Vilka säkra sätt finns att använda elverk som reservkraft vid nödsituation?

[Martin Lundmark]

Jag har svårt att tyda ifall du menar att du ansluter strömkällans ena pol till skyddsjordsblecket i dess uttag eller inte, i de fall elverket inte redan är mittpunktsjordat. En sådan variant är ju önskvärd och gör att en gemensam JFBn kan användas som man är van vid. Det är dock en modifiering av strömkällan som kräver lite insikt.

Det är sant att ett galvaniskt separerat system som det heter idag får problem med jordreferensen när det matade nätet är av en viss storlek pga kapacitanser mot jord. Om detta är större eller mindre än ett hus törs jag inte säga, men jag tror att det behöver vara större för att ge problem.

Vad jag förstår är alltid jordskruven förbunden med skyddsjordsblecket i uttaget på ett elverk eller inverter. Det är av vikt för de olika felfall som kan uppträda om aggregates poler inte har någon referens till denna jord.

Hej Bo.Siltberg

Tack för respons.

Elverket med mittpunktsjord som jag har (Honda EU 22i) där ansluter jag mittpunktsjorden till skyddsjord i det befintliga elsystemet (som jag beskrev tidigare). Den levererar då en balanserad spänning +/- 115V (rms) till jord.

Som jag skrev så har inget bekymmer med att elverken levererar en mittpunktsjordad (delad fas, balanserad) spänning till reserv kraftnätet och dess laster. Jag ser de snarare som en fördel för att underlätta störningsbekämpning och begränsa läckström.

De störskyddstransformatorer som är utförda enligt SEMKO 115X -1985 är mittpunktsjordade (delad fas) och användes flitigt bl.a. för störningbekämpning i ”datorernas barndom”.

Ett exempel; ”Störskyddstransformator (ST)” ”Störskyddstransformatorn är utformad enligt SEMKOS´s normer med mittuttag på sek.-sidan för bästa kortslutningsskydd.”
https://www.transformatorteknik.se/dokument/bibliotek/Datablad/storskydd_st.pdf

Ett exempel till; ”Hjälp mig identifiera, vad är detta?”
https://www.minhembio.com/forum/index.php?showtopic=52282

Vi hade mängder av störskyddstransformatorer på ABB, men idag kanske inte många minns dessa.



Ur manualen (Appendix A, sid 12) till invertern ”Victron Energy - Phoenix Inverter VE.Direct 12/500 230V Schuko-uttag” kan vi bl.a. läsa:

“The AC output is isolated from the DC input and the chassis. Local regulations may require a true neutral. In this case one of the AC output wires must be connected to the chassis, and the chassis must be connected to a reliable ground. Inside the inverter a provision has been made to be able to connect the neural and the chassis; the way to do this is explained below.

Please be sure to disconnect the battery when connecting the neutral to protective earth (PE).

An internal PE wire, which is used to connect the neutral and the chassis, is accessible after removing the plastic cover. A Torx T10 screwdriver is needed to loosen the four screws which hold the plastic cover.”
https://www.victronenergy.se/upload...-Inverter-VE.Direct-250VA-1200VA-EN-NO-SE.pdf

Se även på bilderna I manualen sid 12.

När invertern enligt instruktionen har ena polen ansluten till skyddsjordstiftet, då kan den polen kallas nollan, den andra polen kan då kallas fas.

Tyvärr har invertern inte ett mittuttag på utgångstransformatorns lindning, så den kan inte kopplas för att leverera delad fasspänning.

 

[tompaah7503]

Det var kanske inte något oväntat resultat men jag har lärt mig massor av diskussionerna och en dag då man har lärt sig så här mycket är ju aldrig bortkastad.

Du har inte funderat på solceller, växelriktare och batterilagring istället för generator?
Det finns system som fixar ödrift av hela anläggningen.

Har installerat sådant hemma som är helautomatiskt, vid bortfall av elnät bryter den förbindelsen med nätägaren med två seriekopplade kontaktorer och startar upp i ödriftsläge. Hela anläggningen fungerar som vanligt, inklusive jordfelsbrytare. Vi har eget jordtag till detta.

