Väg som aldrig blev anlagd..?
Hej!
Köpte en tomt ansluten till vägsamfällighet för ett gäng år sen. Infartsvägen är smal och har en ganska vass kurva, kantad med stenar och träd. Det är en skogsväg i ordets rätta bemärkelse, så att säga. Att ta sig in med personbil är inga större bekymmer (om man kör långsamt). Men en ambulans, brandbil eller lastbil som ska leverera byggmateriel är jag inte säker på skulle kunna, eller vilja, köra in till tomten.
Ska börja bygga fritidshus på tomten i vår och har kontaktat styrelsen i samfälligheten och meddelat mina farhågor kring att det kommer bli svårt att köra in där med byggmateriel (typ eget släp eller beställa leverans via lastbil). (T.ex. hade jag en brunnsborrare som tackade nej till uppdraget pga att han tyckte infartsvägen var för dålig.) Styrelsen svarade först att de inte har ansvar för den delen av vägen. Sen att jag får flytta eller ta ned enstaka stenar respektive träd, men att de vid större ingrepp behöver vara med och bestämma. Så lite dubbla budskap där.
I samband med bygglovsprocessen upptäckte jag dock att det fanns en planerad väg i byggnadsplanen från 1974, som aldrig blev anlagd. Rödfärgade delen på första bilden nedan. Den finns inte med i Sveriges vägar på Karta, men på nybyggnadskartan finns den med.
Så, några frågor angående detta:
1. Vilka krav finns på en tillfartsväg till en fastighet? Angående fortsätta använda nuvarande väg.
2. Vad gäller för vägen i byggnadsplanen? Skulle jag kunna kräva att den anläggs?
Vill förstås inte bråka med styrelsen/folk i onödan, men vill också ha en vettig väg till fastigheten, precis som alla andra i området.
Ur byggnadsplan från 1974.
Grönt: fastigheten. Rött: väg som inte blev anlagd. Blått: nuvarande väg.
Sveriges vägar på karta (NVDB). Där finns inte planerade vägen från byggnadsplanen med.
Södra delen av fastigheten på nybyggnadskarta. Där finns planerade vägen/vägområdet från byggnadsplanen med.
Köpte en tomt ansluten till vägsamfällighet för ett gäng år sen. Infartsvägen är smal och har en ganska vass kurva, kantad med stenar och träd. Det är en skogsväg i ordets rätta bemärkelse, så att säga. Att ta sig in med personbil är inga större bekymmer (om man kör långsamt). Men en ambulans, brandbil eller lastbil som ska leverera byggmateriel är jag inte säker på skulle kunna, eller vilja, köra in till tomten.
Ska börja bygga fritidshus på tomten i vår och har kontaktat styrelsen i samfälligheten och meddelat mina farhågor kring att det kommer bli svårt att köra in där med byggmateriel (typ eget släp eller beställa leverans via lastbil). (T.ex. hade jag en brunnsborrare som tackade nej till uppdraget pga att han tyckte infartsvägen var för dålig.) Styrelsen svarade först att de inte har ansvar för den delen av vägen. Sen att jag får flytta eller ta ned enstaka stenar respektive träd, men att de vid större ingrepp behöver vara med och bestämma. Så lite dubbla budskap där.
I samband med bygglovsprocessen upptäckte jag dock att det fanns en planerad väg i byggnadsplanen från 1974, som aldrig blev anlagd. Rödfärgade delen på första bilden nedan. Den finns inte med i Sveriges vägar på Karta, men på nybyggnadskartan finns den med.
Så, några frågor angående detta:
1. Vilka krav finns på en tillfartsväg till en fastighet? Angående fortsätta använda nuvarande väg.
2. Vad gäller för vägen i byggnadsplanen? Skulle jag kunna kräva att den anläggs?
Vill förstås inte bråka med styrelsen/folk i onödan, men vill också ha en vettig väg till fastigheten, precis som alla andra i området.
Ur byggnadsplan från 1974.
Grönt: fastigheten. Rött: väg som inte blev anlagd. Blått: nuvarande väg.
