832 läst ·
2 svar
832 läst
2 svar
Värmepump, bioenergi, elaveckling- ett bemötande
Jorma Kahanpää har skrivit en del inlägg i VVS-forum (till exempel 2004-04-20 Byt ut de eldrivna värmepumparna mot kemiska värmepumpar!) i vilka han ivrar för ett uthålligt samhälle som måste satsa på förnyelsebar energi och vidare att Sverige bör minska elanvändningen. Han pekar på att en stor andel av elenergin går till uppvärmning och att den andelen bör minskas. Det har han rätt i så länge som elen produceras på ett miljöfarligt sätt och om det finns miljövänliga alternativ.
Men han anser att användningen av värmepumpar bör motverkas och att man bör styra över uppvärmning av småhusen mot eldning av biobränslen bör prioriteras. Jag håller inte med honom. Inte bara för att det stinker ungefär lika mycket om grannens vedeldade hus som om mitt oljeeldade. Fast jag skulle gärna sluta elda med olja. Fjärrvarme får vi inte här. .Nej, värmepumpar är attraktiva, de hämtar 2/3 av sin avgivna energi ur i naturen lagrad solenergi, de kräver el för sin drift men de spar så mycket el att landet med rätt energipolitik mycket väl har möjlighet att leverera den toppenergi som pumparna behöver. I motsats till eldning med ved lämpar sig värmepumpar även i tämligen tättbebyggda områden, är lätta att sköta men ger högre uppvärmningskostnad än eldning med skattefrälsta biobränslen.
Men han anser att användningen av värmepumpar bör motverkas och att man bör styra över uppvärmning av småhusen mot eldning av biobränslen bör prioriteras. Jag håller inte med honom. Inte bara för att det stinker ungefär lika mycket om grannens vedeldade hus som om mitt oljeeldade. Fast jag skulle gärna sluta elda med olja. Fjärrvarme får vi inte här. .Nej, värmepumpar är attraktiva, de hämtar 2/3 av sin avgivna energi ur i naturen lagrad solenergi, de kräver el för sin drift men de spar så mycket el att landet med rätt energipolitik mycket väl har möjlighet att leverera den toppenergi som pumparna behöver. I motsats till eldning med ved lämpar sig värmepumpar även i tämligen tättbebyggda områden, är lätta att sköta men ger högre uppvärmningskostnad än eldning med skattefrälsta biobränslen.
Vedeldning och miljöbelastning
Vedeldning på landsbygden är inget miljöproblem. Vedeldning i storstäder - dar luften numera belastas hårt av trafiken - är inte så vanlig men kan bli ett miljöproblem om småskalig eldning med biobränslen skulle komma bli allt vanligare. I medelstora samhällen är detta redan ett problem enligt en annan uppsats i samma organ (Se VVS-Forum Småskalig vedeldning - kritisk granskning av fakta och olika aktörers agerande),.
Jorma Kahanpää (f.d. ordförande i Folkkampanjen mot Kärnkraft - Kärnvapen) framför en del underliga åsikter. Sålunda skriver han i VVs-Forum 2004-04-20:
Och om nu Kahanpää anser att vi har gott om ved och annan biomassa som vi inte kan förädla till papper/träprodukter, varför lägger han inte sin energi på att främja tillkomsten av elproducerande fjärrvärmeverk?. Dessa borde kunna utnyttja biomassans energi effektivt eftersom huvudmängden av energin kunde alstra elenergin och spillvärmen kunde ledas ut till fjärrvärmenäten. Hög verkningsgrad således. Stora anläggningar kan dessutom förses med rökgasrening.
Värmepumparnas popularitet
I ett annat passus skriver Kahanpää:
"Orsaken till den kraftiga expansionen av värmepumpsförsäljningen är att elpriset varit för lågt."
Här förstår jag K inte alls. Intresset för värmepumpar har ju drivits fram till stor del av att energipriset (energiskatten) för olja och el är allt för högt. Jag betonar delvis eftersom jag är övertygad om att en stor del av dem som investerar i (endast på sikt lönsamma) året- runt-värmepumpanläggningar gör detta för att göra sin personliga insats för att förbättra miljön, minska slösandet med den ändliga oljan och för att nyttja ren solenergi till 2/3 av husets värmebehov. Jag betonar ren solenergi eftersom eldning med pellets eller ved i små anläggningar inte sker utan att det bildas rökgaser- även om dessa är - politiskt sett - rena,. Om pelletsen importeras så bidrar förbränningen dessutom till att öka koloxidbelastningen i landet - och då är det tveksamt om honnörsordet 'grön energi' är den rätta i det lokala perspektivet.