Batteriet behover inte vara superstort, den behöver egentligen bara klara driva ens behov till nästa gång solcellerna producerar något. Vårt är 17 kWh. Det är egentligen bara de tre vintermånaderna nov-jan som vi inte får så mycket sol så det hade varit svårt att få ut något meningsfullt i ödriftsläge. Men resten av året funkar det och blir över.

Testar vårt system en gång i kvartalet och det är lika roligt varje gång.

 

[cpalm]

Vilka risker/nackdelar ser ni med detta (utöver att det är otillåtet och inte ska användas annat än i en nödsituation)? Vad kommer att hända?

En helt annan aspekt är nyttan/lämpligheten med att mata hela anläggningen från ett "enklare/billigare elverk". Visst kan det vara praktiskt att få ström i husets alla uttag vid reservdrift, men med ett mindre verk får man ändå vara väldigt selektiv med vad man kan driva. Risken är att man får tampas med ständiga överbelastningar och oönskade fast anslutna förbrukare.

Ytterligare en aspekt är enfas vs. trefas. Pratar vi om enklare/billigare elverk innebär det i regel att man får nöja sig med enfas.

Är utgångspunkten att reservdrift är en extremhändelse känns "skarvsladdsmetoden" som ett fullt rimligt alternativ. Keep it simple.

 

[Martin Lundmark]

Du har inte funderat på solceller, växelriktare och batterilagring istället för generator?
Det finns system som fixar ödrift av hela anläggningen.

Har installerat sådant hemma som är helautomatiskt, vid bortfall av elnät bryter den förbindelsen med nätägaren med två seriekopplade kontaktorer och startar upp i ödriftsläge. Hela anläggningen fungerar som vanligt, inklusive jordfelsbrytare. Vi har eget jordtag till detta.

Batteriet behover inte vara superstort, den behöver egentligen bara klara driva ens behov till nästa gång solcellerna producerar något. Vårt är 17 kWh. Det är egentligen bara de tre vintermånaderna nov-jan som vi inte får så mycket sol så det hade varit svårt att få ut något meningsfullt i ödriftsläge. Men resten av året funkar det och blir över.

Testar vårt system en gång i kvartalet och det är lika roligt varje gång

tompaah7503

Jag håller med dig, ”solceller, växelriktare och batterilagring istället för generator” är möjligen en attraktiv lösning för en del av oss.

Men det fungerar sämre för de som har solfattigt och 1 meter snö (t.ex. i prisområde 1), de tre månaderna på året där det är allra viktigast att reservkraften verkligen fungerar.

När man planerar för reservkraft som TS gör, då bör man, innan man lägger ner mycket arbete och kostnader, se efter att man klarar sämsta tillfällena för strömbortfall. T.ex. en vinterstorm med snöfall med samtidigt strömavbrott.

När jag skrev mitt första inlägg, i januari 2021, i tråden om hur jag tänkte göra då pågick rett oväder som innebar strömavbrott för en del.

Det är absolut ingen dålig ide att försöka använda möjligheten att eventuella solceller man har installerat bidrar till reservkraften men det gäller att reservkraften man planerar fungerar även de veckor eller månader på året när det är som besvärligast, att ett strömavbrott inträffar.

En elbil med V2H funktion är rimligen en bra framtida (kostnadseffektiv) reservkraftkälla när vi (som planerna är) har fasat ut bilar med förbränningsmotor till elbilar.

17 kWh batterier är ganska mycket så man klarar sig ett tag om man har planerart för lågt effekt- och elenergibehov vid strömavbrott. Att provköra är viktigt. Lycka till.

 

[cpalm]

Det är egentligen bara de tre vintermånaderna nov-jan som vi inte får så mycket sol så det hade varit svårt att få ut något meningsfullt i ödriftsläge. Men resten av året funkar det och blir över.

Å andra sidan, på sommarhalvåret klarar man sig ändå på ett eller annat sätt utan el.
Det är väl egentligen frysen som är väldigt trist att tappa.
Men under vinterhalvåret kan det ju vara kritiskt på ett helt annat sätt.

 

[tompaah7503]

Å andra sidan, på sommarhalvåret klarar man sig ändå på ett eller annat sätt utan el.
Det är väl egentligen frysen som är väldigt trist att tappa.
Men under vinterhalvåret kan det ju vara kritiskt på ett helt annat sätt.

