Val av cirkulationspump
Hej!
Har två cirkulationspumpar som jag börjat fokusera på.
Den ena är gammal (GRUNDFOS UPS 15-35x18 - 220V)
Den andra är kanske bara 10år och sitter i en Termovar laddomat (GRUNDFOS UPS 25-60).
Har den äldre pumpen betydligt mindre i kapacitet?
Den kanske är för liten? Förutsättningarna har förändrats med fler element golvvärme osv. sedan den sattes in för ??år sedan.
Går dessa två att byta "kors & tvärs"?
Tittar man i i Grundfos lista ska den första bytas mot ALPHA1 25-40 eller ALPHA2 25-40
Termovarens pump kan bytas mot ALPHA1 25-60 eller ALPHA2 25-60
Vad är det för skillnad mellan dessa olika pumpar? (Kan man inte ha samma pump?)
Skulle en ALPHA2 tillföra något i någon av dessa system?
Varför inte testa en ALPHA2 i Temovaren och tillför den inte något kan den sedan flyttas till elementkretsen?
(Inte så komplicerat att flytta pumpar om avstängningskranarna fungerar och anslutningarna är lika).
Har två cirkulationspumpar som jag börjat fokusera på.
Den ena är gammal (GRUNDFOS UPS 15-35x18 - 220V)
och förser husets element med ett vattenflöde. (den har en tid gett ett ljud ifrån sig).
Den andra är kanske bara 10år och sitter i en Termovar laddomat (GRUNDFOS UPS 25-60).
(upplever att den stannat helt)
Har den äldre pumpen betydligt mindre i kapacitet?
Den kanske är för liten? Förutsättningarna har förändrats med fler element golvvärme osv. sedan den sattes in för ??år sedan.
Går dessa två att byta "kors & tvärs"?
Tittar man i i Grundfos lista ska den första bytas mot ALPHA1 25-40 eller ALPHA2 25-40
Termovarens pump kan bytas mot ALPHA1 25-60 eller ALPHA2 25-60
Vad är det för skillnad mellan dessa olika pumpar? (Kan man inte ha samma pump?)
Skulle en ALPHA2 tillföra något i någon av dessa system?
Varför inte testa en ALPHA2 i Temovaren och tillför den inte något kan den sedan flyttas till elementkretsen?
(Inte så komplicerat att flytta pumpar om avstängningskranarna fungerar och anslutningarna är lika).
25-40 är lite klenare lyfter 4 meter och 25-60 lyfter 6 meter , den sistnämda är lite kraftigre
25-60 kan trycka lite hårdare , många GV-slingor och 25-40 till radiatorer
Dom pumparna är äldre sort , men finns ännu .
Att byta till Alfa är lite som lotteri , dom är variabla , men på nästan max ger dom lika mycket som dina du har nu
Dom nya kan ställas ner på fart , och tryckstyrda , lite överkurs i mitt tycke . Du behöver ett flöde som ska räcka till det du har .
Det är lite beroende hur dina system är byggda , såsom värmekälla , reglering radiator och GV
Mer info vad du har ?
25-60 kan trycka lite hårdare , många GV-slingor och 25-40 till radiatorer
Dom pumparna är äldre sort , men finns ännu .
Att byta till Alfa är lite som lotteri , dom är variabla , men på nästan max ger dom lika mycket som dina du har nu
Dom nya kan ställas ner på fart , och tryckstyrda , lite överkurs i mitt tycke . Du behöver ett flöde som ska räcka till det du har .
Det är lite beroende hur dina system är byggda , såsom värmekälla , reglering radiator och GV
Mer info vad du har ?
Vad menas "lyfter 4 meter" eller "lyfter 6 meter"? (Huset är ca 7m från pannan till nu översta elementet - 2 våningar + källare)L Liteavvarje skrev:
Vad är en "GV-slinga"?
Min känsla är, att pumpen i Termovaren har en ganska konstant uppgift och styrs av pannan. Den startar när den behövs (varm panna) och slås av när den inte behövs (kall panna). (och väldigt sällan på sommaren)L Liteavvarje skrev:
Om effekten från pannan, lyckas transporteras på "läge 1" borde det räcka. Att öka effekten tillför nästan inget. (Så ser jag på det.) Pannan ger dock inte samma effekt vid olika skeden.
När jag läser på, ser även jag att "Alfa" jobbar bara med tryckskillnader (inte temperatur skillnader). Det skulle då inte automatiskt ge större värmetransport under vissa tidpunkter.av eldningsfasen. (Vet inte om det blir någon nämnvärd tryckskillnad, mellan att vattnet bara cirkulerar i pannan eller när även tankarna laddas.)
Beskrivning av övriga värmesystemet.
Just nu är källaren varm (ca. +16-18grader). På den finns ett två våningshus. Boendeytan är nästan 200m2 + källare. Huset består idag av 22st element + golvvärme i hallen (med egen pump) samt en kaklad toalett på nästan 18m2 med golvvärme under klinkers, som drivs av den ordinarie cirkulationspumpen.
Det är främst detta system som kanske skulle kunna fungera bättre med en Alfa pump?
En 25-60 trycker 6 meter upp och räcker gott för ditt hus på radiatorsidan , en 25-80 alfa är bättre , eftersom den även ska ta en del GV ( golvvärme förkortat )
Du kan behöva lite mer tryck , för att försörja GV , när termostaterna öppnar på elementen så minskar motståndet där och vatten ( flöde ) går lättaste vägen , dom tar mycket flöde
det innebär att det blir mindre till GV p-g-a motståndet i slangarna
Du har s.,k pusch i hallen ( pump och maxtermostat kanske ) för GV och dom sköter sig själva med flöde och tryck , duger gott med en 25-40
Du kan behöva lite mer tryck , för att försörja GV , när termostaterna öppnar på elementen så minskar motståndet där och vatten ( flöde ) går lättaste vägen , dom tar mycket flöde
det innebär att det blir mindre till GV p-g-a motståndet i slangarna
Du har s.,k pusch i hallen ( pump och maxtermostat kanske ) för GV och dom sköter sig själva med flöde och tryck , duger gott med en 25-40
I ett slutet system har lyfthöjden ingenting alls med den fysiska höjden på systemet att göra. Den terminologin är bara ett sätt för rörisarna att behålla mystiken kring sitt arbete... 
Vattnet på väg ner hjälper ju vattnet på väg upp enligt samma princip som en hävert och en '4-meters' pump kan mycket väl cirkulera vatten genom ett 200 meter djupt bergvärmehål.
'6 meters lyfthöjd' betyder att pumpen kan skapa ett tryck motsvarande det som behövs för att trycka en vattenpelare 6 meter uppåt i ett vertikalt rör.
Vattnet på väg ner hjälper ju vattnet på väg upp enligt samma princip som en hävert och en '4-meters' pump kan mycket väl cirkulera vatten genom ett 200 meter djupt bergvärmehål.'6 meters lyfthöjd' betyder att pumpen kan skapa ett tryck motsvarande det som behövs för att trycka en vattenpelare 6 meter uppåt i ett vertikalt rör.
Hmm.. Tryckhöjden har varken med den fysiska höjden på systemet, eller något med rörisars mystiska terminologi.
Tryckhöjden är ett mått på vilket motstånd som pumpen kan övervinna. Det blir ju ett tryckfall i rörledningar och ventiler i ett system, som pumpen måste övervinna för att klara av att pumpa runt vattnet
Tryckhöjden är ett mått på vilket motstånd som pumpen kan övervinna. Det blir ju ett tryckfall i rörledningar och ventiler i ett system, som pumpen måste övervinna för att klara av att pumpa runt vattnet
Eftersom du verkar veta bättre så föreslå något för TS då , jag kan hoppa av häruseless skrev:
I ett slutet system har lyfthöjden ingenting alls med den fysiska höjden på systemet att göra. Den terminologin är bara ett sätt för rörisarna att behålla mystiken kring sitt arbete...
