52 178 läst ·
151 svar
52k läst
151 svar
Varför förlorar man sin kreditvärdighet vid många förfrågningar?
Jag handlar mycket på nätet, dock aldrig på faktura. Jag handlar mycket i allsköns butiker, som Ikea, Elgiganten osv.
Ingen har någonsin gjort en förfrågning på mig för detta, för jag betalar KONTANT (nåja, med betalkortet).
Har man pengar på kontot, så betalar man med dessa. Har man det inte, så får man betala på faktura.
Självklart är det en riskindikator att ha en massa småförfrågningar!
Ingen har någonsin gjort en förfrågning på mig för detta, för jag betalar KONTANT (nåja, med betalkortet).
Har man pengar på kontot, så betalar man med dessa. Har man det inte, så får man betala på faktura.
Självklart är det en riskindikator att ha en massa småförfrågningar!
Skulle tom kunna säga att det borde ju vara positivt för bankerna att jag frågar runt på olika banker gällande bostadslån. Det innebär ju att jag är medveten om och engagerad i min ekonomi. och att de då på varje bank gör en koll på mig är väl inte ett dugg konstigt. Och att jag handlar saker på nätet, istället för kontant i affär, säger ju snarare också att jag är prismedveten (eller kan tyda på det iaf).dthompa skrev:Tror nog inte heller att man enbart blir nekad pga många kreditupplysningar. Men visst vägs det in i en helhets bedömning.
Sen beror det ju lite på vad för kreditupplysningar det är. Ska man köpa hus är det ju normalt att man frågar runt på olika banker. Banken vill ju veta hur du hanterar pengar så då ser dom ju lite ditt köpmönster och så.
Nekad kanske man inte blir, men i sämre förhandlingssits, gällande ränta, förmåmner, avgifter osv. Och det är inte okej enligt mig!
Håller med, det är ju ett tecken på att man bryr sig.Kullan skrev:Skulle tom kunna säga att det borde ju vara positivt för bankerna att jag frågar runt på olika banker gällande bostadslån. Det innebär ju att jag är medveten om och engagerad i min ekonomi. och att de då på varje bank gör en koll på mig är väl inte ett dugg konstigt. Och att jag handlar saker på nätet, istället för kontant i affär, säger ju snarare också att jag är prismedveten (eller kan tyda på det iaf).
Nekad kanske man inte blir, men i sämre förhandlingssits, gällande ränta, förmåmner, avgifter osv. Och det är inte okej enligt mig!
Jag tror att du kan ha 15 förfrågningar på bolånebelopp utan att banken ser dig som mindre kreditvärdig. Det är förfrågningar på konsumtionsvaror som är ett riskbeteende.Kullan skrev:
Någon skrev att de bara tittar på antal, men jag tror inte att det stämmer.
Edit: Ok, 15 kanske är överdrivet. Det skulle ju kunna indikera att du fått många avslag.
Anledningen till att jag oftast handlar på faktura och inte betalar kontant (som jag lika gärna skulle kunna göra, pengarna finns på kontot!), är för att jag (särskilt om det är ett företag som jag inte handlat hos för och inte vet om de är 100% seriösa), vill kunna ha kvar ett påtryckningsmedel om tex leveransen är felaktig, skadad osv. Och då blir det ju på kredit, även om det handlar om 30 dagar.cust3000 skrev:
O andra sidan behöver det ju inte betyda att man har handlat massor på kredit av den anledningen att man inte har råd.FredrikR skrev:
Att handla mot faktura är ju, I alla fall för mig, lite tryggare om man handlar hyfsat dyra prylar.
Känns bättre att få hem och se det man handlat överensstämmer med spec.och sedan betala.
Och som jag skrev så:FredrikR skrev:
Anledningen till att jag oftast handlar på faktura och inte betalar kontant (som jag lika gärna skulle kunna göra, pengarna finns på kontot!), är för att jag (särskilt om det är ett företag som jag inte handlat hos för och inte vet om de är 100% seriösa), vill kunna ha kvar ett påtryckningsmedel om tex leveransen är felaktig, skadad osv. Och då blir det ju på kredit, även om det handlar om 30 dagar.
På bankerna jobbar ju också människor som antagligen handlar på nätet mot faktura ibland. De borde uppdatera sitt synsätt helt enkelt, det är det jag efterlyser!!
Att man handlar på faktura behöver verkligen INTE innebära att man har dåligt med pengar. Att man sen lånar just till bostaden innebär förvisso att du inte skiter pengar, men du kan ha en helt okej inkomst, betalningsförmåga, buffert på kontot osv (kanske har delar låst i aktier och foner som du inet vill röra just då).Nerre skrev:
Om jag inte minns helt fel så syns inte alla kreditupplysningsföretaget av banken.
Vid mindre köp på nätet med tex Klarna så görs en förenklad kreditupplysning (tror det heter så).
Detta ses ej av bankerna vid en förfrågan till UC.
Vid mindre köp på nätet med tex Klarna så görs en förenklad kreditupplysning (tror det heter så).
Detta ses ej av bankerna vid en förfrågan till UC.
Förklarade i inlägg #20 varför jag inte betalar kontant. Och vet många med mig som resonerar så.HenrikP skrev:Jag handlar mycket på nätet, dock aldrig på faktura. Jag handlar mycket i allsköns butiker, som Ikea, Elgiganten osv.
Ingen har någonsin gjort en förfrågning på mig för detta, för jag betalar KONTANT (nåja, med betalkortet).
Har man pengar på kontot, så betalar man med dessa. Har man det inte, så får man betala på faktura.
Självklart är det en riskindikator att ha en massa småförfrågningar!
KANSKE är det en riskindikator. Men det SKA INTE behöva betyda en försämring i praktiken. Jag kommer fortsätta handla på faktura (betalar kontant också ibland om det tex är återkommande likannde beställningar från ett väletablerat företag jag litar på), och menar att det är bankerna som bör ändra sitt synsätt.
Och jag menar att det absolut inte BEHÖVER vara det!!HenrikP skrev:Jag tror att du kan ha 15 förfrågningar på bolånebelopp utan att banken ser dig som mindre kreditvärdig. Det är förfrågningar på konsumtionsvaror som är ett riskbeteende.
Någon skrev att de bara tittar på antal, men jag tror inte att det stämmer.
Edit: Ok, 15 kanske är överdrivet. Det skulle ju kunna indikera att du fått många avslag.
Precis, jag väljer också faktura ofta, dels på nya butiker/firmor där jag ej handlat tidigare.
Samt för att jag inte alltid har kortet med mig.
Sen är det ju upp till var och en att avgöra vad som är ett riskbeteende, det är trots allt banken som avgör om den vill låna ut i slutänden.
Samt för att jag inte alltid har kortet med mig.
Sen är det ju upp till var och en att avgöra vad som är ett riskbeteende, det är trots allt banken som avgör om den vill låna ut i slutänden.
Det är väl så att många gånger vill man betala via faktura för att slippa lägga ut sina pengar innan varan levererats för det är inte ovanligt med missvisande lagersaldon hos säljare. Det innebär att man då har bokat bort pengarna och inte kan vända sig till någon annan fören pengarna är till baka vilket tar flera bankdagar.
Redigerat:
Det sa jag inte heller, att A implicerar B betyder inte att B implicerar A. Men kreditgivarna är lata. Det är enklare för dem att avslå tveksamma ansökningar än att krångla med att ta reda på orsaken till kreditprövningarna.Kullan skrev:
Sen är det väl just så att när banken begär en kreditupplysning så får de inte veta vilka belopp det handlar om, de ser väl bara "Antal förfrågningar"?