Krasst sett behöver vi el till vattenpumpen och frysarna, de drar mindre än 1 kWh per dag. Detta klarar vi nästan alla årets dagar med solanläggningen, även de sämsta månaderna ligger vi på snitt 2 kWh / dygn. Sedan tillkommer sådant som är praktiskt, som belysning. Detta går att skala ner till rejält lite förbrukning med dagens LED-teknik.

Värme och matlagning kan vi sköta med ved, det gör vi faktiskt redan till vardags om vintrarna.

Som Martin säger så klarar man sig bra länge om man bara sett till att inte ha ett liv som behöver mycket elförbrukning till vardags.

 

[cpalm]

Som Martin säger så klarar man sig bra länge om man bara sett till att inte ha ett liv som behöver mycket elförbrukning till vardags.

Absolut, är själv av åsikten att oberoende är bästa försäkringen.
Men i den mån man är beroende av reservkraft ser jag få scenarier där det är begränsat till sommarhalvåret. Utan snarare tvärtom.

 

[xxargs]

Moderna led-lampor som Philips hue-lampor och dessutom neddragen i ljusstyrka är ganska lite förbrukare gentemot vitvaror som kyl och frys - förr var det ungefär fifty/fifty räknat som årsförbrukning - nu kanske belysningsdelen bara är en 1/5 del och än mindre av den tidigare förbrukningen med glödlampor och lysrör/lysrörsenergilampor medans vitvaror har inte minskat i samma grad. TV som står på hela dagarna och kyl/frys stod för den största delen av ett hushålls energiförbrukning förr i tiden.

En av problemen när man skall mata kyl/frys med växelriktare är att dels bör växelriktaren vara ganska stor för att klara starten (om man inte har en invertermatad kyl/frys som smyger igång kompressorn) och att en större växelriktare drar rätt mycket tomgångsström - från 0.5 - 1.5 Ampere för effekter mellan 600W till 2 kW i kapacitet. Det innebär att om de matar kyl och frys kontinuerligt så står växelriktarens egenförbrukning för rätt stor del av den totala förbrukningen per dygn att det nästan kan vara jämn skägg med kyl/frysens egna dygnsförbrukning.

Med andra ord räknar man på energibudget för en viss tillgänglig batteristorlek och hur mycket solen lyser vintermässigt (det kan vara gråmulet i 3 månader i sträck) så får man räkna med dubbel förbrukning som kyl/frys själv drar per dygn.


En sak till - använd 'pure' Sinus-växelriktare även om de är typ dubbelt dyrare för halva effekten om du vill undvika problem - de med 'modifierad sinus' ger allehanda problem inklusive att de kan starta brand i tex. locktänger mm. som har elektronisk styrning (beror på att de har kapacitiva spänningsdelare för elektronikens strömförsörning och med 4-kantvåg så blir spänningsderivatan hög vid var polvändning på 50 Hz och det blir väldigt kraftiga strömspikar i dito kapacitiva spänningsdelar att säkringsmotstånd ofta smäller med både blixt och rök). Även de flesta stickpropps-energimätare smäller också av fyrkantvåg (aka. modifierad sinus) då de har sin interna strömförsörjning samma sätt med kapacitiva spänningsdelare - fråga inte mig hur jag vet det...

En sak till - dessa strömspikar när fyrkantvågen slår om vid användande av växelriktare med modifierad sinus när man har inkopplade kapacitiva laster brukar resultera i väldigt höga strömpulser även på 12V sidan med risk för varmgång och i värsta fallet brand där även med låga laster inkopplade som ett antal LED-lampor, laddare för mobil samt att omvandlaren själv blir väldigt het och/eller att den slår av sig för att skyddskretsarna i denna märker dessa höga strömspikar och börja tjura och inte vill fungera.

Man kan säga att det är prislappen som säger om det blir en potentiell brandfara eller om det tvärtjurar när kapacitiva laster kopplas in en växelriktare med modifierad sinus (vilket LED-lampor i högsta grad är och avstörningsskydd på nätfilter i elektronik kan ge väldigt svåra laster för en fyrkantvåg/modifierad sinus-omvandlare - och det handlar om det är växelriktare som brinner eller inkopplade elektronik-grejen som börja ryka eller kablarna kopplade till 12V-batteriet som isoleringen mjuknar och till sist börja rinna iväg för att man kopplade in en mobilladdare på max 20 Watt förbrukning...)


