Jag har idag bergvärme med 3 st. ackumulatortankar ca 100 liter st. och har funderat på att jacka på detta system med en vattenmantlad gjutjärnskamin som ger upp till ca 15 KWh. Placeringen av denna blir precis ovanför det s.k. gamla pannrummet där bergvärmesystemet är installerat sedan 12 år tillbaka i tiden, vilket innebär att det är mycket närma rörsystemet nedanför golvet på ca 1 meter. Finns det några problem att jacka på det bef. bergvärmesystemet ?
 
Jag vet att det är vissa saker som man måste göra rätt för att det skall fungera men jag vet inte i detalj hur det går till.
 
L LSG skrev:
Jag har idag bergvärme med 3 st. ackumulatortankar ca 100 liter st. och har funderat på att jacka på detta system med en vattenmantlad gjutjärnskamin som ger upp till ca 15 KWh. Placeringen av denna blir precis ovanför det s.k. gamla pannrummet där bergvärmesystemet är installerat sedan 12 år tillbaka i tiden, vilket innebär att det är mycket närma rörsystemet nedanför golvet på ca 1 meter. Finns det några problem att jacka på det bef. bergvärmesystemet ?
Det blir då en extern värmekälla och då måste du ha laddomat ( i mitt tycke inget jag har ) som reglerar laddtempen till tankarna. Hur är tankarna kopplade, i serie eller paralell. Laddningsfeffekten är lika, men tar olika lång tid för att få upp returen till kaminen så laddflödet ökar. I övrigt så ska kaminen ladda på topp av en tank och uttag med shunt tas ut ca 20 centimeter ner, för att inte luft ska gå ut i systemet.
 
J jonaserik skrev:
Det blir då en extern värmekälla och då måste du ha laddomat ( i mitt tycke inget jag har ) som reglerar laddtempen till tankarna. Hur är tankarna kopplade, i serie eller paralell. Laddningsfeffekten är lika, men tar olika lång tid för att få upp returen till kaminen så laddflödet ökar. I övrigt så ska kaminen ladda på topp av en tank och uttag med shunt tas ut ca 20 centimeter ner, för att inte luft ska gå ut i systemet.
Jag tror att de är seriekopplade, ser så ut när man tittar på dem och de står ganska tätt. Vilket är bäst utifrån denna tilläggslösning? vad vinner man på en laddomat eftersom utgående värme, från den vattenmantlade gjutjärnskaminen, som väl, inte går att styra särskilt bra när det brinner i kaminen ?
 
J jonaserik skrev:
Det blir då en extern värmekälla och då måste du ha laddomat ( i mitt tycke inget jag har ) som reglerar laddtempen till tankarna. Hur är tankarna kopplade, i serie eller paralell. Laddningsfeffekten är lika, men tar olika lång tid för att få upp returen till kaminen så laddflödet ökar. I övrigt så ska kaminen ladda på topp av en tank och uttag med shunt tas ut ca 20 centimeter ner, för att inte luft ska gå ut i systemet.
Kan se att laddningen är toppmatad, men även utgående.
 
J jonaserik skrev:
Det blir då en extern värmekälla och då måste du ha laddomat ( i mitt tycke inget jag har ) som reglerar laddtempen till tankarna. Hur är tankarna kopplade, i serie eller paralell. Laddningsfeffekten är lika, men tar olika lång tid för att få upp returen till kaminen så laddflödet ökar. I övrigt så ska kaminen ladda på topp av en tank och uttag med shunt tas ut ca 20 centimeter ner, för att inte luft ska gå ut i systemet.
Luftar normalt systemet via elementen..
 
L LSG skrev:
Jag tror att de är seriekopplade, ser så ut när man tittar på dem och de står ganska tätt. Vilket är bäst utifrån denna tilläggslösning? vad vinner man på en laddomat eftersom utgående värme, från den vattenmantlade gjutjärnskaminen, som väl, inte går att styra särskilt bra när det brinner i kaminen ?
Har du inte reglering på utgånde från kaminen så kan det bli på två sätt, det ena är att tempen i kaminen aldrig kommer upp som den ska och det är inte bra för den. Den kommer att värma på sparlåga kanske, med låg laddtemp. Har du då en termostat som startar en pump när pannan är varm, ca 75 C och stoppar när den går under, tex 60 C , så blir det pulsladdning. Pannan får då kallvatten i pulser i sig och det det blir otroliga spänningar in den, pannan kan då vrida sig invärtes. Om en gjutjärnskamin får pulsladdning så går den sönder i sektionerna. En sådan ska värmas upp sakta och fint. Med en laddomat, där pumpens start som går att ställa in på start 50 C och när den är varm höja till 75 C är att föredra. Så vad du än gör så gasa inte på brasan utan att se till så en pann/kamincirk på en gjutjärnsnodell blir.
Sen det med att ta ut värmen på samma rör som laddningen. Då kan det bli att när vattnet kokar så frigörs syre och åker med ut i systemet. Inget bra, bara laddning på topp och uttag en bit ner
 
Har inte konstruktörerna tänkt på att ha en tillräckligt hög toleransnivå mellan kall ingång och varm/het utgång ? och är det kopplingen mellan punkt 3 och 9 i kopplingsschemat, som är det du tänker att styrningen blir optimal? Enligt reklamtexten ska denna kunna värma upp 114 kvm, och min tanke är att den ska agera stödvärme när det är som kallast ute och elpriset som högst.

