H
pelpet skrev:
Hur är det med Fiskars? Jag upplever det som ett märke som numera tummar på kvaliteten.
Ja. det går utför dem, de förekommer också på många lågprismarknader. Det finns fler varumärken under Fiskars där det också tummas på kvalitén.
 
Redigerat:
Min gamle far köpte förra sommaren en Fiskars sekatör och den gick sönder efter en vecka. Han var mycket besviken.
 
Mikael_L
lars_stefan_axelsson skrev:
Jag skrev i en annan tråd om hur förådsverkmästaren på SAAB på 80-talet bad om ursäkt för att han lämnade ut Stahlwille blocknycklar när Bacho var slut. De var ju "OK, men Bacho är de ju inte. Du kan inte vänta?" Stahlwille är fortfarande OK, de har inte tummat på sitt varumärke.
Ja det var delvis det inlägget som fick mig att starta denna tråd, förutom att jag själv skrev något om detta nyligen samt funderat över det en tid.
 
Många företag verkar bara se pengar som sträcker sig över ett redovisningsår och inte i längre perspektiv.

Detta i kombination med aktieägare som vill ha sin årliga utdelning gör att det tänks allt mindre på kvalitet.

Det finns några få märken fortfarnde, Gränsfors och Mora för att nämna handverktyg.

Men sedan har vi Bahco, Hultafors och liknande som flyttar tillverkningen till kina och vill tjäna mer och mer pengar.

Lite lustigt med Gränsfors, pratade med deras säljare (ta detta med en liten dos salt kanske) och han pratade om hur att de stod i ett vägskäl, skulle de lägga tillverkningen i lågprisländer, eller fortsätta köra kvalitet?

De körde på kvalitet, och Gränsfors förblir synonymt med yxor av högsta kvalitet.
 
Fred vom Jupiter skrev:
Min gamle far köpte förra sommaren en Fiskars sekatör och den gick sönder efter en vecka. Han var mycket besviken.
Förra året bröt jag av en fiskars-skyffel och en svindyr grensax, och då behandlade jag inte grejorna alltför omilt. Nu fick jag tillbaks pengarna av plantagen, men jag köpte ju inte "kvalitetsgrejor" för att de skulle gå sönder efter ett år. Frågan är vad jag ska köpa istället?
 
Mikael_L skrev:
Ja det var delvis det inlägget som fick mig att starta denna tråd, förutom att jag själv skrev något om detta nyligen samt funderat över det en tid.
Det är ju alltid trevligt att någon läser det man skriver! :)
 
pelpet skrev:
Förra året bröt jag av en fiskars-skyffel och en svindyr grensax, och då behandlade jag inte grejorna alltför omilt. Nu fick jag tillbaks pengarna av plantagen, men jag köpte ju inte "kvalitetsgrejor" för att de skulle gå sönder efter ett år. Frågan är vad jag ska köpa istället?
Ja, det där är en sak jag upplever allt mer. I ett "race till botten" så blir det ofta svårt att ens hitta produkter med högre kvalitet även om man är villig att spendera mer pengar.

Skälet är tyvärr både enkelt och svårt att göra något åt. Det är nämligen inte så att man får vad man betalar för. Om det varit sant så vore priset det enda man behövde veta för att avgöra varans kvalitet. Men det vet vi ju alla att så är det tyvärr inte. Det är ofta man iofs gärna får betala mycket mer, men ändå får samma skräp som man kunde fått billigare någon annanstans. Så ordspråket skulle istället vara "Man får aldrig mer än man betalar för, men ofta mindre."

Akerlof vann "Nobelpris" i ekonomi för ganska många år sedan på sina studier av sådana situationer och hans epokgörande arbete The Market for Lemons: Quality Uncertainty and the Market Mechanism (http://en.wikipedia.org/wiki/The_Market_for_Lemons) förklarar varför detta sker.

Problemet är att på en marknad där säljaren vet mycket mer om skick och kvalitet på en vara än vad kunden gör eller enkelt kan ta reda på, så visar det sig att varorna, tvärtemot vad man kanske skulle tro, pressas ner i pris, inte upp. Akerlof använder en fiktiv marknad för begagnade bilar som exempel. Säg att det finns begagnade bilar i olika prisklasser. Säg att det finns bilar som är värda $1000 och bilar som är värda $2000. Det vet säljarna, men inte kunderna. Marknaden kommer då att komma överens om ett pris, säg att priset är $1500. Det är vad kunderna anser sig ha råd att lägga. Då kommer inga bilar som är värda $2000 att säljas, men alla bilar som är värda $1000 kommer att göra det. Efter ett tag så kommer kunderna att upptäcka att de blivit "lurade" dvs att de spenderat för mycket pengar för de bilar de köpte. Vi nästa köp så kommer de då att säga att, "Tja, $1500 det lägger jag inte igen. Det var det inte värt". Så priset kommer att pressas nedåt, och då kommer alla bilar som är värda mer än det att återigen försvinna från marknaden. Detta leder som sagt till en nedåtgående spiral som slutar i "billig skit".

På många marknader, exv. min egen, säker programvara och datorsystem, så är det i stort sett omöjligt för kunden att skaffa sig en uppfattning om vad kvaliteten på varan faktiskt är, och det är därför vi ser den allmänna prisnedgång vi sett. Det är alltså inte för inte som anti-virus-programvara idag är gratis. "The lemon law" är en stor del i detta.