Sveriges vägar på karta (NVDB). Där finns inte planerade vägen från byggnadsplanen med.
Södra delen av fastigheten på nybyggnadskarta. Där finns planerade vägen/vägområdet från byggnadsplanen med.
Det finns inga krav för enskilda vägar av denna typ utan det är upp till fastighetsägarna att ordna med utfart. Det vanliga sättet att göra det är via servitut för väg på annans mark eller att dela på en väg i form av en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen som inrättas genom ett beslut av Lantmäteriet. Du har den senare lösningen.Hexapoda skrev:
Hur vägens beskaffenhet ska vara efter anläggandet (heter utförande i anläggningslagen) bestäms i anläggningsbeslutet, det beslut som Lantmäteriet tar när de inrättar gemensamhetsanläggningen. Samfällighetsföreningen utför vägen enligt det beslutet och sen förvaltar de vägen i det utförandet.
Egentligen saknar samfälligheten helt mandat att utveckla vägen, t ex bredda den eller ändra dess dragning. Vill du som ägare av en delägarfastighet ändra på vägen kan du ansöka om att ompröva gemensamhetsanläggningen hos Lantmäteriet. Det blir då en förrättning där ett nytt anläggningsbeslut kan tas, t ex om att bredda vägen. Tyvärr kostar det ju lite pengar med förrättningen.
Byggnadsplanen är en äldre form av detaljplan. Den skiljer sig från stadsplaner i så måtto att det inte finns något ansvar för kommunen att anlägga och förvalta de allmänna platserna, t ex gatan (vägen) som du har sett i planen. Det är istället frivilligt upp till fastighetsägarna att anlägga vägarna. Den som kan göra det är dels den som äger marken där den planerade gatan ska gå. Bara att börja schakta om den personen känner för det.
Det andra alternativet är att du ansöker om att inrätta denna nya väg som en gemensamhetsanläggning för din och minst en annan fastighet. I ditt fall så är det nog rimligast att ansöka hos Lantmäteriet om att inrätta denna nya väg som en del av den befintliga gemensamhetsanläggningen för väg i området, alltså att du ansöker om att ompröva den gemensamhetsanläggningen till att också inkludera den nya vägen.
Om det uppfyller anläggningslagens krav så fattar myndigheten ett anläggningsbeslut där samfällighetsföreningen ges i uppdrag att utföra (anlägga) den nya vägen och förvalta den. Samfällighetsföreningen uttaxerar medel för detta, upphandlar entreprenadarbeten och anlägger vägen enligt myndighetsbeslutet. Grannskapet som är delägare i gemensamhetsanläggningen får betala. Jag tror inte du kommer att nå framgång med detta eftersom det redan finns en utfartsväg och då saknas lagstöd för att inrätta ytterligare en väg som gemensamhetsanläggning.
Som du förstår så finns det rätt mycket socialt spel i detta i och med att det är grannskapet som ska betala det hela och genomföra det.
Redigerat:
Stort tack för svar!
(Vägsamfälligheten som min mors fastighet tillhör hade någon slags "inspektion" av Vägverket(?) där de fick nedslag på grenar som hängde för lågt över vägen m.m. Är det då specificerat anläggningsbeslutet för deras enskilda väg?)
Det finns ett servitut för att köra över stamfastigheten (föreningens mark). Missade att få med det i inledande inlägget. Jag kan inte hitta någon information om vägens beskaffenhet. Kan det saknas, eller har jag bara fel akt (skärmklippet här nedan är från beslutet om avstyckning).
Om man klickar på vägen i NVDB på karta, så finns ingen information om den (nedan). Men den är ju ändå inritad med streckad linje. Vad innebär detta?
Just den vägen finns inte heller inritad i avstyckningsbeslutet, där servitutet finns. Vad bestämmer vilken del av stamfastigheten som servitutet gäller? Skulle jag t.ex. kunna ta en annan väg, en den som använts fram till nu?
