Inom it-branschen är det ökänt att i princip 100% av alla utvecklingsprojekt blir dyrare och tar längre tid än planerat. Ändå fortsätter man att räkna på uppdrag och ta fastprisuppdrag. Det finns forskning inom programvaruteknik som bara handlar om att försöka förstå hur man ska resursuppskatta och tidsuppskatta it-projekt.
Om man nu pysslar med att räkna på uppdrag inom detta område där alla vet att tidsuppskattningen inte kommer att hålla, varför kan man då inte göra det i byggbranschen, det tycker jag är lite konstigt.
Nej, jag tror precis som ovanstående sagts, att så länge det finns oändligt med jobb på löpande räkning, varför ödsla tid på att räkna på jobb, behöva stå för sina uppskattningar och ta risker med att gå back om man inte behöver.
Om man nu pysslar med att räkna på uppdrag inom detta område där alla vet att tidsuppskattningen inte kommer att hålla, varför kan man då inte göra det i byggbranschen, det tycker jag är lite konstigt.
Nej, jag tror precis som ovanstående sagts, att så länge det finns oändligt med jobb på löpande räkning, varför ödsla tid på att räkna på jobb, behöva stå för sina uppskattningar och ta risker med att gå back om man inte behöver.
Administrator
· Skåne
· 8 676 inlägg
Jag kan berätta en liten självupplevd historia på det här temat. När vi skulle bygga till skaffade vi ett rejält förfrågningsunderlag, med alla ritningar som behövdes - arkitektritning, konstruktionsritning, VVS-ritning, elritning, inredningsritning. Vi ville verkligen ha ett fast pris och skrickade ut anbudsförfrågan till så många större byggfirmor vi kunde hitta, har för mig att vi kom upp i ett tjugotal. En enda lämnade en offert. Vi åkte dit och diskuterade med firman, men när vi började ta referenser på honom, visade det sig att han lät polacker utföra jobbet, då till fullt pris. Suck.
Det hela slutade med att vi letade upp alla hantverkare var för sig och bara tog grundläggningen till fast pris, allt annat löpande räkning.
Allt som oftast blir man tvingad att själv sätta sig in i hur allt ska göras och hänga över axeln på hantverkaren, så att han jobbar när han säger att han ska jobba och gör det man kommit överens om. Och att speca det där med körersättning och ungefär när jobbet ska vara klart (fast det senare har vi aldrig lyckats med).
Det hela slutade med att vi letade upp alla hantverkare var för sig och bara tog grundläggningen till fast pris, allt annat löpande räkning.
Allt som oftast blir man tvingad att själv sätta sig in i hur allt ska göras och hänga över axeln på hantverkaren, så att han jobbar när han säger att han ska jobba och gör det man kommit överens om. Och att speca det där med körersättning och ungefär när jobbet ska vara klart (fast det senare har vi aldrig lyckats med).
Hur menar du? Jag fattar inte.tille1 skrev:
Det är klart att alla företagare vill ha jobb och åker och tittar på massor av jobb.
Det absurda är att tydligen får inte en företagare välja vilket jobb han ska ta enligt vissa.
Vänd på det och säg att en företagare tittar på tjugo jobb som ska vara v, 30-34. Han skickar tjugo offerter och får som oftast två svar, varav ett var bra betalt.
Vad är problemet att han tar det bäst betalda jobbet?
Självklart ska företagaren maila eller ringa och tacka för visat intresse men tacka nej till dom övriga uppdragen.
Det absurda är att tydligen får inte en företagare välja vilket jobb han ska ta enligt vissa.
Vänd på det och säg att en företagare tittar på tjugo jobb som ska vara v, 30-34. Han skickar tjugo offerter och får som oftast två svar, varav ett var bra betalt.
Vad är problemet att han tar det bäst betalda jobbet?
Självklart ska företagaren maila eller ringa och tacka för visat intresse men tacka nej till dom övriga uppdragen.
Redigerat:
Snickar-Urban skrev:
Jag dristar mig till att gissa på att han syftar på hempularens inlägg...V8dc skrev:
Det tror jag också det syftar på, men fattar ändå inte. Nånting om att gå från bud på 300 milj till 75 milj och något prutningdrev, eller nått :S, tille1 nu börjar vi bli nyfikna, förklara är du snäll.timmelstad skrev:Jag dristar mig till att gissa på att han syftar på hempularens inlägg...
Redigerat av moderator:
Medlem
· Västra Götaland
· 525 inlägg
Om scenariot är att byggaren tittar på 20 jobb, skickar två offerter och struntar i att höra av sig till de andra då?Swedberg skrev:
Jag tycker det är helt ok om hantverkaren säger något i stil med: jag kommer inte hinna genomföra detta inom rimlig tid / jag hinner inte räkna på det men jag kan skicka hit en gubbe på löpande xx kr/h / jobbet är för litet för oss för vi har så många större projekt just nu, eller till och med jobbet är för tråkigt.
Det som stör mig är när de säger att offerten kommer i nästa vecka och sedan inte hör av sig.
Hos mig var det en av 7 som faktiskt hörde av sig efter att de varit här och tittat och lovat återkomma med offert. Visserligen ett ganska litet och till viss del tråkigt jobb, men ändå.
Jag är själv konsult så jag har full respekt för att det tar tid och är svårt att räkna på jobb, men då är det bättre att vara ärlig direkt och säga att det blir ingen offert. Självklart är jag också fri att välja vilka jobb jag vill räkna på, men jag brukar säga till om jag avstår.
Jag påstår inte att det alltid är såhär, eller att alla beter sig så, men så gick det för mig.
Jag har kanske letat folk på fel ställe.
Upphandlingen delades in i korta etapper som uppskattades till 30 - 60 miljoner per styck, totalt ca 350 milj, och 6 års genomförandetid.
Vi backade ur upphandlingen, lät ett nytt koppel med konsulter ta fram nya underlag (kostnad 3,5 milj), bjöd in 6 eller 7 byggföretag. Kostnaden hamnade på 65 milj (med lite tillägg slutade det på 75 milj totalt)
Så här menade jag , prutningen enl texten ovan måste vara svenskt rekord
från ca 350 miljoner till ca 75 miljoner
Bara på att vara lite smart
Mvh tille
Vi backade ur upphandlingen, lät ett nytt koppel med konsulter ta fram nya underlag (kostnad 3,5 milj), bjöd in 6 eller 7 byggföretag. Kostnaden hamnade på 65 milj (med lite tillägg slutade det på 75 milj totalt)
Så här menade jag , prutningen enl texten ovan måste vara svenskt rekord
från ca 350 miljoner till ca 75 miljoner
Bara på att vara lite smart
Mvh tille
Det är ju klart att tittar man på tjugo jobb och skickar två offerter så driver man inte ett företag någon längre tid om man inte är grymt pricksäker.Magnus_Andersson skrev:
Man känner både som konsument och företagare rätt fort om man vill ha fortsatt kontakt efter första gallringen.
Får jag fråga var du hittade dessa sju företag?
Ungefär en av tio brukar svara på skickade offerter vilket kan kan ligga konsumenter lite i fatet.
Det är riktigt dåligt att inte svara eller tacka nej till uppdrag och det försvarar nog ingen.
Det är en mycket bra information men jag förstår inte riktigt vad det har med tråden att göra. Förklara gärna hur du tänker.timmelstad skrev:
Nja "prutningen" gick ju ut på att ändra förutsättningar lite. Med den produktionsmetod som avsågs med den ursprungliga förhandlingsupphandlingen så hade man tänkt sig att hålla på och småbygga i 6 år, mer hantverksmässigt "för det är så vi brukar göra". Det drog med sig "vi brukar evakuera de boende" (kostnad ca 15 milj). Dessutom så "brukar vi bygga med statliga bostadslån" vilket drog med sig massor med oönskade och onödiga ingrepp i lägenheterna för att uppfylla kraven, och vi spekulerade i att räntesubventionerna skulle avskaffas och ville inte dra på oss jättekostnader för att få en subvention som föreföll leva på lånad tid (och vi fick rätt). Men i det förslaget fanns det massor av omotiverade "vi brukar göra så", som dels kostade mycket pengar, dels tog lång kalendertid.
För er som inte var med på den tiden. Den statliga räntan var 2,25%, marknadsräntan låg då på ca 14% (många yngre idag verkar tro att räntan bara var så hög under krisåren runt 1992, men det var en normal nivå under hela 80- talet och under större delen av 90 talet). Den statliga räntan skrevs upp med 0,25% per år tills man var uppe i marknadsmässig nivå, då upphörde subventionen, så det var onekligen okonventionellt att tacka nej till en 11% subvention från staten, men efterssom det skulle kosta 100 - 200milj. att uppfylla kraven för att få subventionen så blir det inte lika konstigt. Dessutom ändrades reglerna för lånen näst intill dagligen så det var alltid lite gamble om man skulle få del av subventionen eller inte. och systemet avskaffades och fasades ut ca 3år efter vårt stambyte, hade känts som en riktig nitlott att få betala marknadsränta på en onödig 100 milj. investering.
Enkelt uttryckt så ville den första firman som alltså trodde de skulle få jobbet utan konkurrens, byta stammar och bygga 800 badrum med ungefär samma metoder och planering som när man bygger ETT badrum i en villa. Ingreppet i varje lägenhet skulle pågå i månader.
Genom att utsätta bygget för konkurrens så kunde man få in ett mer rationellt tänkande, andra metoder. Bara en sådan sak som att rivningsgänget kunde jobba heltid med att riva och därmed använda dyra maskiner och dammfria metoder (sugen är inte billig). De rev 1 badrum var 4e timme. överhuvudtaget så kunde de olika underentrepenörerna ha folk på heltid på plats tack vare den koncenterade byggtiden. Ingreppet i varje lägenhet pågick i 3 veckor, under den tiden fick de boende nyttja badrum i byggbaracker på gården. De allra äldsta evakuerades i 3 veckor, men iom den korta byggtiden så behövdes bara 5 eller 6 evakueringslägenheter, det första alternativet var att bygga upp en hel "evakueringsstad" med 100 baracklägenheter, där folk skulle få bo i 3-4 månader.
Vi hade grannföreningar som gjorde "som man brukar" och evakuerade sina medlemmar till baracker två (äldre) begick självmord, en tredje avled under omständigheter som kunde vara självmord. även de föreningarna hade ett hundratal äldre (vi hade ca. 300 äldre). Det är inte riskfritt att flytta gamlingar.
Det skall tilläggas att i ursprungsförslaget ingick installation av hissar, som var nödvändigt för att få statliga lån, men det gick att bygglovsmässigt få dispens. Dessa ville vi i styrelsen ha in även i förslag 2, i omtanke om de äldre medlemmarna (personligen var jag inte så glad över hissar, det skulle bli fult i trapphusen). Just hissarna skulle kosta ca 30 milj. Hissarna röstades ned genom en "kupp" från pensionärsgänget, och jag blev offentligen utskälld av en gamling som stod och nästan försökte klippa till mig med sin krycka (han bodde på 3 trappor och behövde en halvtimme för att kunna komma upp i sin lägenhet), han tyckte att vi yngre var bortskämda som ville ha hiss.
I vårt nya konsultgäng var det en konstruktör som efter att ha granskat den tänkta konstruktionen (från den första upphandlingen) för 2 av hisschakten blev askgrå i ansiktet och berättade att om man gjort så så skulle 2 trappuppgångar med totalt 65 lägenheter ha rasat, alltså inte bara trappuppgången utan hela byggnaden. Det var tänkt att hissarna skulle ställas på ett bjälklag som låg ovanpå en f.d biograf, och hela klabbet skulle ha rasat samman.
För er som inte var med på den tiden. Den statliga räntan var 2,25%, marknadsräntan låg då på ca 14% (många yngre idag verkar tro att räntan bara var så hög under krisåren runt 1992, men det var en normal nivå under hela 80- talet och under större delen av 90 talet). Den statliga räntan skrevs upp med 0,25% per år tills man var uppe i marknadsmässig nivå, då upphörde subventionen, så det var onekligen okonventionellt att tacka nej till en 11% subvention från staten, men efterssom det skulle kosta 100 - 200milj. att uppfylla kraven för att få subventionen så blir det inte lika konstigt. Dessutom ändrades reglerna för lånen näst intill dagligen så det var alltid lite gamble om man skulle få del av subventionen eller inte. och systemet avskaffades och fasades ut ca 3år efter vårt stambyte, hade känts som en riktig nitlott att få betala marknadsränta på en onödig 100 milj. investering.