Hur kunderna skall kunna slå tillbaka och t ex kunna skaffa sig kunskap om kvalitet är en bra fråga. Forum som denna har ju lett till en mindre revolution i det att det idag finns tillgång till fler ärliga omdömen om produkters kvalitet. MEN tyvärr så verkar detta hittills mest lett till att producenterna svarat genom att först ändra modeller och utbud så snabbt att kunderna inte skall kunna bygga någon erfarenhetsstock, och i andra hand, börja smygändra kvaliteten i redan befintligt produktutbud, för att den erfarenhet som kundgruppen byggt upp och delat med sig av, inte skall vara giltig längre.

I vilket fall så leder det till samma spiral, som slutar i ett brinnande vrak i ett hål i marken.
 
  • Gilla
godeha och 4 till
  • Laddar…
P
Konsumenternas beteende påverkar naturligtvis. Clas Ohlson sålde förr blåa Bosch. Det har helt försvunnit (väl?).

Om det beror på att kunderna inte inte köpte produkterna, utan köpte istället kinaskit så är det inte så konstigt att företaget anpassar sig till vad kunderna köper.

Många här på forumet pratar om att de är villiga att betala för kvalitet, men forumets medlemmar är nog kanske inte representativt för konsumenterna som helhet.

Detsamma gäller matvaror, det finns undersökningar (har ingen referens dock) att kunderna påstår sig vilja ha hög kvalitet och vilja betala för det. Men när man undersökt vad de *faktiskt* stoppar ner i kundkorgen så är det billigt, billigt, billigt som gäller. Priset styr, inte kvalitet.
 
Jag är kanske inte alltid representativ, men jag vill köpa rätt kvalitet för mitt ändamål.

Ska jag borra ett hål köper jag en kinaborr
Ska jag borra 50 hål om året i 10 år köper jag kvalitet.
Ska jag gräva ett hål vartannat år köper jag skräp.
Ska jag gräva 5 kubik om året köper jag kvalitet
Om jag inte kan avgöra en produkts kvalitet köper jag det billigaste, då kopplingen mellan pris och kvalitet ofta är svag och priset sätts utifrån många andra faktorer (kort om detta).
 
  • Gilla
p.lundgren och 2 till
  • Laddar…
Fred vom Jupiter skrev:
Min gamle far köpte förra sommaren en Fiskars sekatör och den gick sönder efter en vecka. Han var mycket besviken.
Hivade ut min Fiskars sekatör efter ungefär en vecka och köpte en för 39 kronor på Lidl... Den där gula Lidl sekatören fungerar fortfarande felfritt efter ett par säsonger.

Aldrig mer Fiskars.
 
Men vi har också glömt och troligtvis i kombination med kvalite att underhålla verktyg. Ta klippande och skärande verktyg där vi slarvar med slipning eller så är stålet så dåligt att det tappar skärpan alt. inte går att slipa riktigt vasst.
Om ovan händer får vi belasta maskiner mera eller nyttja mera kraft kraft, vilket resulterar i att maskiner och redskap går sönder.
Senast i helgen nuddade jag blixtsnabbt vid en sten med kedjan på motorsågen, såg EN liten gnista, och vips så tappade jag skärpan. Tänkte då att "bara lite till", men det började ryka och hade två snabba tjuvstopp på kedjan.
Det blev att fila, men vad händer om man inte gör det?
 
Fiskars kan jag intyga att det gått utför för! Jag märker att en sax som jag köper samma modell efter 10 år, stor skillnad! O__o

I sömnaden alltså.

Symaskiner ska man inte tala om alls, där finns det inget bra nu längre. Allt tillverkas i skitländer och det man betalar mer för är alltså tingeltangel inte bättre kvalité (bortom viss nivå). Använder gamla symaskiner istället, 100000 gånger bättre. Ju äldre desto bättre, om den får service.

Nu är det kanske Bernina som är den enda som tillverkar i Europa (för några få dyraste modellerna) om de inte nu också outsourcar.
 
ichigo skrev:
Symaskiner ska man inte tala om alls, där finns det inget bra nu längre. Allt tillverkas i skitländer och det man betalar mer för är alltså tingeltangel inte bättre kvalité (bortom viss nivå). Använder gamla symaskiner istället, 100000 gånger bättre. Ju äldre desto bättre, om den får service.
Det kommer jag ihåg att jag reagerade på när frun köpte ny för många år sedan. Från pressgjuten aluminium till rapplig plast. Inte ett steg framåt. Och idag så verkar plasten ännu rappligare.
 
Vilken tur att våran från 1973 är bra ! Zinkchassie och stabil. Får vara rädd om den.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
H
ichigo skrev:
Fiskars kan jag intyga att det gått utför för! Jag märker att en sax som jag köper samma modell efter 10 år, stor skillnad! O__o

I sömnaden alltså.

Symaskiner ska man inte tala om alls, där finns det inget bra nu längre. Allt tillverkas i skitländer och det man betalar mer för är alltså tingeltangel inte bättre kvalité (bortom viss nivå). Använder gamla symaskiner istället, 100000 gånger bättre. Ju äldre desto bättre, om den får service.

Nu är det kanske Bernina som är den enda som tillverkar i Europa (för några få dyraste modellerna) om de inte nu också outsourcar.
Ja, det inte de andras länders fel, utan det är den kravspecifikation de får från beställaren. Där det är angivet hur produkterna skall tillverkas och av vad och vilken kvalitén produkten skall besitta osv. Lågprisländer, det är arbetskraften som är billig. Produktens innehåll står beställaren för, antingen genom att leverera delar eller så köps delarna in efter beställaren kravspecifikation.
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.