Vem står för kostnaderna för samfällighetens väg?
Hej!
Jag äger en tomt där de sista 200m till huset är grusväg delvis i bedrövligt skick. Vägföreningen skall underhålla och jag hittade en gammal klausul där vägarna skall asfalteras om så begäres. När jag läser svenskan nedan så så blir jag inte klok. Skall samfälligheten betala 80% eller är det ägarna som skall dela på de 80%en. Vem står för de sista 20%? Kostnaden blir ca 500.000 så jag vill nog kolla av exakt vem som står för 80%!
Tacksam för svar! Se klausulen nedan:
Vägsträckorna 4-5-6, 5-5A, 8-8A, 18-19 samt 21-23 ingår ej i firmans åtaganden. Av dessa är 5-5A, 8-BA, 18-19 samt 21-23 i dåligt skick. Det ankommer vägföreningen att i den mån så begäres eller befinnes angeläget förbättra dessa vägar till en med övriga vägar likvärdig standard. Kostnaderna härför äger vägföreningen täcka till 80 % genom särskild utdebitering ägarna till berörda fastigheter med följande fördelning:
Sträckan 21-23: Ägare 1: 30% , Ägare 2: 35%, Ägare 3: 35%.
Jag äger en tomt där de sista 200m till huset är grusväg delvis i bedrövligt skick. Vägföreningen skall underhålla och jag hittade en gammal klausul där vägarna skall asfalteras om så begäres. När jag läser svenskan nedan så så blir jag inte klok. Skall samfälligheten betala 80% eller är det ägarna som skall dela på de 80%en. Vem står för de sista 20%? Kostnaden blir ca 500.000 så jag vill nog kolla av exakt vem som står för 80%!
Tacksam för svar! Se klausulen nedan:
Vägsträckorna 4-5-6, 5-5A, 8-8A, 18-19 samt 21-23 ingår ej i firmans åtaganden. Av dessa är 5-5A, 8-BA, 18-19 samt 21-23 i dåligt skick. Det ankommer vägföreningen att i den mån så begäres eller befinnes angeläget förbättra dessa vägar till en med övriga vägar likvärdig standard. Kostnaderna härför äger vägföreningen täcka till 80 % genom särskild utdebitering ägarna till berörda fastigheter med följande fördelning:
Sträckan 21-23: Ägare 1: 30% , Ägare 2: 35%, Ägare 3: 35%.
Detta är en gammal vägförening, en form av samfällighet som inrättades med stöd av lagen om enskilda vägar för att förvalta ett väginstitut. Lagen är upphävd sedan 1998 och det hade varit lämpligt om fastighetsägarna i samband med detta gjorde en förrättning enligt anläggningslagen. Det var en väldig massa vägföreningar enligt lagen om enskilda vägar som ombildades till gemensamhetanläggningar kring senaste sekelskiftet, många behöll sitt gamla namn "XX vägförening".
Sedan lagen om enskilda vägar upphävdes så förvaltas samtliga gamla vägföreningar som var inrättade enligt lagen som gemensamhetsanläggningar enligt samfällighetslagen. Jag tror inte det finns stöd i samfällighetslagen för att uttaxera enligt den debiteringsmall som ges i den gamla vägföreningens förrättningshandlingar.
Uttaxering ska istället ske genom andelstal för utförande och drift som har beslutats av Lantmäteriet i en anläggningsförrättning. Jag uppfattar det således som att ni inte har lagstöd för att uttaxera enligt texten i trådstart utan att det är hela kollektivet av delägare av gemensamhetsanläggningen (eller sektion för drift däri) som ska betala för eventuell asfaltering eller upprustning av vägen enligt andelstalen för drift.
Saknar ni idag gällande andelstal så får föreningen vända sig till Lantmäteriet så beslutar de om sådana i en förrättning. Vad myndigheten i praktiken kommer att göra är att bilda en ny gemensamhetsanläggning enligt beslut enligt anläggningslagen. Något ni borde ha tagit tag i för 25 år sedan när den gamla lagen gick i graven.
Sedan lagen om enskilda vägar upphävdes så förvaltas samtliga gamla vägföreningar som var inrättade enligt lagen som gemensamhetsanläggningar enligt samfällighetslagen. Jag tror inte det finns stöd i samfällighetslagen för att uttaxera enligt den debiteringsmall som ges i den gamla vägföreningens förrättningshandlingar.
