södra sverige virke kommer ofta från norra europa, då ansers vårat "södra sverige virke" som extremt bra, mesta går på export till afrika och kina. och så tar vi in billigt och sämre söder ifrån. så får du tag i "södra sverige virke" ska du vara nöjd.
Redigerat:
Skillnaden är att man förr anpassade byggnationen efter materialet, medan man nu måttsätter i mm och frörväntar sig att allt trä uppfyller dessa krav.
Mina trägolv från 39 var givetvis "shimsade" där det behövdes, inte utgick man från att golvreglarna var maximalt flata. Och nu någrå år senare, så kan man konstatera att det mesta är lite krokigt.
Mina trägolv från 39 var givetvis "shimsade" där det behövdes, inte utgick man från att golvreglarna var maximalt flata. Och nu någrå år senare, så kan man konstatera att det mesta är lite krokigt.
Renoverare
· Stockholm
· 20 208 inlägg
Som sagt, 1987 renoverade farsan min barndomsvilla och det var en jävla skillnad.-MH- skrev:
Du, redan1987 klagade man på hur dåligt modernt virke är och hur mycket bättre förr det var. Så inte var det någon jävla skillnad. Om inte far din köpte dyrare virke än standard, men det kan du säkert göra idag med.
Renoverare
· Stockholm
· 20 208 inlägg
Det var säkert ännu bättre ännu tidigare, men man kör med ännu mer snabbväxande virke idag än för 30 år sedan
Renoverare
· Stockholm
· 20 208 inlägg
Bananteorin och nagelteorin. För 30 år sedan såg inte virket ut som bananer när man tog in dem i värmen och man kunde inte enkelt köra nageln i dem och lämna märke, sedan har min käre far varit lite seg på att renovera så vissa av dessa reglar är fortfarande blottlagda och man kan se på årsringarna att de är tightare än på det virke som säljs idag
Det handlar inte om att det var bättre förr och att träden skulle växa fortare idag, lika lite som man ibland läser att allt virke från norrland är bättre. Faktum är att en av de bästa virkes kvliteerna hittar man längre ner i mellansverige.
När det gäller om planken ska vara formstabila eller inte så har det med årsringarnas placering mot ytan att göra. För att få ett formstabilt virke ska det sågas så att man får så mycket stående årsringar som möjligt i brädan.
Detta får man bla genom att kvarter- eller stjärnsåga virket till skillnad för att som idag nästan helt och hållet genomsåga det i band- eller cirkelsågar vilka ger höga utbyten och snabba genomlopp i sågen.
Idag är det sällsynt att sågarna kvartersågar och det hittar man nog mest hos sågar som specialiserat sig på att ta fram virke till industri som behöver det till möbler , båtbyggeri etc.
Att man hittade bra virke förr handlade också om att användare dvs snickaren eller den som handlade upp virket pä sågen var bra på att välja sitt virke och letade efter brädor med så mycket stående årsringar som möjligt.
En bräda med mycket stående årsringar kommer fortfarande att ändra volym beroende på fukt men den är formstabil och slår sig inte. Det gäller oavsett om det tätt eller glest mellan årsringarna.
Om man genomsågar virket kommer många plank att få mycket liggande årsringar och också upplevas som mjukt i ytan.
När det gäller om planken ska vara formstabila eller inte så har det med årsringarnas placering mot ytan att göra. För att få ett formstabilt virke ska det sågas så att man får så mycket stående årsringar som möjligt i brädan.
Detta får man bla genom att kvarter- eller stjärnsåga virket till skillnad för att som idag nästan helt och hållet genomsåga det i band- eller cirkelsågar vilka ger höga utbyten och snabba genomlopp i sågen.
Idag är det sällsynt att sågarna kvartersågar och det hittar man nog mest hos sågar som specialiserat sig på att ta fram virke till industri som behöver det till möbler , båtbyggeri etc.
Att man hittade bra virke förr handlade också om att användare dvs snickaren eller den som handlade upp virket pä sågen var bra på att välja sitt virke och letade efter brädor med så mycket stående årsringar som möjligt.
En bräda med mycket stående årsringar kommer fortfarande att ändra volym beroende på fukt men den är formstabil och slår sig inte. Det gäller oavsett om det tätt eller glest mellan årsringarna.
Om man genomsågar virket kommer många plank att få mycket liggande årsringar och också upplevas som mjukt i ytan.
Redigerat:
När jag isolerade och satte ny träpanel på ett gammalt eternithus år 1983 så talade säljaren på brädgården sig varm för sina panelbräder.
Det var gran från Dorotea sade han.
Och kvaliteten var superb! inga sprickor, plant och fint, en fröjd att sätta upp.
Så jag tror fortfarande att virke från Norrbotten/Västerbotten är bättre än stormskadat virke från Småland.
Det var gran från Dorotea sade han.
Och kvaliteten var superb! inga sprickor, plant och fint, en fröjd att sätta upp.
Så jag tror fortfarande att virke från Norrbotten/Västerbotten är bättre än stormskadat virke från Småland.
Jag får väl utgå ifrån att din kommentar var menad som ett svar på mitt påstående om att några av de bästa virkekvalitéerna kommer från Mellansverige, dock inte med detta sagt alla. Mellansverige är väl ungefär i höjd med Dalarna/Hälsingland eller var det åtminstone när jag gick i skolan..... men det är längesenKnockOnWood skrev:
Småland ligger för mig i södra Sverige och har inte heller den naturliga förutsättning i kunna producera bra virke som i landskap mer norrut.
Sen förstår jag inte varför man ska blanda in stormskadat virke i resonemanget för det har ju av naturliga orsaker inte blivit behandlat på ett optimalt sätt.
Läs gärna på lite om betydelsen av årsringarnas läge i en planka för att skapa högkvalitativt virke både ur formstabilitet och också för att få en bräda som står emot röta bättre. Detta visste tex fönstersnickarna om för 100 år sedan vilket ingen bryr sig om idag. Bågar och karmar tillverkade av trä med stående årsringar klarar sig längre utan ytskydd.
Årsringsbredden beror på hur snabbt trädet växer, vilket beror på bla klimatet och var trädet växer. Fura från småland som växer på mager mark är fint virke.
Gran som växer på bördig mark har stor årsringsbredd,vilket inte gör så mycket för konstruktionsvirke. Reglar i tätvuxet trä isolerar sämre, tex.
Om det vrider sig eller ej är mest genetisk fråga.
Finns inget som är så mytbelagt som det här med virke och kvalitet. Varje villaägare är em expert.
Gran som växer på bördig mark har stor årsringsbredd,vilket inte gör så mycket för konstruktionsvirke. Reglar i tätvuxet trä isolerar sämre, tex.
Om det vrider sig eller ej är mest genetisk fråga.
Finns inget som är så mytbelagt som det här med virke och kvalitet. Varje villaägare är em expert.