Kalk kan inte tas bort annat än med syra - toarengöring (som WC-duck) innehåller olika syror och bör bita om det är kalk, om inget biter så kan man prova med lite utspädd saltsyra - då dess salter av kalk är väldigt lösbara (kalciumklorid) medans kalciumsalter av citronsyra, vinsyra mfl. organiska syror är måttligt lösliga och behöver lösas i mycket vatten om det är väldigt mycket kalk som skall lösas upp. Är det ren gips som byggts upp så är det oerhört svårt att få bort igen då i princip inget löser det igen, syror fungerar heller inte om det inte också finns inlagrad kalk som spränger bort bitar av kolsyreutveckligen när syran löser kalket. Möjligen kan citronsyra binda lite av kalket mha. komplexbildande av just 2-värdiga metalljoner om det är mycket tunna lager. Gips (kalciumsulfat) är en av det mest 'oädla' föreningarna som finns och löses svårligen igen i vatten när det väl har fällts ut i fast form och löses igen mycket långsamt och i mycket lite grad om vattnet är väldigt 'hungrig' på mineraler som osmosvatten, destillerat/avmineraliserat vatten.
frågan att ställa är om själva glasyren har luckrats upp (tex av basiska lösningar som propprensare som varit i vattenlåset under lång tid) och det gått in någon blå färgämne av typiska blåa toa-doftblock/sticks och bondat sig i lagret och inte vill sköljas bort igen. - har hört att glasyren på en del modernare toaletter är så dåliga att de ser smutsiga och ofräscha ut efter relativt kort användnings tid oavsett hur mycket man än skurar dem
frågan att ställa är om själva glasyren har luckrats upp (tex av basiska lösningar som propprensare som varit i vattenlåset under lång tid) och det gått in någon blå färgämne av typiska blåa toa-doftblock/sticks och bondat sig i lagret och inte vill sköljas bort igen. - har hört att glasyren på en del modernare toaletter är så dåliga att de ser smutsiga och ofräscha ut efter relativt kort användnings tid oavsett hur mycket man än skurar dem
Testa i ordning:
1. Syra. Lös upp 300 g gram citronsyra (kan beställas hem i burk eller köp Eldorados 150 g billiga från Willys/Hemköps kryddhylla) i 2 dl kokhett vatten i en kastrull. Häll i toaletten på kvällen och låt stå över natt.
Funkar det ej så:
2. Basisk lösning. Lös upp tre diskmaskinstabletter i tre dl kokhett vatten och häll i toaletten och låt stå över natt.
Funkar det ej så:
3. Häll 5 dl Klorin i toaletten och låt det stå över natt.
Funkar det ej så:
4. Testa om det är alkohollösligt genom att trycka ut så mycket vatten som möjligt med toaborsten och fyll upp toaskålen med T-röd. Avvakta över natt.
Funkar det ej så:
5. Testa om det är acetonlösligt. Upprepa enligt ovan men fyll på en liter aceton.
Något av steg 1-5 borde fungera.
1. Syra. Lös upp 300 g gram citronsyra (kan beställas hem i burk eller köp Eldorados 150 g billiga från Willys/Hemköps kryddhylla) i 2 dl kokhett vatten i en kastrull. Häll i toaletten på kvällen och låt stå över natt.
Funkar det ej så:
2. Basisk lösning. Lös upp tre diskmaskinstabletter i tre dl kokhett vatten och häll i toaletten och låt stå över natt.
Funkar det ej så:
3. Häll 5 dl Klorin i toaletten och låt det stå över natt.
Funkar det ej så:
4. Testa om det är alkohollösligt genom att trycka ut så mycket vatten som möjligt med toaborsten och fyll upp toaskålen med T-röd. Avvakta över natt.
Funkar det ej så:
5. Testa om det är acetonlösligt. Upprepa enligt ovan men fyll på en liter aceton.
Något av steg 1-5 borde fungera.
Det fungerar rätt bra med ättika också. Låt stå över natten och borsta innan spolning. Biltema har både 1 liter oxch 5 liters dunk. Ättika för rengöring inte för matlagning. Det finns starkare än 12 % också i specialaffärer. Matättika 24% finns i mataffärer.Ted Borg skrev:
Aceton är inte jättemiljöfarligt. Det bryts snabbt ner i naturen, så en enstaka rengöring med aceton behöver inte medföra några stora miljörisker.
Handlar om med vilken utspädning också, kommunal reningsverk med 3m³/s i avloppsflöde kommer inte en liter aceton att göra något till eller ifrån, men med enskild avlopp kanske man skall vara mer försiktig och i mindre doser över längre tid...
- men generellt gillar reningsverkens denitrifieringsbakterier skarp när det kommer en lass med korta kolväten som aceton och andra ketoner, alkoholer, flyktiga fettsyror och även socker (förmodligen indirekt form när det är jäst till alkohol) och använder det som bränsle för sin denitrifieringsprocess av nitrater.