Uttaxering ska istället ske genom andelstal för utförande och drift som har beslutats av Lantmäteriet i en anläggningsförrättning. Jag uppfattar det således som att ni inte har lagstöd för att uttaxera enligt texten i trådstart utan att det är hela kollektivet av delägare av gemensamhetsanläggningen (eller sektion för drift däri) som ska betala för eventuell asfaltering eller upprustning av vägen enligt andelstalen för drift.
Saknar ni idag gällande andelstal så får föreningen vända sig till Lantmäteriet så beslutar de om sådana i en förrättning. Vad myndigheten i praktiken kommer att göra är att bilda en ny gemensamhetsanläggning enligt beslut enligt anläggningslagen. Något ni borde ha tagit tag i för 25 år sedan när den gamla lagen gick i graven.
Redigerat:
Jag läste propositionen från 90-talet gällande avskaffandet av lagen om enskilda vägar. Det som framgår är:
1. Samtliga gamla väginstitut enligt den lagen eller äldre lagstiftning avskaffas och vägföreningarna ombildas till samfällighetsföreningar enligt samfällighetslagen. I praktiken förvaltas vägarna som en gemensamhetsanläggning.
2. Eventuella gamla stadgar som strider från samfällighetslagen är inte längre giltiga och föreningen förväntas ändra dem.
3. Områdesansvar försvinner som koncept.
4. Rättigheter och skyldigheter som beslutats enligt tidigare lagstiftning består.
Den sista punkten öppnar faktiskt upp för att den gamla texten kan betyda något. Men jag tror fortfarande inte att den är förenlig med samfällighetslagen och därmed ej gällande. Om inte annat, så skulle jag tycka det var olämpligt att fortsätta förvalta vägnätet enligt en lagstiftning som sedan länge ej längre är gällande.
Generellt blir det väl alltid krångel med tolkningarna när våra politiker ändrar och tar bort äldre lagstiftning.
1. Samtliga gamla väginstitut enligt den lagen eller äldre lagstiftning avskaffas och vägföreningarna ombildas till samfällighetsföreningar enligt samfällighetslagen. I praktiken förvaltas vägarna som en gemensamhetsanläggning.
2. Eventuella gamla stadgar som strider från samfällighetslagen är inte längre giltiga och föreningen förväntas ändra dem.
3. Områdesansvar försvinner som koncept.
4. Rättigheter och skyldigheter som beslutats enligt tidigare lagstiftning består.
Den sista punkten öppnar faktiskt upp för att den gamla texten kan betyda något. Men jag tror fortfarande inte att den är förenlig med samfällighetslagen och därmed ej gällande. Om inte annat, så skulle jag tycka det var olämpligt att fortsätta förvalta vägnätet enligt en lagstiftning som sedan länge ej längre är gällande.
Generellt blir det väl alltid krångel med tolkningarna när våra politiker ändrar och tar bort äldre lagstiftning.
Claes Sörmland har redan gett dig flera bra svar, men jag kan förtydliga ett och annat. För de första så befinner ni er i stadiet där ni har en gemensamhetsanläggning, men vars andelstal är inaktuella. Anläggningen kommer alltså först behöva omprövas innan det går att avgöra hur stora andelar respektive delägande fastigheter ska ha. Att ompröva en gemensamhetsanläggning kan vara ganska dyrt och kostsamt, särskilt om det är många delägare. När så lantmäteriet tagit lås oss säga cirka 150-250 000 kronor i helabetalat kan du börja fundera på vem som betalar vad. Enkelt uttryckt kommer alla delägande fastighet få betala efter hur stort andelstal fastigheterna har i anläggningen. Anläggningens förvaltning (antingen alla delägare tillsammans eller en förening) kommer då att ta ställning till huruvida det ligger i föreningens intresse (intresset är definierat som anläggningsbeslutet) att rusta upp vägen. För din del kommer det alltså mest troligt bli lite billigare än du räknat med, men för hela vägföreningen blir det dyrare, dels förrättningskostnader och dels din uppskattade kostnad för själva vägarbetet.P patrikitaly skrev:
I dagsläget har ni som vägförening två val kan man säga, köra på som ni gjort sedan 1998 eller tidigare uppenbarligen har ni/du exempelvis missat att den lag eran förening är skapad efter inte längre gäller men ändå fått det att fungera i minst 25 år. Om ni däremot inte kommer överens är det lantmäteriet som väntar och då kommer det vara anläggningslagen som gäller. De bestämmelser du nämner ovan kommer i sådana fall helt läggas därhän eftersom dom inte är förenliga med nuvarande lagstiftning. Teoretiskt finns utrymmen för delägarna i en gemensamhetsanläggning att göra avsteg från lagstiftningen, jämför med 15§ i anläggnignslagen. Men att få samtliga delägare att ingå en överenskommelse som fungerar enligt de gamla EVL-tänket tror jag spontant blir svårt.