'6 meters lyfthöjd' betyder att pumpen kan skapa ett tryck motsvarande det som behövs för att trycka en vattenpelare 6 meter uppåt i ett vertikalt rör.
Men det bestämmer TS om jag ska vara kvar
Ja därför kan det vara bra med tryckstyrning och fast reglerbart , svårt att få till en pump som passar exakt , för att få till det då ,
Mäta dagens flöde vid max i dag , dit med en ny pump , mäta flödet , ställ fart eller strypa ,
finns inget annat att göra om det ska bli perfekt
Men har aldrig hört eller sett att en röris mäter flödet innan ombyggnad till VP som många gör .
Mäta dagens flöde vid max i dag , dit med en ny pump , mäta flödet , ställ fart eller strypa ,
finns inget annat att göra om det ska bli perfekt
Men har aldrig hört eller sett att en röris mäter flödet innan ombyggnad till VP som många gör .
I värmesystem brukar man sträva efter 1m tryckfall över radiatorventilerna, sen behövs det någon meter till för att få auktoritet i systemet, så en pump med en tryckuppsättning på 2-3 m vid dimensionerande flöde räcker gott.
Här finns en länk till en injusteringshandbok och i den finns en länk till ett beräkningsprogram där du kan få ut hur stort flöde som behövs.
Av erfarenhet skulle jag säga att de flesta c-pumpar är en faktor 2-5 för stora.
Här finns en länk till en injusteringshandbok och i den finns en länk till ett beräkningsprogram där du kan få ut hur stort flöde som behövs.
Av erfarenhet skulle jag säga att de flesta c-pumpar är en faktor 2-5 för stora.
Intressanta resonemang!
Jag är glad för alla som vill tillföra något av den kunskap man har, eftersom det inte finns någon absolut sanning i detta ämne. Förutom en del teori, så är det mycket "känsla" och erfarenhet som gäller - tror jag.
Det är egentligen två olika pumpar min fråga försöker behandla. (just nu)
1 pump till Termovaren (som står still - hindrar den vatten flödet i laddkretsen?) &
1 pump till Värmesystemet. (pumpen har ett oljud)
Den mindre pumpen är den till Värmesystemet. (Jag hade nog dimensionerat tvärt om?)
Kan ett för kraftigt flöde i acc-tankarna ställa till med problem?
(t.ex. störa skiktningen av temperatur skillnaden i tankarna?)
Har alla pumpar (i denna storlek från t.ex. Grundfos) samma hålbild för motorn?
Om jag köper en lämplig pump, ex. Alpha2 25-80 från Grundfos, som bara är på hälften så många watt som den som sitter där idag.
Är det bara att skruva över motordelen till Termovaren eller Värmesystemet?
Frågade Grundfos, men de verkar bara sälja kompletta pumpar med hus och allt.
Finns det andra märken som är konkurrenskraftiga (pris / funktion), när det gäller cirkulationspumpar? (som man bör titta på?)
Märket "Termovar" verkar vara ett väldigt konstigt märke, finns många modeller och typer från flera olika tillverkare (ingen aning vilken modell jag har - bara att det står Termovar på godset)
Till vissa laddomater (Termovarer?) går det att köpa bara "drivsidan" e.x. drivsida från Laddomat som är lite billigare. (Märke cirkulationspump .: Laddomat - Vad det nu är)
Det ligger något i att "tryck höjden" hos pumpen inte påverkas av nivån av översta elementet. Men mängden vatten i systemet (idag ca 1000-1200liter) som planeras att bli mer - minst en acctank till. Skapar inte det en tröghet som kan motivera en större pump.?
(i Laddkretsen / värmesystemet?)
En fördel (som jag ser det) med en pump som kan reglera flödet är när termostaterna stänger. (först på andra våningen). Eller på sommaren, när värmen är avslagen. i källaren har jag fullt flöde (just nu).