Ska läsa på ytterligare om servitut och sånt. Men, sammanfattningsvis - det är alltså jag som fastighetsägare som ska ordna min utfart? Vilka befogenheter har jag då att ändra på vägen?
Tack än en gång för ditt svar, Claes!
Oj, finns det inga krav alls? Jag hade nog gissat att det skulle finnas någon slags krav kring möjlighet att komma fram vid brandbekämpning eller liknande, iaf.Claes Sörmland skrev:
(Vägsamfälligheten som min mors fastighet tillhör hade någon slags "inspektion" av Vägverket(?) där de fick nedslag på grenar som hängde för lågt över vägen m.m. Är det då specificerat anläggningsbeslutet för deras enskilda väg?)
Det finns ett servitut för att köra över stamfastigheten (föreningens mark). Missade att få med det i inledande inlägget. Jag kan inte hitta någon information om vägens beskaffenhet. Kan det saknas, eller har jag bara fel akt (skärmklippet här nedan är från beslutet om avstyckning).
Om man klickar på vägen i NVDB på karta, så finns ingen information om den (nedan). Men den är ju ändå inritad med streckad linje. Vad innebär detta?
Just den vägen finns inte heller inritad i avstyckningsbeslutet, där servitutet finns. Vad bestämmer vilken del av stamfastigheten som servitutet gäller? Skulle jag t.ex. kunna ta en annan väg, en den som använts fram till nu?
Ah, okej. Och det är det som känns så konstigt för min del, om det är så att det inte finns några krav på vägens beskaffenhet. Då skulle ju i princip en ofarbar väg kunna anses vara en utfartsväg och hindra ytterligare inrättningar..? (Nu är det ju inte så illa i mitt fall/vid min fastighet. Men det skulle som sagt eventuellt kunna vara bekymmer att komma fram med en ambulans där. Men den skulle ändå bedömas vara en tillräckligt funktionell utfartsväg för att hindra inrättandet av en ny?)
Ska läsa på ytterligare om servitut och sånt. Men, sammanfattningsvis - det är alltså jag som fastighetsägare som ska ordna min utfart? Vilka befogenheter har jag då att ändra på vägen?
Tack än en gång för ditt svar, Claes!
Redigerat:
Det finns inga krav. Räddningstjänsten kan nog ställa krav och de riktas då mot fastighetsägaren i så fall. Men de kraven ger ju inte fastighetsägaren någon rätt, bara skyldigheter att lösa det.
Det gäller nog kraven för att få statsbidrag av Trafikverket. Trafikverket går syn på vägar som de ger bidrag till och för att få bidrag så måste underhållet och vägen ligga på en viss nivå. Men det ger återigen ingen rätt att ändra på vägen utan är bara krav på väghållare som villa ha bidrag.
Ibland så fattar Lantmäteriet anläggningsbeslut där det står att vägen ska underhållas till minst den nivå som Trafikverket kräver. I de fallen så finns en skyldighet för samfällighetsföreningen att underhålla vägen till den nivån.
Ja där har du en rätt att att anlägga och hålla en väg. Du har rätt att nyttja och underhålla denna väg. Ska vi gissa att den smala vägen som du nu har anlades med rätten som kom med detta servitut och att det alltså är din servitutsväg som står dig fritt att nyttja och underhålla.
Att en datoralgoritm har hittat vägen på flygfoto och den har ritats in men man har ingen kännedom om vad det är för väg.
Det är helt logiskt att vägen inte finns vid avstyckningen av din fastighet om detta är vägen som tas efter att fastigheten har bildats med stöd i servitutet. Servitutet är efter att vägen har tagits på stamfastigheten lokaliserat där. Du får inte flytta på vägen men du får nyttja den och underhålla den. Det är din servitutsväg.
Det är en bedömningsfråga om din befintliga väg är så bra att den hindrar ett anläggningsbeslut om att utföra en ny samfälld väg i enlighet med byggnadsplanens gata. Är din nuvarande väg tillräckligt dålig och icke ändamålsenlig så står den inte i vägen för en ny väg.