Vedeldning på landsbygden är inget miljöproblem. Vedeldning i storstäder - dar luften numera belastas hårt av trafiken - är inte så vanlig men kan bli ett miljöproblem om småskalig eldning med biobränslen skulle komma bli allt vanligare. I medelstora samhällen är detta redan ett problem enligt en annan uppsats i samma organ (Se VVS-Forum Småskalig vedeldning - kritisk granskning av fakta och olika aktörers agerande),.
Jorma Kahanpää (f.d. ordförande i Folkkampanjen mot Kärnkraft - Kärnvapen) framför en del underliga åsikter. Sålunda skriver han i VVs-Forum 2004-04-20:
Visst, elenergin räcker periodvis inte till i Sverige och vi köper dyr och smutsig kolkraft- men var det inte en herr Kahanpää som tidigare hävdade att vi har för stor elkraftproduktion och att vi kan avstå från kärnkraften redan nu? Och är inte tanken att kärnkraften och i någon mån vindkraften skall ge baselen och att den miljöriktiga vattenkraften ska fungera som den energikälla som ska användas för att möta fluktuationer, t ex topplaster vintertid under normalår? För kolkraft som marginalkraftkälla var väl, hoppas jag, bara en parantes när avvecklarna räknat fel på folkmängdsökningen?Eftersom de flesta värmepumparna installerats de senaste åren och ökat elanvändningen, har produktionen i kolkraftverk (i Finland och Danmark) måst öka. Verkningsgraden i kolkraftverken är mycket dålig, cirka 30-40 procent. Det innebär att den vinst man gör med värmepumpen (värmefaktor cirka 3) går förlorad i kolkraftverkets dåliga verkningsgrad. Att byta ut sin oljepanna mot en värmepump ökar till och med koldioxidutsläppen. Detta visar med all önskvärd tydlighet hur dålig en värmepumpslösning är[
Och om nu Kahanpää anser att vi har gott om ved och annan biomassa som vi inte kan förädla till papper/träprodukter, varför lägger han inte sin energi på att främja tillkomsten av elproducerande fjärrvärmeverk?. Dessa borde kunna utnyttja biomassans energi effektivt eftersom huvudmängden av energin kunde alstra elenergin och spillvärmen kunde ledas ut till fjärrvärmenäten. Hög verkningsgrad således. Stora anläggningar kan dessutom förses med rökgasrening.
Värmepumparnas popularitet
I ett annat passus skriver Kahanpää:
"Orsaken till den kraftiga expansionen av värmepumpsförsäljningen är att elpriset varit för lågt."
Här förstår jag K inte alls. Intresset för värmepumpar har ju drivits fram till stor del av att energipriset (energiskatten) för olja och el är allt för högt. Jag betonar delvis eftersom jag är övertygad om att en stor del av dem som investerar i (endast på sikt lönsamma) året- runt-värmepumpanläggningar gör detta för att göra sin personliga insats för att förbättra miljön, minska slösandet med den ändliga oljan och för att nyttja ren solenergi till 2/3 av husets värmebehov. Jag betonar ren solenergi eftersom eldning med pellets eller ved i små anläggningar inte sker utan att det bildas rökgaser- även om dessa är - politiskt sett - rena,. Om pelletsen importeras så bidrar förbränningen dessutom till att öka koloxidbelastningen i landet - och då är det tveksamt om honnörsordet 'grön energi' är den rätta i det lokala perspektivet.
Värmepumpar, elförbrukning och elsystemens toppbelastning
K menar att värmepumparna ökar elanvändningen. Detta är fel. Om eluppvärmda hus konverterar till värmepump minskas elförbrukningen med hälften. Detta innebär i princip att en del av vattnet som vattenkraftverken förbrukar under höst och vår kan sparas till att täcka effekttopparna. Om ett oljeuppvärmt hus konverterar så går det åt mera el. Men om såväl eluppvärmda hus som oljeuppvärmda hus konverterar så minskas elförbrukningen. Och det sparas en del vatten till toppenergin..