Enkelt uttryckt så ville den första firman som alltså trodde de skulle få jobbet utan konkurrens, byta stammar och bygga 800 badrum med ungefär samma metoder och planering som när man bygger ETT badrum i en villa. Ingreppet i varje lägenhet skulle pågå i månader.
Genom att utsätta bygget för konkurrens så kunde man få in ett mer rationellt tänkande, andra metoder. Bara en sådan sak som att rivningsgänget kunde jobba heltid med att riva och därmed använda dyra maskiner och dammfria metoder (sugen är inte billig). De rev 1 badrum var 4e timme. överhuvudtaget så kunde de olika underentrepenörerna ha folk på heltid på plats tack vare den koncenterade byggtiden. Ingreppet i varje lägenhet pågick i 3 veckor, under den tiden fick de boende nyttja badrum i byggbaracker på gården. De allra äldsta evakuerades i 3 veckor, men iom den korta byggtiden så behövdes bara 5 eller 6 evakueringslägenheter, det första alternativet var att bygga upp en hel "evakueringsstad" med 100 baracklägenheter, där folk skulle få bo i 3-4 månader.
Vi hade grannföreningar som gjorde "som man brukar" och evakuerade sina medlemmar till baracker två (äldre) begick självmord, en tredje avled under omständigheter som kunde vara självmord. även de föreningarna hade ett hundratal äldre (vi hade ca. 300 äldre). Det är inte riskfritt att flytta gamlingar.
Det skall tilläggas att i ursprungsförslaget ingick installation av hissar, som var nödvändigt för att få statliga lån, men det gick att bygglovsmässigt få dispens. Dessa ville vi i styrelsen ha in även i förslag 2, i omtanke om de äldre medlemmarna (personligen var jag inte så glad över hissar, det skulle bli fult i trapphusen). Just hissarna skulle kosta ca 30 milj. Hissarna röstades ned genom en "kupp" från pensionärsgänget, och jag blev offentligen utskälld av en gamling som stod och nästan försökte klippa till mig med sin krycka (han bodde på 3 trappor och behövde en halvtimme för att kunna komma upp i sin lägenhet), han tyckte att vi yngre var bortskämda som ville ha hiss.
I vårt nya konsultgäng var det en konstruktör som efter att ha granskat den tänkta konstruktionen (från den första upphandlingen) för 2 av hisschakten blev askgrå i ansiktet och berättade att om man gjort så så skulle 2 trappuppgångar med totalt 65 lägenheter ha rasat, alltså inte bara trappuppgången utan hela byggnaden. Det var tänkt att hissarna skulle ställas på ett bjälklag som låg ovanpå en f.d biograf, och hela klabbet skulle ha rasat samman.
Därför att det finns mängder med punkter som många hantverkare, även på detta forum tycks fnysa åt, som jag tycker visar på bristande förståelse. Några exempel...Snickar-Urban skrev:
Skicka fullständig offert
Det finns ingen lag som anger hur en offert ska vara
Så när du blir kontaktad av en privatperson kan du använda det som en konkurrensfördel. Lyssna på vad kunden frågar efter och ta med det i offerten. Berätta vad som ingår och vad som tillkommer, till exempel tilläggsarbeten. Ju tydligare du är i offerten med vad som ingår och inte ingår, desto större chans har du att få en nöjd kund som inte känner sig lurad. När du sedan skickar offerten till kunden bör du också tänka på att inkludera moms i alla prisuppgifter
• anteckna om det tillkommer extra avgifter
• förklara vad olika uttryck innebär, exempelvis AMA.
Dela med dig av din kunskap
Det kanske är första och enda gången som kunden anlitar en hantverkare och han eller hon har därmed begränsad kunskap. När du gör ett jobb är det du som har kunskapen och därför ska din kompetens stå till förfogande för kunden. Berätta hur du skulle ha gjort, varför du skulle gjort så och vilket material du skulle ha använt. Om kunden inte specificerar sin beställning har du rätt att använda det enklaste materialet och bygga enligt den enklaste standarden – berätta för kunden vad det innebär. Du kan inte utgå från att kunden känner till branschstandarder och byggregler – den
kompetensen köper kunden av dig.
Hela sidan 4, om "nöjda kunder"... Och. Så. Vidare.
Redigerat: