Hej
Jag började i mars med att mäta llvp, vent, vvb och elrad för att kunna se vad som kostar vad, och vilka åtgärder som bör göras för att sänka förbrukningen.
Jag läser av dessa mätare dagligen och ser således i mitt excel dokument vad som drar vad.
Men det behöver förfinas.
Jag skulle vilja ha förbrukningen på värmen normalårskorrigerad för att således faktiskt se om mina åtgärder faktiskt har gjort något. I år har ju varit något kallare än normalt så min estimerade förbrukning ligger ju cirka 7 tusen kWh/år högre än säljarens uppgifter.
Alltså måste jag mäta utetemp och sedan veta vad normaltempen är där jag bor denna dag. Finns det att tillgå på nätet gratis tro?
Eller finns det ett färdigt program för konsument som kan göra en detaljerad rapport för olika förbrukare?
Jag började i mars med att mäta llvp, vent, vvb och elrad för att kunna se vad som kostar vad, och vilka åtgärder som bör göras för att sänka förbrukningen.
Jag läser av dessa mätare dagligen och ser således i mitt excel dokument vad som drar vad.
Men det behöver förfinas.
Jag skulle vilja ha förbrukningen på värmen normalårskorrigerad för att således faktiskt se om mina åtgärder faktiskt har gjort något. I år har ju varit något kallare än normalt så min estimerade förbrukning ligger ju cirka 7 tusen kWh/år högre än säljarens uppgifter.
Alltså måste jag mäta utetemp och sedan veta vad normaltempen är där jag bor denna dag. Finns det att tillgå på nätet gratis tro?
Eller finns det ett färdigt program för konsument som kan göra en detaljerad rapport för olika förbrukare?
Blutor,
SMHI har data man kan ladda ner från väderstationer. Gå in på fliken "Data" och "välj temperatur". Där har du nog en hel del att välja på. Man kan välja väderstation i närheten av orten du är intresserad av temperaturen, om det inte finns väderstation på din ort. Du kan till och med få 1-timmes medelvärden. Man kan ladda ner fil med data för flera år och sedan själv behandla datan i excel.
Om du ska jämföra din verkliga förbrukning med någon utomhus temperetur, så är det den verkliga utomhustemperaturen på din ort. Du kan inte använda temperatur-årsmedelvärde. Du har ju eldningssäsongen att ta hänsyn till. Månadsmedelvärde eller dygnsmedelvärde, kanske är det rätta för dig.
Normalårstemperaturer används främst för dimensionering av värmesystem. Men du vill veta om dina åtgärder hjälper eller ej, och då ska du klart använda verklig utomhustemperatur under tidsperioden(t.ex. 6 månader) du vill granska. Data finns, och är gratis. Men SMHI brukar innehålla data för de senaste 3 månaderna. Kanske de säljs först till företag, innan de släpps till pöbeln.
SMHI har data man kan ladda ner från väderstationer. Gå in på fliken "Data" och "välj temperatur". Där har du nog en hel del att välja på. Man kan välja väderstation i närheten av orten du är intresserad av temperaturen, om det inte finns väderstation på din ort. Du kan till och med få 1-timmes medelvärden. Man kan ladda ner fil med data för flera år och sedan själv behandla datan i excel.
Om du ska jämföra din verkliga förbrukning med någon utomhus temperetur, så är det den verkliga utomhustemperaturen på din ort. Du kan inte använda temperatur-årsmedelvärde. Du har ju eldningssäsongen att ta hänsyn till. Månadsmedelvärde eller dygnsmedelvärde, kanske är det rätta för dig.
Normalårstemperaturer används främst för dimensionering av värmesystem. Men du vill veta om dina åtgärder hjälper eller ej, och då ska du klart använda verklig utomhustemperatur under tidsperioden(t.ex. 6 månader) du vill granska. Data finns, och är gratis. Men SMHI brukar innehålla data för de senaste 3 månaderna. Kanske de säljs först till företag, innan de släpps till pöbeln.
Redigerat:
Jag fattar att du vill korrigera förbrukningen för temperatur men det kan du ju göra bara genom att mäta utetemperaturen själv. Det är den temperaturen du har vid ditt hus som är intressant, inte vad ett årsmedelvärde är någonstans nära.