Växelriktare med fyrkantvåg/modifierad sinus skall med ont fördrivas ut...



.

 

[Perssel]

Det förekommer en hel del trådar om att använda enklare/billigare elverk som reservström vid längre strömavbrott. När jag läser igenom de trådar som finns så verkar det finnas två korrekta alternativ.

Antingen så har man Elverket hel fristående och drar skarvsladdar till allt man vill driva under elavbrottet.

Alternativt så installerar man ett reservkraftsintag där man ansluter ett rejält elverk med ett rejält jordtag, anmäler detta till nätägaren mm. En korrekt men väldigt dyr lösning.

Risken för långa strömavbrott är just nu väldigt liten och det känns inte nödvändigt att investera så mycket för ett scenario som kanske aldrig inträffar.

En tanke som jag inte hittar några kommentarer kring någonstans är ett alternativ där man använder sin elcentral som en ”grenkontakt” helt frikopplad från nätägarens nät till strömmen återkommer. Så fungerar det ju när man använder elverket för att mata husvagnen. Det finns några trådar som spekulerar kring detta men utan att koppla bort sig helt från nätägarens nät vilket verkar farligt.

Det verkar finnas två risker med detta. Att man av misstag strömsätter nätägarens nät bakvägen och skadar någon eller att man får problem med skyddsjorden i sitt eget hus och kan skada någon där.

Jag vill gärna ha in synpunkter på den lösningen från någon som kan lite mer. Tanken är inte att genomföra den utan bara att förstå hur det funkar om en situation med längre strömavbrott skulle uppstå.

Vilka risker/nackdelar ser ni med detta (utöver att det är otillåtet och inte ska användas annat än i en nödsituation)? Vad kommer att hända?

Jag vill återigen påpeka att jag inte har för avsikt att prova lösningen nedan och avråder även alla andra från att prova. Jag vill bara lära mig mer och förstå bättre.

Jag tänker mig följande:

• Strömmen går och vi får besked om att den kommer att vara borta i minst en vecka
• Slår av huvudbrytaren i inkommande central i mätarskåpet ute på väggen och skruvar ur huvudsäkringarna.
• I den inre huvudcentralen så slår jag av samtliga säkringar.
• Skruvar loss inkommande Nolla och Jord från skenorna.
• Tar en 3-fas 16 A handske (hane) och byglar ihop L1,L2 och L3
• Kopplar handsken med en 3g1,5 gummikabel till en vanlig stickpropp
• Kopplar in trefashandsken i ett 3-fasuttag som går direkt in till centralen.
• Kopplar i en jordfelsbrytare i uttaget på elverket (2 kW inverter)
• Jordar elverket med ett enkelt jordspett
• Startar elverket och ansluter stickproppen ("rätt väg" N-N och L-L) via jordfelsbrytaren till elverket
• I centralen slår jag på en av de 3 säkringarna som går till trefasuttaget vilket borde strömsätta en skena i centralen.
• Slår på några enstaka säkringar på den skenan som jag vill ge ström t.ex. kyl, frys ev någon belysning
• Repeterar steg 10-11 för de grupper som jag behöver ström på.
• Strömmen kommer tillbaka (Det börjar lysa hos grannarna)
• Slår av elverket
• Kopplar ur kabeln med dubbla hanar och skruvar isär den så den inte kan användas av misstag.
• Ansluter jord och nolla till skenorna i centralen
• Skruvar tillbaka huvudsäkringarna och slår på huvudbrytaren
• Slår på samtliga säkringsgrupper i centralen.

Vad har ni för allmänna synpunkter på ett sådant förfarande. Jag ser själv några frågor.

Finns det risk för att det inte funkar om Jord och Nolla är ihopkopplade i centralen?

Kommer systemet att bli säkert inne i huset eller finns det risk för ström på jorden eller andra risker?

Jag förstår att ingen rekommenderar ett sådant förfarande och att det inte är tillåtet, men det vore intressant att förstå riskerna mm om man skulle hamna i en nödsituation.

Tacksam för svar från elkunniga personer.