Tanken om att vissa delägare ska ha ett större ansvar för vissa vägsträckor är helt förlegad sedan AL infördes på 1970-talet och definitivt sedan EVL avskaffades 1998.
Jag har tolkat det där som att de främst gäller servitut och liknande. Om vägföreningen till exempel genom servitut fått rätten att kvista och rensa sly längst med vägdiken etc. består den rättigheten även efter av EVL upphör att gälla.Claes Sörmland skrev:
Låter rimligt. Lagstiftaren tänkte sig helt klart att gamla vägföreningar skulle vara omprövade sedan länge och inte finnas kvar som gamla spöken 2023. Men jurister som jobbar med lagstiftning tycks inte förstå just hur lite allmänheten generellt förstår av anläggningslagen.F Falckman skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 204 inlägg
Jag tror man förstår rätt väl, men evighetslånga övergångsbestämmelser är inte heller bra. Lagstiftaren har helt enkelt lagt över ansvaret att följa reglerna på de reglerade här som i samhället i stort.
I princip har vi väl evighetslånga övergångsbestämmelser i det här fallet...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 204 inlägg
Nej, den nya lagen gäller ju alla. Evighetslånga övergångsbestämmelser är när någon/något får tillämpa de gamla reglerna trots att de är upphävda.
Liv- och pensionsförsäkringar har ofta sådana, så att gamla avtal fortfarande gäller även om de inte tillåts enligt nya lagar. Men då är det ju fysiska personer inblandade och de kommer ju förr eller senare att dö. En vägförening är ju dock tänkt att leva i evig tid, så någon gång måste man ju tvinga in dem i ny reglering för att alls ha möjlighet att ha översikt över rättssystemet.
Liv- och pensionsförsäkringar har ofta sådana, så att gamla avtal fortfarande gäller även om de inte tillåts enligt nya lagar. Men då är det ju fysiska personer inblandade och de kommer ju förr eller senare att dö. En vägförening är ju dock tänkt att leva i evig tid, så någon gång måste man ju tvinga in dem i ny reglering för att alls ha möjlighet att ha översikt över rättssystemet.
Stort tack till alla som gett feedback! Samhället på 50 hushåll har asfalterad väg medan till mitt och en grannes hus är det grusväg 200m. Att få med de andra att betala uppgradering känns svårt då det bara är 2 som får fördel av nya vägen. Men vi är ju med och betalar 1500kr/år för vägunderhåll så något borde man väl få tillbaka. de där 200m har jag sågat grenar och rensat sly på ett antal gånger helt ensam, medans vägen enligt samfälligheten skall underhållas av dem.
Vi har 2 städdagar per år då det mesta görs, men våra 200m har glömts bort.
Vi har 2 städdagar per år då det mesta görs, men våra 200m har glömts bort.
Sant, tittar vi på Lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar så ombildades befintliga vägföreningars institut till gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...0-om-upphavande-av-lagen-1939608_sfs-1997-620
Och själva vägföreningen ombildades automatiskt till en samfällighetsförening som förvaltar den nya gemensamhetsanläggningen:
Sen kanske en och annan vägförening inte förstod vad som faktiskt redan hade hänt där i slutet av 90-talet.
Har ni en vägförening för den asfalterade vägen? Jag tolkar det som att den föreningen i så fall också är den som sköter era 200m grusväg. Om det har gjorts en förrättning för den vägen och er grusväg inte ingår i förrättningen, ja då får ni antingen göra en förening med förrättning för er vägstump, men enklast är att "glömma bort det" så länge som ni som bor längs med vägen är överens om hur vägen skall skötas. Mängden med pappersarbete för föreningar börjar bli väldigt stort, så det är oftast både bäst och enklast att inte ens göra en förening utan bara hantera det grannar emellan.P patrikitaly skrev:
Vägen vi bor på har ingen riktig förening, men det fungerar bra iom att alla 40 hushållen vet att en förrättning väntar om inte alla sköter sig och betalar sin andel av underhållskostnaderna. Ibland blir man smått tokig på sina grannar, men när man tänker efter och inser konsekvenserna i form av arbete och kostnader att verkligen driva en riktig vägsamfällighet så går frustrationen snabbt över. Vi har en avloppssamfällighet och administrationen av denna, främst mot banken men även mot kommunen, håller på att göra att ingen ställer upp för styrelsen längre. Dock så är det så att man inte kommer undan en förening när det gäller avloppet...