Värmesystemdiagram med anslutningar och komponenter, inklusive en uppvärmningsenhet och radiator. Fokus på koppling mellan punkt 3 och 9.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Kamin med glaslucka där eld syns, svart ram och termometer ovanför eldstaden. Används för uppvärmning, reflekterar frågor om uppvärmningskapacitet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Vet inte hur den där är, men när jag har kollat på moderna vattenmantlade kaminer så har det varit kopparrör även om kaminen varit i ett annat material.
(Men bäst att kolla för säkerhets skull)

Däremot så blir det ju ett rätt ineffektivt element om man cirkulerar varmvatten i kaminen när den inte är igång, så en laddomat kan ju vara en god tanke ändå.

Men,den stora funderingen jag får är hur man ska reglera så att kombinationen lågtem-system från bergvärmen med högtem-system från kaminen ska fungera smidigt tillsammans.
300l vatten är förvisso en bra ack-tank, men det tar ju inte *så* lång tid för dig att värma upp det med kaminen så att det blir varmare än du får från bergvärmen.
 
L LSG skrev:
Har inte konstruktörerna tänkt på att ha en tillräckligt hög toleransnivå mellan kall ingång och varm/het utgång ? och är det kopplingen mellan punkt 3 och 9 i kopplingsschemat, som är det du tänker att styrningen blir optimal? Enligt reklamtexten ska denna kunna värma upp 114 kvm, och min tanke är att den ska agera stödvärme när det är som kallast ute och elpriset som högst.

[bild][bild]
Med en skissen, så är det direkt ut till elementen, med vad händer om det inte går åt så mycket värme då.
Termostater börjar stänga, dåligt flöde genom kaminnen, då blir det nog kok i den. Kan inte tänla mig att du med något spjäll skulle strypa luften och pyrelda.
Enligt dig så skulle det laddas mot tank och då finns ingen genväg utan en form laddautomatik, för att få till en het laddning. Sen det med gjutjärn, det är kattastrof att få graftig differans på returen och ut. En gjutjärns består av hopdragna sektioner och dom kan vrida sig eller som värst bli sprickor i en sektion. Den måste värmas jämnt för att hålla.
 
Självklart har jag tänkt att den ska jag ha ballofixer på in -och utgående rör samt att eftersom den står i köket så är det inga problem att den även blir en extra radiator. Vattenvärmen från kompressorn är ju het när den förs över till ackumulatortankarna.

https://xn--cyklanderrmokaren-7zb.se/den-mystiska-ballofixen/

 
L LSG skrev:
Självklart har jag tänkt att den ska jag ha ballofixer på in -och utgående rör samt att eftersom den står i köket så är det inga problem att den även blir en extra radiator. Vattenvärmen från kompressorn är ju het när den förs över till ackumulatortankarna.

[länk]​

Ta hellre riktiga kulventiler med handtag, dom där små har en benägenhet att fastna/kärva och börja läcka när man stänger/öppnar dom. Alla kulventielr bör/ska minst en gång i halvåret, stängas/öppnas ca 10 gånger för att inte fastna.
 
B
Schema över värmesystem med panna, laddomat 21, och tre seriekopplade ackumulatortankar, samt anslutningar till radiator och expansionskärl.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Jag skulle gissa att det står nån minsta returtemp på kaminen i instruktionen, för att undvika kondens. Minskar risken för rost och förlänger livslöngden på kaminen. Det är bättre att ha en laddomat eller motsvarande än bara en pump som startar på temp i pannan. Ovan är ju ritat för parallellt inkopplade tankar, men det är ju lätt att ansluta mot returen på första tanken och framledning på sista tanken.

https://billigtvvs.se/varme/laddomat-laddningspaket/termoventiler-laddomat-21-60-28-mm/

såg att laddomat 11-30 förmodligen mer än väl täcker behovet, lite billigare. Vet inte om den på något sätt är sämre, men laddomat 21 är väl lite av en standard för vedpannor i alla fall. Lite lätt överprissatt kan man tycka, men ganska bra funktion.


Plus en termostat, antingen på röken eller kaminen, för start o stopp av pumpen om det inte finns några färdigt med pannan.
https://www.pbs.nu/sv/pelletsbranna...seysHShQkf9A8LBtB1R5Jv_if31YEBHPbyn_L9g&gQT=1
 
Frågan är om man inte även ska ha en laddomat till (eller motsvarande lösning) för bergvärmepumpen också.

Med bara 300 liter vore det ju effektivast att gå upp till 80-85 grader och bergvärmepumpar mår ju bäst av 55-60 grader i kontinuerlig temperatur, 65-70 grader tillfälligt.
 
Ska det vara någon mening med att VP ska värma med en lägre temp en del och en tank ska spetsa. Så ska det vara två shuntar. En som sitter i VP och som sitter på tanken. Dom ska då vara kopplade i sekvens, sä läbge VP klarar tempen s¨är den på tanken stängd och öppnar bara om det behövs varmare vatten. Nu är det kanske så att det går inte att bara koppla rakt av. Den ena shubte ska styra all värme från VP och sedan ska den andra öppna lite som spets. Då kan man ha VP på en lägre temp, som är bra för verkningsgraden. NU med nya VP så finns det uttag för minst två värmesystem som är oberoende av varandra. Men har inte läst in mig på det med sekvens på dom. Men troligtvis går det att få ihop det.
Sen om bara en tank ska värma huset, genom att elda mot den, så blir det lite bakvänt. Bättre så att elda och tanken få sköta värmen, samt vrida ner kurvan på VP så den inte ska ge värme.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.