Det finns kabelstegar som är provade, och godkända, för "den överkryssade" lösningen.L Leif i Skåne skrev:
Ledningsförmågan hos stålet i stegen * arean av detsamma överträffar vida en 6 mm² kopparledning!
Följ tillverkarens anvisning!
Om man vill titta med andra ögon: Anta ett felställe med överledning fas - mantel på valfri punkt längs en kabel. Med biledaren ansluten i båda ändar delar de två riktningarna på felströmen.GK100 skrev:
Nu vill jag protestera lite mot de tvärsäkra EMC-uttalanden som gjorts i tråden - och det utan att själv vara mycket annat än amatör på området (i alla fall vill jag inte utge mig för mer, men jag har nog läst ett och annat, förutom att vara radioamatör och hata störningar från grannar vid mottagning av svaga signaler...)
Dagens "hemelektronik" blir bara värre och värre på störningar; det är primärswitchat i snart sagt varenda ljuskälla numera, inte att glömma alla telefonladdare och annat som ansluts i vägguttag.
När man ser på utstrålade störningar från en sådan apparat, och på vilken/vilka frekvens/er störningarna ligger, så har annan utrustning främst problem med högfrekventa störningar. Dessa dämpas dock ut ganska snabbt - i praktiken är det de första metrarna kabel som ansluter apparaten som avgör om störningarna strålas ut eller kapslas in och leds till baka till källan. Strålas ut ==> kommunikationsproblem med närbelägna trådlösa styrningar etc...
Ur EMC-ögon bör därför manteln vara så bra jordad som möjligt vid apparaten. Detta uppnås med mantelanslutning i BÅDA ändar, och som ett sämre alternativ B med mantelanslutning i YTTRE ände (alltså vid vägguttaget).
EMC-mässigt är det för de högre frekvenserna en fördel att gul-grön ledare och mantelns biledare sammanbinds i varje kopplingspunkt. Manteln är en mycket bättre ledare för höga frekvenser än 1,5 mm² massiv koppar. Vid högre frekvenser inträffar bland annat sk. "skin-effekt" - strömmen tränger bara in en liten del i en ledare, den leds på ytan, och i mitten av ledaren går det ingen ström, dvs rör med samma diameter leder lika bra som massiv stång! Här är manteln ett typiskt bra rör, i aluminium som är en skaplig ledare!
Den som är hugad får gärna prova att köra 250 kHz fyrkantvåg i manteln respektive gul-grön ledare och se hur mycket som är kvar efter 10 meter. Frekvensen är inte ovanlig i laddare och andra omriktare.
Eltekniskt ser jag ingen säkerhetsrisk eller nackdel med anslutning i båda ändar, EMC-mässigt ser jag en fördel; Jag uppmanar därför till, och tillämpar själv, anslutning i alla ändar!
Dagens "hemelektronik" blir bara värre och värre på störningar; det är primärswitchat i snart sagt varenda ljuskälla numera, inte att glömma alla telefonladdare och annat som ansluts i vägguttag.
När man ser på utstrålade störningar från en sådan apparat, och på vilken/vilka frekvens/er störningarna ligger, så har annan utrustning främst problem med högfrekventa störningar. Dessa dämpas dock ut ganska snabbt - i praktiken är det de första metrarna kabel som ansluter apparaten som avgör om störningarna strålas ut eller kapslas in och leds till baka till källan. Strålas ut ==> kommunikationsproblem med närbelägna trådlösa styrningar etc...
Ur EMC-ögon bör därför manteln vara så bra jordad som möjligt vid apparaten. Detta uppnås med mantelanslutning i BÅDA ändar, och som ett sämre alternativ B med mantelanslutning i YTTRE ände (alltså vid vägguttaget).
EMC-mässigt är det för de högre frekvenserna en fördel att gul-grön ledare och mantelns biledare sammanbinds i varje kopplingspunkt. Manteln är en mycket bättre ledare för höga frekvenser än 1,5 mm² massiv koppar. Vid högre frekvenser inträffar bland annat sk. "skin-effekt" - strömmen tränger bara in en liten del i en ledare, den leds på ytan, och i mitten av ledaren går det ingen ström, dvs rör med samma diameter leder lika bra som massiv stång! Här är manteln ett typiskt bra rör, i aluminium som är en skaplig ledare!
Den som är hugad får gärna prova att köra 250 kHz fyrkantvåg i manteln respektive gul-grön ledare och se hur mycket som är kvar efter 10 meter. Frekvensen är inte ovanlig i laddare och andra omriktare.
Eltekniskt ser jag ingen säkerhetsrisk eller nackdel med anslutning i båda ändar, EMC-mässigt ser jag en fördel; Jag uppmanar därför till, och tillämpar själv, anslutning i alla ändar!
Det komiska är att du dubbelt går på tvärs mot de rekommendationer som brukar presenteras av företrädare för verket och de som livnär sig på diverse kurser osv. När det nämns EMC dyker ensidig inkoppling upp och att anta möjlig förbättrad elsäkerhet genom vettig användning av biledaren kan ge "idiotgörklaringar".S Soltorp40 skrev:
Så kul att se att du inte har fastnat i det flugpappret. Som du säger är oftast anslutning i båda ändar gynnsam för EMC-fallet och skulle man behöva välja ensidigt kan tumregeln vara den ände som har störst total kapacitans mot jord.
Tanken är ju att störningen som finns i ledningen inte ska finnas i skärmen, så att skärmen kan stoppa störningen. Så i fallet utstrålad störning vill man inte ansluta störkällan direkt till skärmen.S Soltorp40 skrev:
Det finns ett utmärkt EMC-labb i Mölndal (EMC-services) - Bara för att förekomma; jag har ingen koppling eller någon annan koppling till dem.
De har i sina regelbundna "tidningslika" utskick sedan läge i varje nummer en "teoriartikel" runt ett antal olika, praktiskt relevanta, EMC-frågor. Författarna har, såvitt jag kan bedöma, mycket stor kunskap och erfarenhet inom det tekniska området, och tycks gärna dela med sig av detta. Jag skulle bli mycket glad om de ville publicera sin långa svit som bok eller web-referens.
De sätter EMC-frågor och teknik före förordningar, och är inte sena att påtala när förordningarna bygger på fakta som passerat "bäst före", dvs när vi idag bör/göra andra avvägningar än vad som tidigare gjorts.
Nivån på texterna kan dock upplevas ganska teoretisk, det är av, med och för ingenjörer, kanske jag rent av borde skriva "civilingenjörer-elektro". (Två högskolekurser i elektromagnetisk fältteori hjälper lite, men matematiken bakom är inte att leka med ;-) )
För den intresserade som vill fördjupa sig i området kan jag rekommendera en kontakt!
De har i sina regelbundna "tidningslika" utskick sedan läge i varje nummer en "teoriartikel" runt ett antal olika, praktiskt relevanta, EMC-frågor. Författarna har, såvitt jag kan bedöma, mycket stor kunskap och erfarenhet inom det tekniska området, och tycks gärna dela med sig av detta. Jag skulle bli mycket glad om de ville publicera sin långa svit som bok eller web-referens.
De sätter EMC-frågor och teknik före förordningar, och är inte sena att påtala när förordningarna bygger på fakta som passerat "bäst före", dvs när vi idag bör/göra andra avvägningar än vad som tidigare gjorts.
Nivån på texterna kan dock upplevas ganska teoretisk, det är av, med och för ingenjörer, kanske jag rent av borde skriva "civilingenjörer-elektro". (Två högskolekurser i elektromagnetisk fältteori hjälper lite, men matematiken bakom är inte att leka med ;-) )
För den intresserade som vill fördjupa sig i området kan jag rekommendera en kontakt!
Oj, vad många svar och inlägg det kommit i denna tråd jag startade en gång...!
Loggade in i dag för första gången på länge. Det har varit semestrar med husvagnen både på Sjælland, Öland och Stenungsund. Och har haft borrelia också. Men nu är det höst och mer krafter finns i kroppen.
Ska läsa ifatt..
Loggade in i dag för första gången på länge. Det har varit semestrar med husvagnen både på Sjælland, Öland och Stenungsund. Och har haft borrelia också. Men nu är det höst och mer krafter finns i kroppen.
Ska läsa ifatt..