För att göra en lång historia kort. Samhället har 50talet hushåll där alla har 2 andelar, obebyggda tomter 0,5 och fritidshus som det bara finns 3 kvar 1 andel. Jag har ett hus på vanliga området där allt är asfalterat och 1 av fritidshusen som finns på en grusväg ca 200m lång. Stugorna har varit halvt övergivna och inte betalat avgift de senaste 20 åren, men nu när vi börjat bygga och rusta upp så fick vi plötsligt räkningen för vägsamfälligheten.
Samfälligheten skall stå för vägunderhåll inklusive grusvägen men där har inget gjorts på många år och en stump på 50m är ofarbar med allt utom Terrängbil11.
Om man nu skall vara med och betala så tycker man att samfälligheten även skall ta sitt ansvar. Men om det tas upp i samfällighetsmötet så kommer röstningen för att rusta sluta med typ 2 röster mot 50 och inte till min fördel.
Kan de vägra att underhålla vägen bara för att en majoritet inte vill det? Låter som att det går emot principen om likabehandling. Jag hade nog blivit glad om grusvägen fick nytt slitlager och den ofarbara biten ett hyfsat bärlager.
I det gamla dokumentet från 1971 så stod det som jag nämnde tidigare att om det begärs så skall vägen rustas upp till samma standard som övrigt område enligt kostnadsfördelningsmallen. I 2010 års omprövning från Lantmäteriet har andelar fördelats enligt den gamla modellen, men den gamla klausulen kanske inte gäller längre.
Alltså den stora frågan, kan samfälligheten vägra underhålla en del av vägnätet som de ansvarar för bara för att en majoritet antagligen inte vill spendera pengarna?
Samfälligheten skall stå för vägunderhåll inklusive grusvägen men där har inget gjorts på många år och en stump på 50m är ofarbar med allt utom Terrängbil11.
Om man nu skall vara med och betala så tycker man att samfälligheten även skall ta sitt ansvar. Men om det tas upp i samfällighetsmötet så kommer röstningen för att rusta sluta med typ 2 röster mot 50 och inte till min fördel.
Kan de vägra att underhålla vägen bara för att en majoritet inte vill det? Låter som att det går emot principen om likabehandling. Jag hade nog blivit glad om grusvägen fick nytt slitlager och den ofarbara biten ett hyfsat bärlager.
I det gamla dokumentet från 1971 så stod det som jag nämnde tidigare att om det begärs så skall vägen rustas upp till samma standard som övrigt område enligt kostnadsfördelningsmallen. I 2010 års omprövning från Lantmäteriet har andelar fördelats enligt den gamla modellen, men den gamla klausulen kanske inte gäller längre.
Alltså den stora frågan, kan samfälligheten vägra underhålla en del av vägnätet som de ansvarar för bara för att en majoritet antagligen inte vill spendera pengarna?
Det här låter som rena olagligheterna. Samfälligheten kan inte välja att uttaxera eller inte uttaxera från enskilda fastigheter utan styrelsen måste enligt samfällighetslagen lägga fram en debiteringslängd där det totala beloppet som uttaxeras fördelas exakt enligt andelstalen. Det finns ingen flexibilitet här om man behöver uttaxera medel, andelstalen måste följas till punkt och pricka. Vanligen står det i stadgarna att stämman ska godkänna den av styrelsen framlagda debiteringslängden men det är inget lagkrav att ha den utformningen i samfällighetsföreningen utan man kan lägga upp det så att styrelsen helt enkelt informerar stämman om uttaxeringen som är aktuell.P patrikitaly skrev:
(Det är rätt vanligt med dylika olagligheter, det var samma i min lilla håla när 40-talisterna försökte sköta detta utan att läsa på.)
Nej styrelsen är skyldig att ordna med underhållet som det beskrivs i anläggningsbeslutet. Ingår en väg och ska vara farbar så måste styrelsen se till att den förvaltas så att den blir farbar.P patrikitaly skrev:
Så nyckeln här är att hitta en beskrivning från 1971 års förrättning eller omprövningen 2010 som anger att vägen verkligen är en del av gemensamhetsanläggningen.