Vad har man för laglig rätt till sin tomt?
Det pågår en process om att göra ny detaljplan för området kring mitt hus. En markägare som äger marken kring våra tomter vill göra 12 nya tomter för att dra in pengar. På grund av detta så vill man bredda vägen genom området, och då behöver dom ta några meter från min tomt. Får dom göra det? Kan man motsätta sig på något vis?
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 219 inlägg
Du lär ju bli en sakägare i planprocessen så det är bara att samla på sig (konstruktiva) argument inför kommunens samråd. Att bara säga nej, nej, nej brukar sällan hörsammas så försök att ”deala” lite med markägaren för göra processen smidig
I princip kan kommunen välja att detaljplanera en del av din nuvarande tomtmark som allmän plats gata. Om du motsätter dig detta genom att lämna in synpunkter som är negativa till detta vid samrådet så får du överklaganderätt. Överklagandet fördröjer planprocessen så ofta är exploatörer och därmed kommunen pragmatiska och väljer lösningar som inte ger överklaganden. Men det varierar mellan kommuner, på vissa håll överklagas varenda plan i alla fall medan i andra kommuner är det mycket ovanligt. Lokalkultur.
Om din gamla tomtmark har detaljplanerats som allmän plats så har du trots detta rätt till pågående användning tills den allmänna platsen ställs i ordning. D v s om du har ditt potatisland och gräsmatta där så förblir marken din tomt tills den allmänna platsen ställs i ordning av en huvudman.
Här finns det två alternativ, det kan vara kommunalt huvudmannaskap och det kan vara enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsen i detaljplanen. Huvudregeln är att det är kommunalt huvudmannaskap för allmän plats om inget annat beslutas. Då är det kommunen som ansöker om fastighetsreglering av din fastighet och köper marken av dig till marknadsvärdet om den nya detaljplanens reglering inte hade funnits. Lantmäteriet för alltså över din gamla tomtmark till en kommunal gatufastighet och du får ersättning för marken. Sen ställer kommunen gatan i ordning.
Det andra upplägget är att det är enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Då ställs den allmänna platsen i ordning och förvaltas som en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. Marken förvaltas således samfällt av grannskapet. Du får då ersättning för den mark som belastas av inrättande av gemensamhetsanläggningen av den nya anläggningssamfälligheten, d v s dina grannar får betala dig för att komma över din mark. Detta beslutas i en förrättning hos Lantmäteriet efter att någon i grannskapet eller kommunen ansöker om anläggningsförrättning.
Om din gamla tomtmark har detaljplanerats som allmän plats så har du trots detta rätt till pågående användning tills den allmänna platsen ställs i ordning. D v s om du har ditt potatisland och gräsmatta där så förblir marken din tomt tills den allmänna platsen ställs i ordning av en huvudman.
Här finns det två alternativ, det kan vara kommunalt huvudmannaskap och det kan vara enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsen i detaljplanen. Huvudregeln är att det är kommunalt huvudmannaskap för allmän plats om inget annat beslutas. Då är det kommunen som ansöker om fastighetsreglering av din fastighet och köper marken av dig till marknadsvärdet om den nya detaljplanens reglering inte hade funnits. Lantmäteriet för alltså över din gamla tomtmark till en kommunal gatufastighet och du får ersättning för marken. Sen ställer kommunen gatan i ordning.
Det andra upplägget är att det är enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Då ställs den allmänna platsen i ordning och förvaltas som en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. Marken förvaltas således samfällt av grannskapet. Du får då ersättning för den mark som belastas av inrättande av gemensamhetsanläggningen av den nya anläggningssamfälligheten, d v s dina grannar får betala dig för att komma över din mark. Detta beslutas i en förrättning hos Lantmäteriet efter att någon i grannskapet eller kommunen ansöker om anläggningsförrättning.
Tack så mycket för bra information. I detta fallet är det nog exploatören som är på kommunen att fixa gator, vatten, avlopp osv för att de ska kunna göra nytta tomter på marken.
Vi får se vart det tar vägen det här. Ingen av de boende där nu är speciellt pigga på planerna, så det lär nog bli mycket synpunkter.
Vi får se vart det tar vägen det här. Ingen av de boende där nu är speciellt pigga på planerna, så det lär nog bli mycket synpunkter.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 254 inlägg
Håller med Johan och Claes, med det lilla tillägget att inlöst mark är expropriation och alltså ger 125 % av marknadsvärdet.
Ifall TS mark är enda möjliga platsen att anordna väg, så kan väl TS få ut lite mer än 125%? Eller justeras marknadsvärdet istället upp pga ovanstående?
När någon, som jämförelse, exempelvis vill stycka av sin tomt och behöver servitut över någon annans mark så brukar markägaren få betalt för servitutsmarken efter hur mycket tomtägarens marknadsvärde ökar när denne får stycka av. Vinstdelningsprincipen tror jag att det kanske heter.
När någon, som jämförelse, exempelvis vill stycka av sin tomt och behöver servitut över någon annans mark så brukar markägaren få betalt för servitutsmarken efter hur mycket tomtägarens marknadsvärde ökar när denne får stycka av. Vinstdelningsprincipen tror jag att det kanske heter.
Obs kräv att du och de befintliga tomterna inte betalar ett öre för vägens uppgradering. Detta är rent kommersiell exploatering så du skall kräva att gå skadeslös ur det hela. Sedan om nu de befintliga tomterna är de med svag grå markering så kommer ju vissa av dessa att få kraftigt försämrad utsikt. Om dessutom vägen kommer närmare är detta en försämring. Det verkar finnas gott om mark runtomkring, du kan ju försöka dela till dig extra mark gratis som kompensation.
Kom ihåg att detta är en rent kommersiell aktivitet för att berika en markägare så kräv något för din egen del. Försök också ställa krav på att byggnader inte får placera så du drabbas av insyn. Som sagt, hota med överklagande om de inte tar hänsyn till dina argument. Om fem år kommer markägaren tillbaka och vill göra en Lawen Redar och bygga hyreshus på resten av marken.
Kom ihåg att detta är en rent kommersiell aktivitet för att berika en markägare så kräv något för din egen del. Försök också ställa krav på att byggnader inte får placera så du drabbas av insyn. Som sagt, hota med överklagande om de inte tar hänsyn till dina argument. Om fem år kommer markägaren tillbaka och vill göra en Lawen Redar och bygga hyreshus på resten av marken.
Bra att du tog upp det. Kommunen har rätt enligt PBL att ta ut gatuavgifter (gatukostnadsersättning) för att ställa de allmänna platserna i ordning. Det får alltså grannskapet betala. Detta gäller om det är kommunalt huvudmannaskap för enskild plats, alltså inte om det är enskilt huvudmannaskap.
En smart kommun lägger hela kostnaden på exploatören via ett exploateringsavtal och därmed får de nya tomtägarna betala för de allmänna platserna via fastighetsköpen. Men alla kommuner är inte smarta, så kan vara värt att vakta på processen. Kommunderna är uppdelade i två läger här, de som använder möjligheten till gatukostnadsersättning och de som inte gör det.
En smart kommun lägger hela kostnaden på exploatören via ett exploateringsavtal och därmed får de nya tomtägarna betala för de allmänna platserna via fastighetsköpen. Men alla kommuner är inte smarta, så kan vara värt att vakta på processen. Kommunderna är uppdelade i två läger här, de som använder möjligheten till gatukostnadsersättning och de som inte gör det.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 254 inlägg
Mot det kan ju argumenteras att de bättre vägen kommer alla till del. Av TS Nimby-inställning att döma kan vi förstås förstå att hen hellre ser att markägaren inte exploaterar sin mark mer än vad som gjordes just när TS hus byggdes, men vill man istället att det ska vara möjligt för många att hitta en tomt att bygga ett hus på är det inte lika givet att det rätta är att bara de nyexploaterade tomterna ska bära kostnaden av en infrastrukturförbättring.
En bredare väg är ju typiskt sett en försämring för den som bor bredvid den, alltså vid infarten till ett bebyggelseområde. Mer trafik och högre hastighet, alltså mer utsläpp, mer dammande, ökat buller och ökad risk för olycka. Den gynnar s a s bara ägarna av tomter längre in i samhället, de som har ett intresse att köra så förbi TS tomt i så hög hastighet som möjligt.
Vi har den diskussionen i mitt lilla samhälle som har exploaterats på just detta sätt. Det är uppenbart att förlorarna är ägarna av äldre fastigheter vars lugna återvändsgränd nu plötsligt har blivit infart för andra.
Vi har den diskussionen i mitt lilla samhälle som har exploaterats på just detta sätt. Det är uppenbart att förlorarna är ägarna av äldre fastigheter vars lugna återvändsgränd nu plötsligt har blivit infart för andra.
Det är väl snarare så att det ska vara den enda möjligheten som är grunden för att expropriation ska vara tillämpligt?B Buzzword skrev:
Däremot kan TS eventuellt få bättre betalt som kompensation för att inte hålla på och bestrida och "vara krånglig".
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 254 inlägg
Tja, det beror ju på vad alternativet är. Utgår vi från markägarens rätt att bebygga marken så är ju en smal väg som är svår att mötas på ett problem även för den som bor tidigare på vägen, om än inte lika stort. Hur lång sträcka man ska vara med och finansiera kan ju också hanteras med exempelvis tonkilometermetoden.Claes Sörmland skrev:
Sen är återvändsgränder i sig ett värdelöst sätt att stadsplanera på, men så har ju gjorts i närmare 100 år, så det är väl bara att finna sig i.
Jag har uppfattat att där gatukostnadsersättning används så arbetar man med schablonandelstal för att fördela kostanden. T ex befintlig fastighet 0,6 andelar och ny fastighet 1 andel. Så inte tonkilometermetoden. Men det kanske finns någon kommun som har testat tonkilometermetoden?
Andras pengar är de lättaste att göra av med, det är därför jag hävdar att exploatören bör bära kostnaderna. Kan manpungslå befintliga ägare minskar incitamentet att hålla igen. Och mark verkar det finnas gott om i området så andra vägsträckningar kan ju undersökas.