Men nu är det ju så att vattenkraften är billigast. Så magasinen sparas inte alltid till spetsperioderna. Och marginalerna till elproduktionstaket under kalla perioder är inte stora. Och givetvis är det då ett problem att system som nyttjar exempelvis luft-luft värmepumpar kräver mycket tillskottsenergi oftast el - när det är riktigt kallt.. Året-runt-värmepumpar läggs oftast inte heller ut för 100 % effekttäckning. Orsaken är ju känd: En pump som täcker hela värmebehovet vid låga temperaturer kräver en djup energibrunn / lång jordslinga. Dessutom avger pumpen konstant effekt och värmeleveranserna anpassas till behovet genom att starta/stoppa pumpen. En heltäckande pump anses då få dåliga driftsegenskaper vid låglast.
Gör en insats herr Kahanpää
Men här borde Kahanpää istället för att kämpa mot värmepumpar använda sina krafter för att påverka värmepumpsleverantörer och myndigheter att nå heltäckning vid låga temperaturer. Detta innebär höga investeringskostnader - här skulle politikerna kunna hjälpa till genom att jämställa heltäckande pumpars utvunna energi med grön energi. De tekniska lösningarna finns i princip: Man kan bygga värmepumpar med 2 samverkande kompressorer - en som körs vid låglast och två som körs vid höglast. Denna lösning finns redan kommersiellt i en i Sverige tillverkas pump (www.Varmitek.se ). En annan lösning skulle kunna vara att sänka kompressorns varvtal vid låg belastning. Ett tredje sätt vore möjligen att dimensionera aggregatet för stark kyla och att inte köra kompressorn vid låga laster och då köra på värmepatroner. Under de varmare perioderna bör ju efterfrågan på el vara liten om det nu är så att man kan tro på Kahanpääs argumtering.
K menar att värmepumparna ökar elanvändningen. Detta är fel. Om eluppvärmda hus konverterar till värmepump minskas elförbrukningen med hälften. Detta innebär i princip att en del av vattnet som vattenkraftverken förbrukar under höst och vår kan sparas till att täcka effekttopparna. Om ett oljeuppvärmt hus konverterar så går det åt mera el. Men om såväl eluppvärmda hus som oljeuppvärmda hus konverterar så minskas elförbrukningen. Och det sparas en del vatten till toppenergin..
Men nu är det ju så att vattenkraften är billigast. Så magasinen sparas inte alltid till spetsperioderna. Och marginalerna till elproduktionstaket under kalla perioder är inte stora. Och givetvis är det då ett problem att system som nyttjar exempelvis luft-luft värmepumpar kräver mycket tillskottsenergi oftast el - när det är riktigt kallt.. Året-runt-värmepumpar läggs oftast inte heller ut för 100 % effekttäckning. Orsaken är ju känd: En pump som täcker hela värmebehovet vid låga temperaturer kräver en djup energibrunn / lång jordslinga. Dessutom avger pumpen konstant effekt och värmeleveranserna anpassas till behovet genom att starta/stoppa pumpen. En heltäckande pump anses då få dåliga driftsegenskaper vid låglast.
Gör en insats herr Kahanpää
Men här borde Kahanpää istället för att kämpa mot värmepumpar använda sina krafter för att påverka värmepumpsleverantörer och myndigheter att nå heltäckning vid låga temperaturer. Detta innebär höga investeringskostnader - här skulle politikerna kunna hjälpa till genom att jämställa heltäckande pumpars utvunna energi med grön energi. De tekniska lösningarna finns i princip: Man kan bygga värmepumpar med 2 samverkande kompressorer - en som körs vid låglast och två som körs vid höglast. Denna lösning finns redan kommersiellt i en i Sverige tillverkas pump (www.Varmitek.se ). En annan lösning skulle kunna vara att sänka kompressorns varvtal vid låg belastning. Ett tredje sätt vore möjligen att dimensionera aggregatet för stark kyla och att inte köra kompressorn vid låga laster och då köra på värmepatroner. Under de varmare perioderna bör ju efterfrågan på el vara liten om det nu är så att man kan tro på Kahanpääs argumtering.
Klicka här för att svara