Jag är glad för alla som vill tillföra något av den kunskap man har, eftersom det inte finns någon absolut sanning i detta ämne. Förutom en del teori, så är det mycket "känsla" och erfarenhet som gäller - tror jag.
Det är egentligen två olika pumpar min fråga försöker behandla. (just nu)
1 pump till Termovaren (som står still - hindrar den vatten flödet i laddkretsen?) &
1 pump till Värmesystemet. (pumpen har ett oljud)
Den mindre pumpen är den till Värmesystemet. (Jag hade nog dimensionerat tvärt om?)
Kan ett för kraftigt flöde i acc-tankarna ställa till med problem?
(t.ex. störa skiktningen av temperatur skillnaden i tankarna?)
Har alla pumpar (i denna storlek från t.ex. Grundfos) samma hålbild för motorn?
Om jag köper en lämplig pump, ex. Alpha2 25-80 från Grundfos, som bara är på hälften så många watt som den som sitter där idag.
Är det bara att skruva över motordelen till Termovaren eller Värmesystemet?
Frågade Grundfos, men de verkar bara sälja kompletta pumpar med hus och allt.
Finns det andra märken som är konkurrenskraftiga (pris / funktion), när det gäller cirkulationspumpar? (som man bör titta på?)
Märket "Termovar" verkar vara ett väldigt konstigt märke, finns många modeller och typer från flera olika tillverkare (ingen aning vilken modell jag har - bara att det står Termovar på godset)
Till vissa laddomater (Termovarer?) går det att köpa bara "drivsidan" e.x. drivsida från Laddomat som är lite billigare. (Märke cirkulationspump .: Laddomat - Vad det nu är)
Det ligger något i att "tryck höjden" hos pumpen inte påverkas av nivån av översta elementet. Men mängden vatten i systemet (idag ca 1000-1200liter) som planeras att bli mer - minst en acctank till. Skapar inte det en tröghet som kan motivera en större pump.?
(i Laddkretsen / värmesystemet?)
En fördel (som jag ser det) med en pump som kan reglera flödet är när termostaterna stänger. (först på andra våningen). Eller på sommaren, när värmen är avslagen. i källaren har jag fullt flöde (just nu).
Volymen i systemet påverkar inte pumpvalet.
För radiatorpumpen är det främst förlängd och dimention och flödesbehov som styr pumpvalet. Volymen finns ju främst i tankar, det påverkar inte alls. För laddpumpen är pannans effekt av intresse. Samt motståndet i laddslingan.
För radiatorpumpen är det främst förlängd och dimention och flödesbehov som styr pumpvalet. Volymen finns ju främst i tankar, det påverkar inte alls. För laddpumpen är pannans effekt av intresse. Samt motståndet i laddslingan.
Kan det vara så? jmf. Även om jag kan skjuta på en järnvägsvagn så den rör på sig(inget problem om det inte är en motbackeD Daniel 109 skrev:
), Så är det nog inte rätt val av "motor". (eller några kubik vatten kanske är "försumbart" i sammanhanget?)Underlaget kan vara betydligt knepigare att få fram. dimensionerna är väldigt varierande - Gamla installationer har betydligt grövre "rostiga?" järn rör än nyare släta kopparrör, och främst ingen aning hur rören är dragna.D Daniel 109 skrev:
Flödesbehovet (som jag ser det) påverkas av vilken mängd energi som ska transporteras.
Är det liten mängd energi som krävs, behöver inte flödet vara så stort. (ytterst är det retur tempen som borde få styra flödet). Vill inte ha för stor temp skillnad mellan in och ut temperatur från pannan(men det är ett önske tänkande). Men hur stort flödet borde vara - ingen aning....