Åsas förslag om att räkna graddagar är inte så dumt. Det räcker nog med att integrera timme för timme, eller till och med dag för dag om det inte är så stora svängningar.
Du kommer inte få några absoluta tal men du kommer få något som går att jämföra från år till år.
Åsas förslag om att räkna graddagar är inte så dumt. Det räcker nog med att integrera timme för timme, eller till och med dag för dag om det inte är så stora svängningar.
Du kommer inte få några absoluta tal men du kommer få något som går att jämföra från år till år.
tommib,
du förslår att blutor ska räkna graddagar (för annan ort än hans egen?) Det finns säkert inte graddagar tillgängligt just exakt för blutors hus, såvida huset inte ligger i större stad. Då är det ju bättre han använder SMHIs data för en närliggande ort. SMI har väldigt många mätstationer. Givetvis är det bästa om blutor själv registrerar utomhustemperaturen och får timmedelvärde, men det verkar han ju inte ha gjort, eftersom han frågar om temperaturdata. Dessa kan han sedan behandla i Excel hyvla till som han vill ha det. Men det kanske han inte har gjort, och saknar alltså temperaturdata för senaste dygnet och tillbaka.
du förslår att blutor ska räkna graddagar (för annan ort än hans egen?) Det finns säkert inte graddagar tillgängligt just exakt för blutors hus, såvida huset inte ligger i större stad. Då är det ju bättre han använder SMHIs data för en närliggande ort. SMI har väldigt många mätstationer. Givetvis är det bästa om blutor själv registrerar utomhustemperaturen och får timmedelvärde, men det verkar han ju inte ha gjort, eftersom han frågar om temperaturdata. Dessa kan han sedan behandla i Excel hyvla till som han vill ha det. Men det kanske han inte har gjort, och saknar alltså temperaturdata för senaste dygnet och tillbaka.
Jag var/är intresserad av samma sak, men också vindriktning och hastighet då det har väl så stor betydelse som temperaturen.
SMHI har data att ladda ner.
Edit:
Tror dock det absolut bästa är att köpa en liten väderstation och själv logga även temp & vindhast.
SMHI har data att ladda ner.
Edit:
Tror dock det absolut bästa är att köpa en liten väderstation och själv logga även temp & vindhast.
Du kan inte använda dig av framledningstempen på värmesystemet? Det använder jag som måttstock. Skriv ner temperatur utomhus, vindhastighet och framledningstemp på värmesystemet. Då går det lätt att jämföra förbrukning med andra år/tidpunkter om man har loggat ett tag.
Oh tackar för svar.
Jag har sedan i mitten på mars mätt llvp, ftx, vvb, och elrad. Fört in det i mitt excelark för att se hur mycket de separata delarna drar och vad mina energibesparande åtgärder faktiskt gör.
Nej jag har inte loggat min egen dygnsmedeltemperatur men det kommer jag att göra.
Men då är det alltså normaldygnsmedeltemperaturen jag behöver för att se skillnaden med min egen utetemp.
Hur gör jag då en formel i excel för att den skall korrigera förbrukningen mot normaltemperaturen.
Alltså om jag har använt vid ett specifikt datum 40 kwh/24h vid dygnsmedelutetemp 0 grader, och normaldygnet detta datum är 3 grader. Måste man beräkna u-värde på kåken oxå?
Vind är oxå väldigt intressant. Vid en storm som var i mars drog huset dubbelt så mycket energi. Kostade 70 kr extra det dygnet
En egen väderstation med snittfunktion per dygn som sparas i en loggfil kan ju vara smutt å ha.
Jag har sedan i mitten på mars mätt llvp, ftx, vvb, och elrad. Fört in det i mitt excelark för att se hur mycket de separata delarna drar och vad mina energibesparande åtgärder faktiskt gör.
Nej jag har inte loggat min egen dygnsmedeltemperatur men det kommer jag att göra.
Men då är det alltså normaldygnsmedeltemperaturen jag behöver för att se skillnaden med min egen utetemp.
Hur gör jag då en formel i excel för att den skall korrigera förbrukningen mot normaltemperaturen.
Alltså om jag har använt vid ett specifikt datum 40 kwh/24h vid dygnsmedelutetemp 0 grader, och normaldygnet detta datum är 3 grader. Måste man beräkna u-värde på kåken oxå?
Vind är oxå väldigt intressant. Vid en storm som var i mars drog huset dubbelt så mycket energi. Kostade 70 kr extra det dygnet
En egen väderstation med snittfunktion per dygn som sparas i en loggfil kan ju vara smutt å ha.
Läste du ens första meningen i det jag skrev, att TS skulle mäta utetemp själv.A Arnodt skrev:tommib,
du förslår att blutor ska räkna graddagar (för annan ort än hans egen?) Det finns säkert inte graddagar tillgängligt just exakt för blutors hus, såvida huset inte ligger i större stad. Då är det ju bättre han använder SMHIs data för en närliggande ort. SMI har väldigt många mätstationer. Givetvis är det bästa om blutor själv registrerar utomhustemperaturen och får timmedelvärde, men det verkar han ju inte ha gjort, eftersom han frågar om temperaturdata. Dessa kan han sedan behandla i Excel hyvla till som han vill ha det. Men det kanske han inte har gjort, och saknar alltså temperaturdata för senaste dygnet och tillbaka.
TS har mätt massa parametrar sedan Mars så det är inte några enorma mätserier som är producerade. Som jag tolkar inlägget så är inte åtgärder vidtagna än, utan TS vill i framtiden kunna korrelera åtgärder med temperatur.
Varför ska du ha en normaldygnsmedeltemperatur? Har du också en normalhusförbrukning? Beskriv gärna hur du har tänkt att räkna på detta.B Blutor skrev:Oh tackar för svar.
Jag har sedan i mitten på mars mätt llvp, ftx, vvb, och elrad. Fört in det i mitt excelark för att se hur mycket de separata delarna drar och vad mina energibesparande åtgärder faktiskt gör.
Nej jag har inte loggat min egen dygnsmedeltemperatur men det kommer jag att göra.
Men då är det alltså normaldygnsmedeltemperaturen jag behöver för att se skillnaden med min egen utetemp.
Hur gör jag då en formel i excel för att den skall korrigera förbrukningen mot normaltemperaturen.
Alltså om jag har använt vid ett specifikt datum 40 kwh/24h vid dygnsmedelutetemp 0 grader, och normaldygnet detta datum är 3 grader. Måste man beräkna u-värde på kåken oxå?
Vind är oxå väldigt intressant. Vid en storm som var i mars drog huset dubbelt så mycket energi. Kostade 70 kr extra det dygnet
En egen väderstation med snittfunktion per dygn som sparas i en loggfil kan ju vara smutt å ha.
Det finns inget behov av att korrelera ditt hus förbrukning mot någon tänkt normalförbrukning om du vill titta på effekt av energibesparande åtgärder. Det räcker med ditt eget hus och tidpunkten för åtgärden. Du är din egen kontroll. Om du vill vara riktigt noggrann ser du till att bara vidta en åtgärd i taget och jämföra med innan åtgärden.
I de allra flesta fall finns inget behov av att göra detta, det räcker med att följa byggnormer som är testade. Däremot kan det vara kul.
Jag är ju skadad av att ha jobbat på ett fastighetsbolag där vi hade programmet ESS. Det var utförligt i att se förändringar, samt kunde korrigera förbrukning mot när avläsning skedde. Och normaltemp korrigerad förbrukning.
Om en värmeförbrukning ökade med säg 20% mot föregående år vill man ju veta om något har hänt. Om det var kallare den perioden så kan ju fortfarande huset dra mindre än föregående period året innan beroende på utetemperaturen.
Men det kanske bara att ta procentuell differens av dygnsmedelutetempen mot normaldygnsutetempen i korrelation med värmeförbrukningen.
Jag har ju väldigt svårt att se om mina åtgärder faktiskt gör något om det inte är samma utetemperatur som man jämför med.
Detta är finlir deluxe, men det behövs när man på så här liten nivå ändrar små saker för att spara lite pengar.
