1 250 läst ·
11 svar
1k läst
11 svar
Varför ger kommunen tillstånd till denna sjöbod?
Vi bor på en liten ö där det finns flera samfälligheter av historisk anledning med olika men ofta stort antal ägare. En fastighetsägare har ansökt om att få bygga en sjöbod på en samfälldmark som har över 20 ägare cirka 15 m från stranden för förvaring och samkväm. Detaljplanen anger att området kan användas till uppläggning av båtar och hamn. Lantmäteriet ger tillstånd och anger att de anser att sjöboden är ett komplement till detaljplanens tillåtelse. Själva fastigheten ligger vid en brygga ca 200 m bort där de anser att det inte finns plats för sjöboden. Min fråga är vad ingår i Lantmäteriets uppgift att bedöma? Enbart om ansökan avviker från detaljplanen? Övriga ägare av samfälligheten att fått möjlighet att yttra sig och några inkom med erinran.
Moderator
· Stockholm
· 57 886 inlägg
Det är väl inte så självklart att man får bygga på samfälld mark, bara för att man får bygglov. Har dock själv ingen koll på vad som gäller. Men jag skulle gissa att ett bygge måste godkännas av samtliga delägare. Alltså inte bygglovet, utan att en delägare skall få använda den gemensamma marken. Men det är min gissning.
Låter rimligt. Det är totalt 22 delägare. Frågan blir då om det räcker med att 1 delägare säger nej. Eller kan v.b. köras över??H hempularen skrev:Det är väl inte så självklart att man får bygga på samfälld mark, bara för att man får bygglov. Har dock själv ingen koll på vad som gäller. Men jag skulle gissa att ett bygge måste godkännas av samtliga delägare. Alltså inte bygglovet, utan att en delägare skall få använda den gemensamma marken. Men det är min gissning.
Moderator
· Stockholm
· 57 886 inlägg
OM ni har en samfällighetsförening som förvaltar samfälligheten så är det möjligt att styrelsen har mandat att godkänna ett bygge (men troligen inte). Finns ingen förening så gäller ju normalt sett konsensus för alla förvaltningsfrågor, dvs., enskild vetorätt..
Men om detta kan ses som något normalt som följer vanliga regler vet jag inte.
Sen om vi antar att det krävs konsensus, så kommer man ju in på spetsfundigheter om det räcker att en delägare inte säger nej, eller om man behöver explicit godkännande från samtliga.
Men om detta kan ses som något normalt som följer vanliga regler vet jag inte.
Sen om vi antar att det krävs konsensus, så kommer man ju in på spetsfundigheter om det räcker att en delägare inte säger nej, eller om man behöver explicit godkännande från samtliga.
Man beslutar gemensamt, står det i lagen. Är alla ok med det så är det ok, opponerar någon sig så är det stopp tills man är överrens. Eller att man kallar in sammanträde mha Lantäteriet.H hempularen skrev:
Byggnadsnämnden ska pröva detaljplanen och övriga krav i PBL för att ge bygglov. Ett bygglov innebär således endast att byggnaden inte strider mot PBL och att det allmänna förbudet mot byggnation i PBL är lyft avseende åtgärden man söker bygglov för. Bygglovet ger ingen rätt att faktiskt bygga något.A andson skrev:
Det finns en möjlighet för byggnadsnämnden att vägra bygglov även med hänsyn till den civilrättsliga situationen om det utan vidare utredning är uppenbart att åtgärden inkräktar på andra rätt. D v s det rimliga är att byggnadsnämnden vägrar bygglov om myndigheten nu har fått informationen att någon av delägarna av den samfällda marken inte vill ha byggnation.
Redigerat:
Klicka här för att svara