Pannan har en märkeffekt (max effekt?) på 33kW (Nibe 3300) rören från pannan är grova, för att minska motståndet. Men vilket motstånd? (ingen aning)D Daniel 109 skrev:
Det gör inget om det tar tre sekunder att accelerera vattnet i anläggningen när pumpen har startat (öppnar jag termostaten i garaget som har 80m rör märks det faktiskt att det tar 1-2 sek för flödet att komma igång), så nej, volymen har ingen betydelse. Det är systemets behov av flöde och systemets tryckfall vid det flödet som bestämmer storlek på pump.
Om det inte är jättenoga med priset kan du göra som jag. Ta fram pumpdiagrammet på de pumpar du har. Köp sedan en Wilo Stratos Pico till din laddomat för att leka lite (som åtminstone klarar den kapacitet du nyttjar idag dvs räcker din pump idag när du kör på resp. läge?). Sen flyttar du den till andra positionen. Till laddomaten kanske det är optimalt med en enklare standardpump (vet ej hur den arbetar).
Valde Wilo istället för Grundfos då de har en tydlig display och visar även flödet (difftrycket). De kan köras i konstant tryck eller konstant flöde. Konstant tryck blir i praktiken en manuell inställning då det vid högre tryck ändå mest är tryckfallet man kastar energi på (om man inte har grova rör förstås).
Det brukar inte krävas några stora pumpar även om man byggt ut systemet, men det beror också på hur systemet är byggt. Vanligtvis spenderar pumpen mycket av effekten på tryckfallet i systemet, så vid utbyggnad ökar ofta flödet av sig själv.
Vi skulle behöva veta mer om hur stort systemet är samt hur slingorna är kopplade. Även hur din ftamledningstemperatur är (är den optimerad?).
Jag har två stratos pico 15-40 (klen modell) där den ena driver hela systemets matning (två enrörsslingor till radiatorerna, två handdukstorkar, kulvert till garage och golvvärme ligger parrallelt) och den andra driver bara golvvärmen. Huset är 200m2 och garaget 60. Efter intrimning står båda pumpar på ca 1m tryck, dvs de jobbar väldigt lite. Har ca 400-600l/h totalt och 0-1000l/h i golvvärmen. Ca 37C fram och 30 i retur vid 0C ute.
Det säger iofs inget om hur det ser ut vid optimering hos dig! Bara möjligen att pumpar som sagt ofta är onödigt stora.
Om det inte är jättenoga med priset kan du göra som jag. Ta fram pumpdiagrammet på de pumpar du har. Köp sedan en Wilo Stratos Pico till din laddomat för att leka lite (som åtminstone klarar den kapacitet du nyttjar idag dvs räcker din pump idag när du kör på resp. läge?). Sen flyttar du den till andra positionen. Till laddomaten kanske det är optimalt med en enklare standardpump (vet ej hur den arbetar).
Valde Wilo istället för Grundfos då de har en tydlig display och visar även flödet (difftrycket). De kan köras i konstant tryck eller konstant flöde. Konstant tryck blir i praktiken en manuell inställning då det vid högre tryck ändå mest är tryckfallet man kastar energi på (om man inte har grova rör förstås).
Det brukar inte krävas några stora pumpar även om man byggt ut systemet, men det beror också på hur systemet är byggt. Vanligtvis spenderar pumpen mycket av effekten på tryckfallet i systemet, så vid utbyggnad ökar ofta flödet av sig själv.
Vi skulle behöva veta mer om hur stort systemet är samt hur slingorna är kopplade. Även hur din ftamledningstemperatur är (är den optimerad?).
Jag har två stratos pico 15-40 (klen modell) där den ena driver hela systemets matning (två enrörsslingor till radiatorerna, två handdukstorkar, kulvert till garage och golvvärme ligger parrallelt) och den andra driver bara golvvärmen. Huset är 200m2 och garaget 60. Efter intrimning står båda pumpar på ca 1m tryck, dvs de jobbar väldigt lite. Har ca 400-600l/h totalt och 0-1000l/h i golvvärmen. Ca 37C fram och 30 i retur vid 0C ute.
Det säger iofs inget om hur det ser ut vid optimering hos dig! Bara möjligen att pumpar som sagt ofta är onödigt stora.