Yes. Din servitutsväg har du rätt stor frihet att besluta om vad gäller underhållet. Vill du bredda vägbanan så se till att ha fastighetsägaren med på noterna. Samma med grävning av vägdike. Eller fällning av träd som hindrar vägen.
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Det som skulle kunna vara en pragmatik löning och framkomlig kompromiss i relation till vägföreningen tänker jag är att du bekostar och praktiskt ordnar med anläggandet av vägen på det röda området och att de därefter övertar ansvaret för underhåll och skötsel ihop med resten av vägnätet i området.
För att det ska fungera behöver ni nog först vara ense om att den standard om det bygg efter är ok. De vill rimligen försäkra sig om att inte få på halsen att det blir ökade underhållskostnader för att det är dåligt byggt från början.
För att det ska fungera behöver ni nog först vara ense om att den standard om det bygg efter är ok. De vill rimligen försäkra sig om att inte få på halsen att det blir ökade underhållskostnader för att det är dåligt byggt från början.
Är den röda "vägen" ett servitut?
Jag får den röda sträckan till 168 meter med en höjdskillnad på 2 meter och den blå sträckan till 254 meter med en höjdskillnad på 1 meter. Således sparar man 50% sträcka att underhålla.
Vändplatsen för den röda sträckan inrättas lämpligen stor nog för en lastbil att vända.
Samfälligheten borde få lägre driftskostnader med den röda sträckningen även om höjdskillnaden ökar med 1 meter. Det verkar också som om den södra sidan på den röda sträckningen redan har ett dike ordnat.
Ett annat alternativ är att anlägga en ny väg från det nord-västra hörnet på din fastighet längs med grannens fastighetsgräns där till den allmänna vägen. Denna sträcka blir 36 meter med en höjdskillnad på 4 meter. Men en 7 ggr kortare väg och det borde spara en del underhåll. Nackdelen är höjdskillnaden på vintern.
Btw, Blir finfin utsikt mot insjön i nord-östra delen av fastigheten. Där det t.om finns en bergstopp som sticker upp 8 meter.
Jag får den röda sträckan till 168 meter med en höjdskillnad på 2 meter och den blå sträckan till 254 meter med en höjdskillnad på 1 meter. Således sparar man 50% sträcka att underhålla.
Vändplatsen för den röda sträckan inrättas lämpligen stor nog för en lastbil att vända.
Samfälligheten borde få lägre driftskostnader med den röda sträckningen även om höjdskillnaden ökar med 1 meter. Det verkar också som om den södra sidan på den röda sträckningen redan har ett dike ordnat.
Ett annat alternativ är att anlägga en ny väg från det nord-västra hörnet på din fastighet längs med grannens fastighetsgräns där till den allmänna vägen. Denna sträcka blir 36 meter med en höjdskillnad på 4 meter. Men en 7 ggr kortare väg och det borde spara en del underhåll. Nackdelen är höjdskillnaden på vintern.
Btw, Blir finfin utsikt mot insjön i nord-östra delen av fastigheten. Där det t.om finns en bergstopp som sticker upp 8 meter.
Den röda vägen finns ju inte, den var bara ett förslag i detaljplanen. Och den lila vägen som finns är TS existerande servitutsväg.
Så den har ingen som helst juridisk tyngd?
När jag såg rubriken tänkte jag direkt på spårreservat och tänkte att det kanske finns vägreservat då också.
Den gamla byggnadsplanen är gällande detaljplan sedan 1987 när PBL kom. Som sådan visar den en möjlig lösning för vägarna. D v s vill markägaren bygga en väg där så är det förenligt med planen. Det är bara att sätta skopa i marken. Vill grannfastigheterna bygga en samfälld väg är det förenligt med planen när Lantmäteriet tar beslut om att inrätta en gemensamhetsanläggning för vägen enligt anläggningslagen.spikplanka skrev:
Men där stannar den juridiska tyngden.
TS verkar dock inte vara ägare av den marken. Så vilken rätt har han att anlägga en väg där på eget initiativ?
Att det blev den blåa vägen som blev tillfartsväg till din fastighet beror antagligen på att den redan fanns till 75 % och att det bara var den sista biten som behövde anläggas för att komma fram till fastigheten. Så dåvarande fastighetsägare sparade pengar och byggde ny väg kortast möjliga väg.
Du har ett servitut, så om jag var du skulle jag prata med markägaren och sedan bredda och förbättra vägen enligt mina önskemål.
Alternativet att dra en helt ny väg enligt den röda dragningen blir mycket dyrare än att förbättra befintlig väg, och det är ju du som får bekosta hela kalaset. Dessutom lär du då gräva bort och återställa marken på de sista 25 % av den blåa vägen, för att inte ta upp mark för två vägar till fastigheten. Det hade inte jag som markägare accepterat.
Säkerställ med lantmäteriet var gemensamhetsanläggningen slutar, så att du vet hur långt servitutet sträcker sig och var ditt ansvar för vägunderhåll börjar.
Och när du skriver fastighetsägaren här, visst är det mig du menar då?
Hittade https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...-byggnadsverk-tomter-mm/krav-pa-tomter/brand/. Där står t.ex.
För att möjliggöra en räddningsinsats eller sjukvårdsinsats ställs det krav i PBL på att tomter ska förses med anordningar som tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. Det är främst framkomligheten för ambulanssjukvårdens och räddningstjänstens fordon som behöver säkerställas där räddningstjänstens fordon vanligtvis blir dimensionerande på grund av deras storlek.
Tänker att detta väger tungt för förändringar jag skulle kunna vilja göra, om föreningen/markägaren skulle motsätta sig (vilket jag än så länge inte har någon anledning att tro att de skulle göra). Men kan det samtidigt bli mycket jobb, om någon (vem?) skulle kontrollera detta och se om det efterlevs? Typ att det skulle falla på mig att fixa till servitutvägen hela sträckan, så att en brandbil kan ta sig fram?
(Hela grejen känns så gråzon, på något vis - en servitutväg som jag har ansvar för, men som markägaren ändå kan bestämma saker kring. Vägen är "dålig", och det finns inga bestämmelser (om det inte skrivits in i servitutet). Men räddningsfordon ska kunna ta sig fram. Världen känns konstig för oss som gillar fyrkanter ibland. 😬😅😉)
Så är det nog!
Utan att veta för mycket om det här, så låter det väl som en rimlig gissning.
Ah! 😅
Stort tack för förtydliganden! Har fått klartecken från samfällighetens styrelse att ta ned enskilda träd och flytta enskilda stenar, som sagt. Förhoppningsvis kan man uppnå betydligt bättre framkomlighet genom att identifiera och åtgärda ett fåtal hinder längs vägen. Ska åka ut och inspektera i vår.
Jag ska titta på skog och mark i det hörnet, men tror det är mycket berg i dagen och ganska "jobbig" terräng där. Har funderingar på om det kunde vara en variant att sätta en vajer mellan träden och få in/upp byggmaterial (fritidshuset jag ska bygga kommer ligga på höjden på min fastighet) via linbana den vägen.
Det är ju egentligen mest under själva bygget som jag skulle behöva en bättre väg. Så om det går att lösa på något tillräckligt smidigt sätt utan att anlägga en ny väg får några hundra tusen, undviker jag ju gärna det, ändå. (Men det är klart att det vore fint om en brandbild kan ta sig fram om det börjar brinna också. 🙄)
Tack för övriga tankar!
Ja, förhoppningen är ju att det ska gå att förbättra befintlig väg med några väl valda insatser. Något träd här, någon sten där. Men det är nog en bit kvar till ett större utryckningsfordon ska kunna ta sig fram.M martin.sveg skrev:
Hade dock noll kunskaper om detaljplaners eventuella juridiska tyngd, bestämmelser kring vägservitut, krav på vägar etc etc. Så ville vet mer om det, och ha mer kött på benen vid diskussioner/förhandlingar med markägaren/föreningen/vägsamfälligheten.
Tack för din input!