Vad menas med att ´pyrelda´
När man läser om hur man skall elda ekonomisk och miljövänligt i en kamin så står det alltid att man skall använda torr ved, att man skall ha bra lufttillförsel mm. Och det står också att man inte skall pyrelda.
Jag undrar vad de menar med att pyrelda, det går ju inte att undvika att det ligger och pyr några timmar när man slutar att elda. Eller menar de att man inte skall minska luftflödet för att få det att brinna mindre intensivt.
Någon som vet?
Göran
Jag undrar vad de menar med att pyrelda, det går ju inte att undvika att det ligger och pyr några timmar när man slutar att elda. Eller menar de att man inte skall minska luftflödet för att få det att brinna mindre intensivt.
Någon som vet?
Göran
Grunden i korrekt eldning är att så snabbt som möjligt fixa en ordentlig ren brasa. Pyreldning är när man inte lyckas med detta, kanske pga sur ved eller alltför dålig syretillförsel till eldstaden - inte bra.
Låter som en bra strategi. På senare år har jag lärt mig att man ska tända brasor i kakelugn/kamin ovanifrån, inte som jag tidigare trodde underfrån. Det finns en ganska bra logik i detta och när man praktiserat denna metod ett tag så ser man hur mycket snabbare och enklare man får en riktigt bra brasa på kortast möjliga tid.S smen64 skrev:
Man lägger helt enkelt tändved etc över vedklabbarna, elden får fart över härden och sprider sig neråt.
Pyreldning är inte att det ligger kol i askan och "pyr" innan det slocknar.
Pyreldning är när det brinner för fullt och man stryper lufttillförseln för mycket och den pyreldning man får då med ofullständig förbränning och knepiga gaser.
Man ska bara strypa lufttilförseln lagom mycket så man får en lugn och fin eld med fullständig förbränning.
Både ohälsosamt och farligt med pyreldning.
För en del oeffektiva brännugnar var det ett sätt att hålla värmen längre innan det slocknar istället för att värma upp sten etc.
/ATW
Pyreldning är när det brinner för fullt och man stryper lufttillförseln för mycket och den pyreldning man får då med ofullständig förbränning och knepiga gaser.
Man ska bara strypa lufttilförseln lagom mycket så man får en lugn och fin eld med fullständig förbränning.
Både ohälsosamt och farligt med pyreldning.
För en del oeffektiva brännugnar var det ett sätt att hålla värmen längre innan det slocknar istället för att värma upp sten etc.
/ATW
Jag tar min tilluft utifrån via ett grovt rör som går genom väggen och har alltid bra med flöde. Jag vill inte mixtra med att begränsa tilluften, om jag hade kunnat mäta rökgaserna eller hur bra förbränning jag har så hade jag reglerat tilluften.A ArneTW skrev:
Redigerat:
Pyreldning ger i resultat att röken från skorstenen inte lösas upp fort (för att det bara är vattenånga) utan driver iväg långa sträckor och om de virvlar ned till marknivå också luktar mycket rök.
Rök som inte löses upp fort är en signatur för alla som ser det tecken på ineffektiv eldning och dåligt utnyttjande av vedens värme.
Pyreldning - som lätt blir med för fuktig ved och med bottentändning resulterar en torrdestillation driven av glödande kolet i botten som bildas allt efter där bildade vedgaserna ovanför kolet inte förbränns för att man inte får upp temperaturen tillräckligt i bildade vedgaserna och luften genom brasan att självantända, för att veden stjäl värmen för att koka ur vattnet, utan går iväg och kondenserar till rök och ger sot och tjärbeläggning på rökgångarna.
- man förlorar väldigt mycket potentiell värme med dessa oförbrända rökgaser - kanske 1/3-del till halva vedens energi som inte blir värme...
Är man osäker på en ny kamin/spis i hur det skall eldas och testar sig fram så är det bra att gå utomhus och titta flertal gånger (gärna mot mörk bakgrund som mot träd om det går) under eldningen om och hur mycket synlig rök det går ur skorstenen - om de upplöses fort (nästan bara vattenånga) eller driver iväg långt utan att riktigt vilja lösas upp (vedgaser som kondenserats till droppar och partiklar igen)
Glödande kol som ligger kvar i askan efter eldning är inte pyreldning.
Genom övertändning (tändning på toppen eller i lutning till nära toppen med tillräcklig torr ved/tändved på vedtraven) så säkrar man en fas som är tillräckligt het med brinnande lågor redan från början och suger till sig vedgaser som bildas under av nedstrålande värmen och glödande kolbitar som ramlar ned genom traven och den vägen säkrar att det mesta av bildade vedgaserna faktiskt förbränns.
Medans med undertändning har man en lång period av 'torrdestillering' och bildade vedgaser från hettan i botten inte når upp till självantändningstemperatur för att vedstacken kyler för mycket, förrän ganska mycket av veden redan är kolad och vedgaserna under tiden går ut som oförbränd rök
- vid sur ved kan det stjäla så mycket värme att vedgaserna aldrig når temperatur för att brinna medans bildade kolet kan brinna vidare och mina fram ny kol hela träklabbarna igenom - och då pratar man om riktig pyreldning av värsta slaget.
På en vedkamin/panna så är det en del trimmande mellan primär och sekundärluft spjället - eller snarare att justera primärluftspjället att mängden vedgaser inte blir för mycket så att luften från sekundärspjället räcker för att syresätta trägaslågorna ordentligt - mörknar lågorna och mer mot rödbruna och med sotiga toppar så produceras det mer vedgaser av förbränningen via primärluftspjället än vad det fins syre i sekundärluften och man bör dra ned på primärluften igen för att minska produktionenen av vedgaser - och detta är något man måste titta till då och då när kamin och skorstens värms upp så blir också draget allt starkare och det ger mer och mer flås på primärluftsidan.
Rök som inte löses upp fort är en signatur för alla som ser det tecken på ineffektiv eldning och dåligt utnyttjande av vedens värme.
Pyreldning - som lätt blir med för fuktig ved och med bottentändning resulterar en torrdestillation driven av glödande kolet i botten som bildas allt efter där bildade vedgaserna ovanför kolet inte förbränns för att man inte får upp temperaturen tillräckligt i bildade vedgaserna och luften genom brasan att självantända, för att veden stjäl värmen för att koka ur vattnet, utan går iväg och kondenserar till rök och ger sot och tjärbeläggning på rökgångarna.
- man förlorar väldigt mycket potentiell värme med dessa oförbrända rökgaser - kanske 1/3-del till halva vedens energi som inte blir värme...
Är man osäker på en ny kamin/spis i hur det skall eldas och testar sig fram så är det bra att gå utomhus och titta flertal gånger (gärna mot mörk bakgrund som mot träd om det går) under eldningen om och hur mycket synlig rök det går ur skorstenen - om de upplöses fort (nästan bara vattenånga) eller driver iväg långt utan att riktigt vilja lösas upp (vedgaser som kondenserats till droppar och partiklar igen)
Glödande kol som ligger kvar i askan efter eldning är inte pyreldning.
Genom övertändning (tändning på toppen eller i lutning till nära toppen med tillräcklig torr ved/tändved på vedtraven) så säkrar man en fas som är tillräckligt het med brinnande lågor redan från början och suger till sig vedgaser som bildas under av nedstrålande värmen och glödande kolbitar som ramlar ned genom traven och den vägen säkrar att det mesta av bildade vedgaserna faktiskt förbränns.
Medans med undertändning har man en lång period av 'torrdestillering' och bildade vedgaser från hettan i botten inte når upp till självantändningstemperatur för att vedstacken kyler för mycket, förrän ganska mycket av veden redan är kolad och vedgaserna under tiden går ut som oförbränd rök
- vid sur ved kan det stjäla så mycket värme att vedgaserna aldrig når temperatur för att brinna medans bildade kolet kan brinna vidare och mina fram ny kol hela träklabbarna igenom - och då pratar man om riktig pyreldning av värsta slaget.
På en vedkamin/panna så är det en del trimmande mellan primär och sekundärluft spjället - eller snarare att justera primärluftspjället att mängden vedgaser inte blir för mycket så att luften från sekundärspjället räcker för att syresätta trägaslågorna ordentligt - mörknar lågorna och mer mot rödbruna och med sotiga toppar så produceras det mer vedgaser av förbränningen via primärluftspjället än vad det fins syre i sekundärluften och man bör dra ned på primärluften igen för att minska produktionenen av vedgaser - och detta är något man måste titta till då och då när kamin och skorstens värms upp så blir också draget allt starkare och det ger mer och mer flås på primärluftsidan.
Redigerat:
Pyreldning är när veden glöder och brinner utan låga. Det ryker mycket då den förgasade veden smiter iväg ut i skorstenen utan att förbrännas.
Det beror på endera för lite luft eller för låg temperatur. Får man upp temperaturen på brasan, ofta genom att blåsa på luft eller lägga på mer torrt tändmaterial så kommer lågorna och veden brinner renare.
Senare i eldningen när all ved omvandlats till kol så är det ok att det brinner utan synlig låga. Det är i början när tjärbildande ämnen i veden ska förbrännas som man vill undvika att de sätter igen skorstenen och bildar obehag för grannarna. Samt att man naturligtvis vill att de ska ge värme i eldstaden.
Eldar man stora vedbitar så kan det finnas ren ved i mitten av biten även efter många timmars eldande så då får man se till att hålla liv i brasan och peta ihop bitarna för att undvika pyreldning.
Det beror på endera för lite luft eller för låg temperatur. Får man upp temperaturen på brasan, ofta genom att blåsa på luft eller lägga på mer torrt tändmaterial så kommer lågorna och veden brinner renare.
Senare i eldningen när all ved omvandlats till kol så är det ok att det brinner utan synlig låga. Det är i början när tjärbildande ämnen i veden ska förbrännas som man vill undvika att de sätter igen skorstenen och bildar obehag för grannarna. Samt att man naturligtvis vill att de ska ge värme i eldstaden.
Eldar man stora vedbitar så kan det finnas ren ved i mitten av biten även efter många timmars eldande så då får man se till att hålla liv i brasan och peta ihop bitarna för att undvika pyreldning.
Jo är det bara en klabbe kvar som verkar vara svår att brinna så får man lägga i flera klabbar då ved brinner dåligt ensamma - precis som i ett gräl så behövs det en motpart för att det skall hetta till - det är först när det kolat rakt igenom (och lätt att bryta-klyva när man petar med eldjärn) som man kan lämna som de är.
Samma här. Ugnen får fri tillgång på förbränningsluft in under rostret, som då kyls, från utsidan av grunden, via 125 rör.S smen64 skrev:
Inget från bodelen. Skulle jag vilja brassa på, så öppnar jag nedersta luckan, där man lyfter ut stora asklådan. Sker aldrig o vym inte stenugnen är ordentligt varm. Typ eldad mer än 2 timmar.
När ugnen eldats tillräckligt, så får elden falna och spjäll mellan skorsten och ugn stängs. Har inga andra spjäll. Och lite uttag finns i spjället till skorstenen för att undvika koloxidförgiftning.
Håller värmen i huset 10 - 12 timmar, beroende på yttertemp.
Så eldar vi från nov - mars.
Har aldrig märkt att något har hänt om vi brassar på hårdare någon gång.
Skick nära nog som ny, för 22 år sedan.
Rappar eldstaden varje sommar numer med keramikinblandat eldstadsbruk.
Ugnen väger 2 ton. Lagrar värme utmärkt.
Hinner inte elda upp 8 kbm tallved innan vintern. Tall ger för klen effekt.
Övergår till ren björk.
Stor skillnad på fulla inlägg med tallved gentemot solid ordentligt torkad BJÖRKVED.
Natt som dag!
Då vi aldrig eldar med strypt drag, inte ens när elden falnat, så blir det knappast någon sot i skorsten eller ugnens kanaler. Sotaren o jag mätte till ca 2 liter på en säsong. Inget beck eller avlagringar.
Nästan osynlig rök efter typ 15 minuter.
Grannen har vattenmantlad vedpanna, ryker blåvitt länge. Kanske 1.5 timmar efter start.
Redigerat:
Elda med friskt, full drag.S smen64 skrev:
Tempen över tid i och ikring eldstaden bestäms med hur mycket ved du laddar in åt gången.
Viktigt är att eldstaden får tid att bli ordentligt varm innan man laddar i mer ved åt gången
Vet en som lyckades med att spräcka en traditionell murad öppen spis på detta sätt, alltså att ladda hela eldstaden full en kall vinterkväll.
Redigerat:
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 314 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 314 inlägg
En del eldstadsinnehavare pyreldar en hel natt för att få lite värme från 1 inlägg .
Faran med detta är att skorstenen blir full av tjära / sot .
Skorstensbrand kan generera 1000 gr i skorstenen .
1000 gr tål ej en skorsten + huset kan brinna ned .
Pyreldning genererar även ohällsosamma avgaser / rök .
Ska det eldas så elda med plattan i mattan 😋
Faran med detta är att skorstenen blir full av tjära / sot .
Skorstensbrand kan generera 1000 gr i skorstenen .
1000 gr tål ej en skorsten + huset kan brinna ned .
Pyreldning genererar även ohällsosamma avgaser / rök .
Ska det eldas så elda med plattan i mattan 😋
Knepet med att få till en bra förbränning hela vägen till det brunnit ut är att få till en bra glödbädd.X xxargs skrev:
Vilket hänger på vilka träslag man eldar. Så man får välja sina pinnar när man gör sista ilägget.
Mja, många eldstäder måste eldas med viss måtta för att inte elda sönder dem.
Lagom är bäst 😉
Definitivt när man har en Ugn av Täljsten.
Mycket sällan jag brassar på med att öppna dragluckan eller luftpjäll på själva ugnen.
Har aldrig hänt när ugnen varit kall, först när det inte går att hålla handen på utsidan.
Tar in alldeles lagomt med luft genom en tub utifrån.
Trodde först att det skulle bli för stor lufttillförsel. Men det brinner fint.
Ugnen har varit vår enda uppvärmning av bodelen i 22 år... Och i skick som ny, förutom att jag lägger på ett lager med eldfast bruk med inblandat porslin i eldstaden varje sensommar.
Gjort så senaste 10 åren.
Sådana kaminer omklädda med Täljsten tål förmodligen att endast hårdare.
Mycket sällan jag brassar på med att öppna dragluckan eller luftpjäll på själva ugnen.
Har aldrig hänt när ugnen varit kall, först när det inte går att hålla handen på utsidan.
Tar in alldeles lagomt med luft genom en tub utifrån.
Trodde först att det skulle bli för stor lufttillförsel. Men det brinner fint.
Ugnen har varit vår enda uppvärmning av bodelen i 22 år... Och i skick som ny, förutom att jag lägger på ett lager med eldfast bruk med inblandat porslin i eldstaden varje sensommar.
Gjort så senaste 10 åren.
Sådana kaminer omklädda med Täljsten tål förmodligen att endast hårdare.