Nu är det ju så att vi inte vet OM det går ut 3 kablar eller endast 1.. Självklart skulle jag inte gräva ner 3 kablar i en skarv. Däremot händer det att man gör t-skarvar. Har själv grävt ner en jordkabel i mark och gjort en vanlig skarv för att få bort en service-låda åt just Fortum.Rrrrr skrev:
Ts säger ju att man inte är säker på hur det matas vidare. Det vore ju ganska enkelt att veta om man såg alla i detta fall fyra kablar isf.. Kanske är det bara en skarv?
Hur som helst borde detta gå att lösa på ett ganska simpelt vis. Ring och prata med dem och hör vad de kan erbjuda dig för förslag!
Det kan vara så att matningen i gatan är T-skarvad med ink. kabel till lådan med 63A så det helt enkelt är servissäkringarna, sen är kablarna sydda mellan mätarna, att det finns en ink. kabel till första mätaren, sen en utg. kabel till nästa mätare o.s.v
kanske? Har vart med om det några ggr i ett par kedjehus längor bl.a
kanske? Har vart med om det några ggr i ett par kedjehus längor bl.a
Jo, man har sett bra mycket konstiga kopplingar. Har varit med om att det suttit två mätare i samma stolpmätarskåp (till olika fastigheter och ägare) där man helt enkelt valt att till den andra mätaren som var enfas ta ström från den första mätarens inkommande med en FK10. (Fortum)
T-skarvar är inget ovanligt så ja.. så kan det säkert vara.
Att skarva en grov kabel med en klenare är heller inga problem. Det är så man gör..
Men det kan ju vara så att Fortum vill göra om detta då det även är ett problem för dem när de ska utföra jobb på anläggningen och då måste bryta strömmen till flera hus. Det är varken roligt eller uppskattat.
T-skarvar är inget ovanligt så ja.. så kan det säkert vara.
Att skarva en grov kabel med en klenare är heller inga problem. Det är så man gör..
Men det kan ju vara så att Fortum vill göra om detta då det även är ett problem för dem när de ska utföra jobb på anläggningen och då måste bryta strömmen till flera hus. Det är varken roligt eller uppskattat.
Är lite intresserad av att höra hur alltihopa slutade. Har precis råkat ut för samma sak. Servissäkringarna har krånglat hela vintern. Det har i princip brunnit i skåpet (eller åtminstone varit väldigt, väldigt varm...) Elleverantören menar att vi ska stå för reparationskostnaderna. Vi bor också i radhus, men varje hus är egen fastighet och har egna mätare och huvudsäkringar till varje fas. Vi har ingen samfällighet eller förening när det gäller elen.
Frågan kvarstår: Vem äger servissäkringarna?
Frågan kvarstår: Vem äger servissäkringarna?
Jadu, bra fråga. Be att få prata med en nättekniker hos din nätägare för att reda ut begreppen, det kan skilja sig regionalt. Enligt EBR så är nätägaren ansvarig fram till första anslutningspunkt, vilket i ditt fall troligen är ena sidan av servissäkringarna.
Har värme uppstått genom dålig kontakt här och sedan spridit sig upp i din anläggning borde man kunna hävda att nätägaren betalar för servisbrytningen och nya element, PK och vad mer som krävs.
Annars står ditt hopp nog tyvärr till din nätägares goda vilja, är lådan massfylld?
Har värme uppstått genom dålig kontakt här och sedan spridit sig upp i din anläggning borde man kunna hävda att nätägaren betalar för servisbrytningen och nya element, PK och vad mer som krävs.
Annars står ditt hopp nog tyvärr till din nätägares goda vilja, är lådan massfylld?
Enligt den montör från elnätsleverantören som var ute hos oss äger jag/vi (oklart om vilket) allt efter matarkablarna. Det vill säga från det ställe serviskablarnas avskalade ändar sitter fastskruvade.
Men jag har svårt att se att det skulle vara så. Vi har egna huvudsäkringar och mätare inne i husen. Vi har ingen förening eller samfällighet när det gäller elen. Tydligen så har det aldrig varit så, heller. Vad menas med att "lådan" är "massfylld"? Det är ett litet gammalt gjutet "proppskåp" med lucka och plats för tre klassiska 63A proppsäkringar.
Har nu skickat frågan om vem som äger servissärkingarna vidare till Konsumenternas energimarknadsbyrå. Får se vad de säger...
Men jag har svårt att se att det skulle vara så. Vi har egna huvudsäkringar och mätare inne i husen. Vi har ingen förening eller samfällighet när det gäller elen. Tydligen så har det aldrig varit så, heller. Vad menas med att "lådan" är "massfylld"? Det är ett litet gammalt gjutet "proppskåp" med lucka och plats för tre klassiska 63A proppsäkringar.
Har nu skickat frågan om vem som äger servissärkingarna vidare till Konsumenternas energimarknadsbyrå. Får se vad de säger...
Ni äger eran egna mätarplatta..
Nu blir jag osäker här, jag har alltid trott att allt fram till mätartavlan ägs av nätägaren? D.v.s. servisen och i vissa äldre anläggningar även den extra uppsättningen servissäkringar? Dom äger ju servisen så då borde ju även servissäkringarna tillhöra dem?
Servissäkringar brukar sitta ute vid gatan och den extra uppsättningen servissäkringar är ett gammal arv som nu onödiga och brukar plockas bort helt när man gör om inkommande och flyttar ut mätare till ett nytt fasadmätarskåp.
//Patrik
Servissäkringar brukar sitta ute vid gatan och den extra uppsättningen servissäkringar är ett gammal arv som nu onödiga och brukar plockas bort helt när man gör om inkommande och flyttar ut mätare till ett nytt fasadmätarskåp.
//Patrik
Osäker är bara förnamnet när det gäller detta! Som sagts ovan är det i stort sett nätägaren som bestämmer hur det ligger till. Rent generellt kan man dock säga att nätägaren har ansvaret till sin kabelände/anslutningspunkt..Patrik_Hed skrev:
Förra veckan var dock undantaget som bekräftar regeln eller något!? Var då med om ett kabelfel på en servis där kundens mätare sitter ute i ett kabelskåp i gatan.. Även huvudsäkringarna sitter där men ändå tog nätbolaget på sig felet mellan detta kabelskåp och kundens elcentral som endast var bestyckad med en huvudbrytare..
Hos vissa nätägare så har man "skänkt" den servicelåda med säkringar som ofta sitter i tex källare, på stolpar mm där har man oftast monterat nya servicesäkringar i nått nytt fördelningsskåp, eller hängsäkringar. Då blir dom g:a servicesäkringarna överflödiga och i stället för att plocka bort dom har dom varit storsint och överlåtit ansvaret för lådorna till fastighetsägarna. I mina trakter skedde det nån gång på 70 - 80 talet naturligtvis utan att man meddelade dom berörda fastighetsägarna. Så när det blev/blir problem med dom g:a lådorna får fastighetsägarna en glad överraskning när dom får reda på att det är dom som får bekosta reparationen.
Det var som sjutton, jag var ganska säker på att allt som har med servisen att göra är nätägarens ansvar.
Om det kan skilja regionalt så får jag väl höra med chefen vad som gäller häromkring.
//Patrik
Om det kan skilja regionalt så får jag väl höra med chefen vad som gäller häromkring.
//Patrik
Nätägaren äger bara kabeln och mätaren....trafo och kortslutningsplint om det är över 63A