Du han före mig Mats. word.Mats Bengtsson skrev:
Som sagt så blir en planka sågad med årsringarna vinkelrät mot ytan så stabil det går på bredden. (Trä rör sig mest längs med årsringarna när det torkar eller fuktas, lite mindre radiellt ut från centrum på stammen.) En ändhatt som på bilden saktar dessutom ner fuktutbytet genom ändträt där det går som fortast. Självklart måste den monteras så det finns utrymme för rörelse ändå. Har man en fin planka (ev omöjlig att få tag på) borde den ha goda chanser att deformeras både mindre och mer förutsägbart än en billig limträskiva.
Igår tittade jag på en video med Andy Rae (författaren till "building doors and drawers, a complete...". Där säger han något i stil med att traditionellt i finare möbler gjordes lådbottnarna i trä, men på grund av svårigheten att komma över så stora trästycken får man numera ofta edge-joina fler bitar, eller använda plywood.PrinsValium skrev:
--- Mats ---
Ja du... den där bilden är ju en fanérad stilmöbel som högst troligt har en bärare bestående av en lamellskiva. Bra exempel!Mats Bengtsson skrev:
Skulle vara kul att veta vart alla får sin kunskap om möbeltillverkning ifrån.
Kan vara lite trist att upprepa samma sak gång på gång, men jag försöker ändå. Vi patar här om möbler som säljs av de som påstår sig göra one plank tops. Vi pratar här också om möbler som gjordes förr och som inte säljs, men som av experter bedöms som one plank tops. Jag har inte kunskap nog att se om en sådan påstådd one plank top är en bluff eller inte, och säkert finns det sådana som är bluffar. Men mitt budskap är att alla är inte bluffar.Snickare-Anders skrev:
Istället för att lägga upp fler bilder från sådana, låt mig vända frågan: Är din åsikt att dessa möbler ine existerar alls, alla är bluff och expertisen är förd bakom ljuset eller för okunniga jämfört med verkliga experter som kan göra bedömningar via bilder?
--- Mats ---
Klart dom finns men att ge råd om det när man inte ens ser skillnad på en fanérad eller massiv möbel kanske är dumt.
Asiatiska möbler som du hänvisar till är ju sällan man hittar av god kvalitet. Dom brukar ofta vara tillverkade i något obestämt träslag, dåligt tillverkade och nerbetsat i en mörk ton för att dölja den dåliga kvaliten.
Asiatiska möbler som du hänvisar till är ju sällan man hittar av god kvalitet. Dom brukar ofta vara tillverkade i något obestämt träslag, dåligt tillverkade och nerbetsat i en mörk ton för att dölja den dåliga kvaliten.
Ujujuj. Detta med one plank tops var tydligen ett hetare ämne än jag någonsin kunnat gissa när jag skev om "rönnbären är sura". Om jag läser mitt inlägg var det inte så mycket ett råd som ett påpekande av vad någon just skrivit. Det han skrivit var att förr hade man bredare brädor för att spara in på arbetet och för att man hade sämre lim. Samma person fortsatte med att man inte bygger med breda brädor idag, att man förr inte var så noga, inte brydde sig om finishen, och att sådant oftast var hembyggen.Snickare-Anders skrev:
Samma person håller nu med om att denna typ av byggen finns, alla är inte bluff, expertisen är inte alltid förd bakom ljuset, eller för okunnig. Han lägger indirekt till att man ibland hittar sådana av bra kvalitet även av asiatiskt ursprung. d^_^b
Jag har inget emot att tro på att en eller båda av bilderna är en bluff, jag är säker på att det finns bluffar. Mitt fokus var inte att vi levde i en värld där bluffar inte förekommer. Mitt fokus var att vi lever i en värld där dessa byggen förekommer och har förekommit, i riktigt hög kvalitet, men att det är allt svårare att få tag på bra material till sådana byggen (och vi kan väl därmed lägga till fok som är duktiga nog för att klara dem med, det finns inte så många som får chansen att träna).
--- Mats ---
Om man tittar på gamla konstruktioner med planka i fullbredd så är den alltid styvad på något sätt. Dörrspegeln får styvning av spåret den ligger i. Bordskivan på ett skrivbord av sargen. På slag- och bockbord hade man "narar" (gradlister). En nar på ett bord är en ingradad mycket stadig list på undersidan. Enkla dörrar utan ram hade narar på "baksidan". Naren/gradlisten fixeras på ett sådant sätt att den tillåter att träet rör sig. Man limmar den enbart i ena änden eller på mitten. Tjockleken måste noga övervägas så att bladet inte blir starkare än naren. Om du kärnklyver och riktar bort kärnan och sedan limmar ihop den igen likadant har du dödat mycket av kraften. Samtidigt behåller man utseendet. Det är oftast svårt att se att 5 millimeter är borta i mitten. Kärnsida valdes konsekvent som finsida.
Jag fick intrycket att alla inte var medvetna om att kärnan inte får vara kvar. Det blir för svåra spänningar.
Vad jag menar rent praktiskt är att man ritar ett rakt streck över kärnan och klyver upp där (sågar). Sedan när ämnena är planhyvlade så hyvlar man bort kärnan. Eftersom kärnan sällan är spikrak behövs det hyvlas olika mycket beroende på hur ämnet ser ut.
Vad jag menar rent praktiskt är att man ritar ett rakt streck över kärnan och klyver upp där (sågar). Sedan när ämnena är planhyvlade så hyvlar man bort kärnan. Eftersom kärnan sällan är spikrak behövs det hyvlas olika mycket beroende på hur ämnet ser ut.
Precis så!Daniel_N skrev:
Jo, precis, den blir dold. Sista meningen är bara tänkt som ytterligare info om hur man bör välja virket för finsidor/synliga sidor.jomar skrev: