ut i undercentraler på sjukhus och liknande?
Anledningen till min fråga var att separata kapslingar tenderar att bli ganska statiskt. Det kan ju hända att man i efterhand vill skifta en grupp från normalkraft till reservkraft och vice versa, och då underlättar det ju om man slipper dra om gruppledningen till en annan central.
Å andra sidan lätt att göra bort sig med dubbla nollskenor och sånt, så det är väl tveeggat.
Någon som vet hur det brukar se ut i undercentraler på sjukhus och liknande?
Normalt är det separata huvudledningar och centraler för de olika kategorierna som det säkert är på exemplet i din bild. Matningen till huvudcentraler eller ställverk kan vara tex matad via RK samma väg som ordinarie nät och sektionering i viktig-oviktig last sker via fjärrmanöver i utgående grupper mot huvudledningarna. Ibland förekommer något likt omkopplarna för RK fast i större skala för att kunna i lägre nivåer koppla om och använda alternativa verk eller matningsvägar från överliggande nät gärna från olika mottagningsstationer. I steget under finns inte sällan olika stora avsnitt med UPS matning och då samma möjligheter till koppling i bypass eller val av olika nät i försörjning av UPS-en.
Det är viktigt med rimlig avvägning i dessa mer sammansatta fall så det blir någorlunda rakt och vettigt att hantera för driftpersonalen. Det finns en hel del exempel på där en alltför yvig ingenjörsjulgran skapar mer problem än de löser när verkligheten slår till både med fel och sett till personalens förmåga, oträning.
I våra fall här på BH är det knappast annat än separata kapslingar som bör vara lösningen om man vill göra sån uppdelning. Eller om det passar att med extra HB lägga bort delar av en central och ändå allt korrekt matat med omkopplare osv för helheten.
Det är viktigt med rimlig avvägning i dessa mer sammansatta fall så det blir någorlunda rakt och vettigt att hantera för driftpersonalen. Det finns en hel del exempel på där en alltför yvig ingenjörsjulgran skapar mer problem än de löser när verkligheten slår till både med fel och sett till personalens förmåga, oträning.
I våra fall här på BH är det knappast annat än separata kapslingar som bör vara lösningen om man vill göra sån uppdelning. Eller om det passar att med extra HB lägga bort delar av en central och ändå allt korrekt matat med omkopplare osv för helheten.
Den där med att sätta ett intag på utsidan kopplat till ett uttag/uttagscentral på insidan är en rätt bra och billig metod. Samt att den löser problemet med att dra kablar genom dörrar/fönster.A Avemo skrev:Metodiken du beskriver är i stort sett vad en reservkraftomkopplare gör i meningen att den bryter anslutningen mot nätet och kopplar in elverket i stället. Men det finns regler runt hur det skall göras. Det du beskriver innebär att in och urkoppling av reservkraften måste göras efter en viss procedur. Gör man fel i proceduren kan det bli livsfarligt.
Som jag förstod dig tänkte du låta faserna brytas endast av huvudsäkringar och huvudbrytare. Det innebär att ett enkelt handhavandefel kan leda till att ström matas ut på nätet. Någon annan än du upptäcker att huvudbrytaren är av och säkringarna ur till exempel.
En kabel med hane i båda ändar är av samma orsak extremt olämplig att koppla ihop eller använda.
Det finns två olika aspekter av en sådan här inkoppling. Den ena att det är otillåtet. Den andra att det är riskabelt. Det finns sätt att lösa det som bara är otillåtet utan att ett enkelt felsteg kan göra det livsfarligt. Till exempel ett intag på utsidan av huset fast inkopplat till några uttag inne som helt saknar kontakt med nätet.
På en arbetsplats har jag sett den lösningen i lite större skala där man hade ett trefas intag och två gånger tre uttag fördelat på två rum. Tydligt uppmärkta med "extern nödkraft" och en liten egen central på insidan med jfb och huvudbrytare. Satt även tre indikeringslampor som visade att det fanns spänning på faserna.