Om en värmeförbrukning ökade med säg 20% mot föregående år vill man ju veta om något har hänt. Om det var kallare den perioden så kan ju fortfarande huset dra mindre än föregående period året innan beroende på utetemperaturen.
Men det kanske bara att ta procentuell differens av dygnsmedelutetempen mot normaldygnsutetempen i korrelation med värmeförbrukningen.
Jag har ju väldigt svårt att se om mina åtgärder faktiskt gör något om det inte är samma utetemperatur som man jämför med.
Detta är finlir deluxe, men det behövs när man på så här liten nivå ändrar små saker för att spara lite pengar.
I ett normalt hus (villa) kommer du bara spara pengar om du värderar din egen tid till 0 kr/tim. Å andra sidan är jag välbekant med att göra saker för att det är roligt, inte för att spara pengar, så go nuts om du tycker detta är intressant/roligt.
Det du behöver göra är i att titta på energiförbrukning vid en given utetemperatur. Det är exakt samma en panna med utegivare gör när den styr temperaturen med värmekurva, fast baklänges. Du ska helt enketl anpassa en kurva till dina mätningar av utetemperatur och energiförbrukning för uppvärmning. Lutningen på kurvan är energieffektiviteten, dvs en flackare kurva innebär att du behöver mindre energi vid en given utetemp (sant om du har temperatur på x-axeln).
Om du har något annat sätt att räkna är jag intresserad.
Det du behöver göra är i att titta på energiförbrukning vid en given utetemperatur. Det är exakt samma en panna med utegivare gör när den styr temperaturen med värmekurva, fast baklänges. Du ska helt enketl anpassa en kurva till dina mätningar av utetemperatur och energiförbrukning för uppvärmning. Lutningen på kurvan är energieffektiviteten, dvs en flackare kurva innebär att du behöver mindre energi vid en given utetemp (sant om du har temperatur på x-axeln).
Om du har något annat sätt att räkna är jag intresserad.
Jag hittade förklaringen hur det fungerar på smhis hemsida.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.18...ormalårskorrigering SMHI Graddagar 150601.pdf
Och här är priset för det... fan.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.96...I Energi-Iindex och SMHI Graddagar 151106.pdf
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.18...ormalårskorrigering SMHI Graddagar 150601.pdf
Och här är priset för det... fan.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.96...I Energi-Iindex och SMHI Graddagar 151106.pdf
Jag försöker verkligen förklara för dig här att du inte behöver det där. Det enda du behöver är att mäta energiåtgång i din egen fastighet och utetemperatur.
Skillnaden mot att använda SMHIs graddagar är att du inte har en fast refenspunkt så du kan inte jämföra dina mätningar mot någon annan. Det behöver du dock inte eftersom du ska jämföra med dig själv. Det enda som är intressant att veta är då är hur ditt energibehov ser ut i jämförelse med utetemp och sedan jämföra det förhållandet över tid. En parameter som troligen är bra att få med och vikta mot är vindhastighet och eventuellt riktning då detta kan påverka rätt mycket om fastigheten är dragig.
Skillnaden mot att använda SMHIs graddagar är att du inte har en fast refenspunkt så du kan inte jämföra dina mätningar mot någon annan. Det behöver du dock inte eftersom du ska jämföra med dig själv. Det enda som är intressant att veta är då är hur ditt energibehov ser ut i jämförelse med utetemp och sedan jämföra det förhållandet över tid. En parameter som troligen är bra att få med och vikta mot är vindhastighet och eventuellt riktning då detta kan påverka rätt mycket om fastigheten är dragig.
Blutor om du på jobbet har jobbat med energiförbättringar borde du ha litet erfarenhet hur man räknar.
För ett befintligt enfamiljshus är det som bestämmer värmeförlusterna skillnaden i temperatur mellan inomhus och utomhus. (jag bortser från vinden som blåser mer eller mindre mot huset och från ev. ventilationssystem som kan ventilera mer eller mindre). Huset är detsamma, samma väggar samma isoleringstjocklek. Då är k-värdet för väggar och fönster också desamma. Värmeledningen genom väggar, fönster, tak, golv är desamma.