Så får du inte göra.
Kontakta en elfirma så de får sätta dit en reservkraft omkopplare,anmäla till kraftbolag, jordtag m.m.
Det är enda sättet om du vill använda befintliga ledningar.

 

[TRJBerg]

Tyvärr är det inte så enkelt att det räcker med en reservkraftsomkopplare eftersom en sådan inte kopplar bort PE/N från nätet, så det krävs ett inmätt jordtag och anmälan till nätägaren.

Man får aldrig bryta PE/PEN i en omkopplare. Det enda sättet att bryta PEN är att skruva loss den.

Även den 4-poliga som finns med i länken i elmonts kommentar?

 

[linvige]

Kul tråd! Jag gjorde något liknande by the book som funkar väldigt bra när behovet uppstår. Omkopplare, 3-fas elverk, sektionerade centraler för prioriterade förbrukare.

 

[Martin Lundmark]

Moderna led-lampor som Philips hue-lampor och dessutom neddragen i ljusstyrka är ganska lite förbrukare gentemot vitvaror som kyl och frys - förr var det ungefär fifty/fifty räknat som årsförbrukning - nu kanske belysningsdelen bara är en 1/5 del och än mindre av den tidigare förbrukningen med glödlampor och lysrör/lysrörsenergilampor medans vitvaror har inte minskat i samma grad. TV som står på hela dagarna och kyl/frys stod för den största delen av ett hushålls energiförbrukning förr i tiden.

En av problemen när man skall mata kyl/frys med växelriktare är att dels bör växelriktaren vara ganska stor för att klara starten (om man inte har en invertermatad kyl/frys som smyger igång kompressorn) och att en större växelriktare drar rätt mycket tomgångsström - från 0.5 - 1.5 Ampere för effekter mellan 600W till 2 kW i kapacitet. Det innebär att om de matar kyl och frys kontinuerligt så står växelriktarens egenförbrukning för rätt stor del av den totala förbrukningen per dygn att det nästan kan vara jämn skägg med kyl/frysens egna dygnsförbrukning.

Med andra ord räknar man på energibudget för en viss tillgänglig batteristorlek och hur mycket solen lyser vintermässigt (det kan vara gråmulet i 3 månader i sträck) så får man räkna med dubbel förbrukning som kyl/frys själv drar per dygn.


En sak till - använd 'pure' Sinus-växelriktare även om de är typ dubbelt dyrare för halva effekten om du vill undvika problem - de med 'modifierad sinus' ger allehanda problem inklusive att de kan starta brand i tex. locktänger mm. som har elektronisk styrning (beror på att de har kapacitiva spänningsdelare för elektronikens strömförsörning och med 4-kantvåg så blir spänningsderivatan hög vid var polvändning på 50 Hz och det blir väldigt kraftiga strömspikar i dito kapacitiva spänningsdelar att säkringsmotstånd ofta smäller med både blixt och rök). Även de flesta stickpropps-energimätare smäller också av fyrkantvåg (aka. modifierad sinus) då de har sin interna strömförsörjning samma sätt med kapacitiva spänningsdelare - fråga inte mig hur jag vet det...

En sak till - dessa strömspikar när fyrkantvågen slår om vid användande av växelriktare med modifierad sinus när man har inkopplade kapacitiva laster brukar resultera i väldigt höga strömpulser även på 12V sidan med risk för varmgång och i värsta fallet brand där även med låga laster inkopplade som ett antal LED-lampor, laddare för mobil samt att omvandlaren själv blir väldigt het och/eller att den slår av sig för att skyddskretsarna i denna märker dessa höga strömspikar och börja tjura och inte vill fungera.

Man kan säga att det är prislappen som säger om det blir en potentiell brandfara eller om det tvärtjurar när kapacitiva laster kopplas in en växelriktare med modifierad sinus (vilket LED-lampor i högsta grad är och avstörningsskydd på nätfilter i elektronik kan ge väldigt svåra laster för en fyrkantvåg/modifierad sinus-omvandlare - och det handlar om det är växelriktare som brinner eller inkopplade elektronik-grejen som börja ryka eller kablarna kopplade till 12V-batteriet som isoleringen mjuknar och till sist börja rinna iväg för att man kopplade in en mobilladdare på max 20 Watt förbrukning...)