Somliga kommunala reningsverk med höga krav på kvävereducering så tillsätts man ofta metanol eller andra produkter med korta kolväten för att 'göda' denitrifierings-aktiviteten, då det som ingår i avloppet inkluderande toalettpappret som en viktig del i energibudgeten, räcker för 50 - 70% kvävereducering - därav att kraven inte är högre än 50% på enskild avlopp som minireningsverk vid förhöjda krav då det blir svårt att uppfylla för ett hushåll att få dessa att alltid trycka ned dubbelt så mycket toapapper som brukligt - men kommunala reningsverk kan få högre krav på låga nitratutsläpp när de släpper ut i sjöar och vattendrag vars omsättning inte är tillräkligt många gånger större än vad verket släpper ut i vattenmängd.
- men generellt gillar reningsverkens denitrifieringsbakterier skarp när det kommer en lass med korta kolväten som aceton och andra ketoner, alkoholer, flyktiga fettsyror och även socker (förmodligen indirekt form när det är jäst till alkohol) och använder det som bränsle för sin denitrifieringsprocess av nitrater.
Somliga kommunala reningsverk med höga krav på kvävereducering så tillsätts man ofta metanol eller andra produkter med korta kolväten för att 'göda' denitrifierings-aktiviteten, då det som ingår i avloppet inkluderande toalettpappret som en viktig del i energibudgeten, räcker för 50 - 70% kvävereducering - därav att kraven inte är högre än 50% på enskild avlopp som minireningsverk vid förhöjda krav då det blir svårt att uppfylla för ett hushåll att få dessa att alltid trycka ned dubbelt så mycket toapapper som brukligt - men kommunala reningsverk kan få högre krav på låga nitratutsläpp när de släpper ut i sjöar och vattendrag vars omsättning inte är tillräkligt många gånger större än vad verket släpper ut i vattenmängd.
Vilka risker tar man?X xxargs skrev:
de tas inte bort, de ältas och finfördelas och omsätts bakteriemässigt både i ledningarna innan och första separations stegens slamfällning precis som det görs i en vanlig 3-kammarbrunn och minreningsverk - nedbrytningsprodukterna av pappret behövs i processen senare som näring. - mycket av 'malningen' och en del av omsättningen gör redan i transporten till verken.Dalbotant skrev:
verk som har högre krav på låg nitratutsläpp vill inte tillsätta onödigt mycket tillsatta mängder av extra näringsprodukter för denitrifieringssteget om det redan fins näring i inkommade vatten då det är en stor kostnad och det går åt mycket av det redan innan
Redigerat:
Verk som har ont i magen ett tag - dvs i alldeles för stora doser av vilken kemikalie som helst inkluderande väldigt mycket koksalt på en gång så kan det bli bakteriedöd - verket (trekammare...) får annan och om möjlig ännu mer illaluktande med svavelväte och annat och reningen och slamnedbrytningen avstannar och slambildningen ökar kraftigt och mer av de oönskade ämnena går ut vidare till infiltreringen och det kan ta ett tag innan det startar upp igen.P pmd skrev:
Om det inte startar upp igen (dvs blir stora hårdare kakor med toapapper med upplandade med annat i första kammaren och till slut sätter igen inloppet) så får man hälla i färsk hästskit och blanda om igen så gott det går för att ympa brunnen med rätt sorts bakterier igen som bryter ned cellulosa.
Redigerat:
Aceton är en naturligt förekommande keton så det är inget miljöproblem i avloppet. Aceton används som kolkälla av mikrober så den bryts snabbt ned. Ej fara för naturen.
Jag har viss koll på processen då jag jobbar med detta.X xxargs skrev:
En del av grejerna du skrivit i tidigare trådar kan ha viss bäring för minireningsverk, de är jag inte tillräckligt insatt i. Men för större kommunala/regionala reningsverk så stämmer inte allt du påstått i tidigare trådar. Det är helt ok, det är en väldigt komplex process.
Ok jag får böja mig av en som är mer insatt, tycker att jag ändå läst rätt många olika uppsatser och rapporter om detta gjorda på just olika avloppsreningsverk i sverige, är en sådan som ändå försöker läsa på lite... Vet förvisso att det är mycket större och mer komplexa system när man hanterar stora mängder med avlopp som förmodligen också skall processa rätt snabbt, i alla fall avseende vattenmängden.
Sedan vet jag inte i vilken utsträckning man vill ta ut slammet avsiktligt i förväg för att tex. röta för metangas, alla letar ju numera metoder för hitta alternativa 'bränslen' som inte är fossila, men jag vet i alla hur skittåget från en viss stor anläggning i stockholm mot nacka luktar när den passerar i tågtunnlar söder ut när man råkade vara där och jobba ;-) - det är många kubik(kilo)meter med luft som får en viss arom om man säger så
Har också läst också att somliga reningsverk också tillsätter extra biologisk näring under olika varunamn för denitrifieringen just för att trycka ned nitratnivåerna till för dem tillåtna nivåer, inklusive att man kollat effektiviteten av dessa och tex. att socker/kolhydrattillsatser inte är de effektivaste av tillsatserna när det gäller tillsatt mängd gentemot 'nyttan' när det gäller att minska nitratnivåerna, medans tex metanol verka vara mumma för dessa bakterier.
Sedan är jag intresserad av vilka andra resonemangsfel jag har gjort i dina ögon, en del av dem är ju gjorda observationer av minireningsverket jag har och sett hur det varierar - bl.a till en början förvånansvärda känsligheten av pH-nivå och att det verkligen fins knä i det avseende man inte bör understiga, gör man det så skenar nitratnivåerna rätt fort.