Växelriktare med fyrkantvåg/modifierad sinus skall med ont fördrivas ut...

Hej xxargs

Bra synpunkter

Genom att samplanera sin reservkraftdrift tillsammans med att sänka sin årliga effekt- och energiförbrukning då kan man uppnå flera fördelar.

Jag har succesivt bytt ut min belysning och vitvaror till elenergisnålare samtidigt så har detta underlättat reservkraftarbetet.

I samband med reservkraftdrift bör du naturligtvis undvika att använda ” Moderna led-lampor som Philips hue-lampor”. Du kan idag hitta LED-lampor som i ljusstyrka motsvararen 60W glödlampa men som bara behöver 4W i driveffekt.

Jag köpte ett antal av dessa för ett tag sedan av den LED-lampan som motsvarar en 60W glödlampa resp 40W glödlampa för att bl.a. kunna använda vid strömavbrott. Ljusutbytet är 210 lm/W och driftstiden anges till 50 000 timmar.

Färgtemperaturen är inte perfekt men vid reservkraftdrift är nog inte färgtemperaturen högprioriterad.
https://www.netonnet.se/search?query=Philips+LED+CLA+60W+A60+E27+3000K+CL+EELA+SRT4+Low+energy+usage

https://www.netonnet.se/art/hem-fri...4-low-energy-usage/1022410.12127/#collapseOne

När jag byggde om köket (ca 50 år gammalt) kvalde jag kyl (Siemens iQ500 kylskåp KS36VAIDP) och frys (Siemens iQ500 frys GS36NAIDP) som tillsammans behöver en genomsnittlig driveffekt av ca 25W, de är varvtalstyrda så de har ingen märkbar startström.

Den frysbox jag senast köpte (Whirlpool frysbox W204FO) är varvtalstyrd och drar ca 20W i genomsnitt och ingen märkbar startström.

Jag testkörde häromdagen effektförlusten vid drift av invertern (Victron Phoenix Inverter 12/500 230V VE,Direct Schuko) via de tre parallellkopplade batteriladdarna (Victron Blue Smart IP22 batteriladdare 12V/30A). Laddströmmen upp till 90 A innebär att elverkets driftstid (när batterierna laddas) kan minimeras.

Detta gjordes vid ett tillfälle när batterierna var fulladdade och bara underhållsladdades. Invertern levererade då 48W till reservkraftnätet och de tre batteriladdarna behövde ca 70 W i ineffekt.

Vid låg last är alltså förlusterna (laddare + inverter) ca 22 W, då inget utbyte sker med batteriet.

Jag skulle rimligen kunna köra det enfasiga reservkraftnätet ständigt i drift (i ett beredskapsläge) med rimligt låga genomgångsförluster.Vid strömavbrott blir det då en störningsfri övergång till reservkraft d.v.s. inget ljusblink.

 

[cpalm]

sektionerade centraler för prioriterade förbrukare.

Apropå sektionering - misstänker att det inte är okej att sektionera i en och samma kapsling, eller?

 

[Bo.Siltberg]

Även den 4-poliga som finns med i länken i elmonts kommentar?

Den 4-poliga bryter N, inte PE. Här är två gamla bilder från Vattenfall som visar trepolig och fyrpolig.

Om ledningen in till anläggningen i toppen av bilderna är TN-S då väljer man en fyrpolig RK-omkopplare. Det öppnar upp för att man kan mata anläggningen TN-S hela vägen från generatorn. Det förhindras dock av bygeln mellan N-PE som sitter på ingången från generatorn. Den behövs när man har ett intag och ingen kontroll på vad som pluggas in där.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Nätet är ju aldrig(?) TN-S, så i det fyrpoliga fallet tror jag att man byglar N-PEN på ingången från nätet, precis som på RK-sidan. Jag kladdade med rött där.

Edit: Om nätet skulle vara TN-S så förhindrar den fyrpoliga brytaren bakström N - transformator - PE. Det är alltså viktigt att man bryter bort varandras nollor.

 

[GK100]

Apropå sektionering - misstänker att det inte är okej att sektionera i en och samma kapsling, eller?

Inget problem om det ligger korrekt med en RK-omkopplare före allt. I princip bara en ytterligare HB i centralen för att koppla ur delen med oviktig last.