Formeln för värmeeffekt genom en vägg är, Q = A*k*(Tinne - Tute) [W]
Där (Tinne - Tute) = DeltaTemp
Där A är väggens yta, m2
k är väggens värmegenomgångstal, W/(m2 oC)
Tinne = inomhustemperaturen, [oC]
Tute = utomhustemperaturen, [oC]
k är konstant då det ju är samma vägg hela tiden (antas då vindstilla inomhus och utomhus).
Väggytan A är densamma hela tiden.
Tinne är troligen konstant, då du troligen har samma inomhustemperatur hela året om.
Det som varierar är Tute.
Det som bestämmer din värmeförlust är alltså skillnaden i temperature mellan inne och ute.
Det är den skillnaden du ska använda för att jämföra.
T.ex.
A = 10 m2
k = 0,85 W/(m2 oC)
Tinne = 20 oC [oC]
Tute = 0 [oC]
Då har du Q = 10*0,85* (20 - 0) = 170 W
Skulle temperaturen sjunka till minus 20 grader(utomhus såklart)
Då har du Q = 10*0,85* (20 - (-20)) = 340 W
Du får alltså då dubbel så stor effektförlust.
Jag hoppas detta hjälper dig en aning på traven.
Vinden har viss påverkan, ja.
T.ex för en vägg med k=0,89 vid helt vindstilla, har vid vindhastighet utomhus,
på 25 m/s ett k=1,03 (detta är ett dåligt k-värde, moderna enfamiljshus har betydligt lägre)
på 10 m/s ett k=1,02
på 5 m/s ett k=1,00
25 m/s det är mycket stark vind. Antas givetvis mot väggen inomhus är vinden 0 m/s.
Du ser att från vindstilla till full storm 25 m/s, ökar effektförlusten med ca 16 % = 100*(1,03/0,89)
Det är nog snarare förluster via springor och glipor där du får vämeläckage vid vind.
Alltså blutor det du ska mäta är inomhustemperaturen och utomhustemperaturen. Vinden är inte så jätteviktig, men kan du mäta även den så klart, är det bättre. Hur ofta har ni starka vindar? Kanske sällan, eller är det ett veritabelt blåshål?
När du sedan vill jämföra en utförd energiminskningsåtgärd, ska du klart jämföra före och efter, helst vindstilla dagar, då du då får bort vindens påverkan.
För att förekomma ev. missförstånd:
Du ska normera dina energiförbrukningsvärden med DeltaTemp, dvs (Tinne - Tute). Då får du jämförbara energiförbrukningsvärden. Du dividerar helt enkelt ditt energiförbrukningsvärde med DeltaTemp
För ett befintligt enfamiljshus är det som bestämmer värmeförlusterna skillnaden i temperatur mellan inomhus och utomhus. (jag bortser från vinden som blåser mer eller mindre mot huset och från ev. ventilationssystem som kan ventilera mer eller mindre). Huset är detsamma, samma väggar samma isoleringstjocklek. Då är k-värdet för väggar och fönster också desamma. Värmeledningen genom väggar, fönster, tak, golv är desamma.
Formeln för värmeeffekt genom en vägg är, Q = A*k*(Tinne - Tute) [W]
Där (Tinne - Tute) = DeltaTemp
Där A är väggens yta, m2
k är väggens värmegenomgångstal, W/(m2 oC)
Tinne = inomhustemperaturen, [oC]
Tute = utomhustemperaturen, [oC]
k är konstant då det ju är samma vägg hela tiden (antas då vindstilla inomhus och utomhus).
Väggytan A är densamma hela tiden.
Tinne är troligen konstant, då du troligen har samma inomhustemperatur hela året om.
Det som varierar är Tute.
Det som bestämmer din värmeförlust är alltså skillnaden i temperature mellan inne och ute.
Det är den skillnaden du ska använda för att jämföra.
T.ex.
A = 10 m2
k = 0,85 W/(m2 oC)
Tinne = 20 oC [oC]
Tute = 0 [oC]
Då har du Q = 10*0,85* (20 - 0) = 170 W
Skulle temperaturen sjunka till minus 20 grader(utomhus såklart)
Då har du Q = 10*0,85* (20 - (-20)) = 340 W
Du får alltså då dubbel så stor effektförlust.
Jag hoppas detta hjälper dig en aning på traven.
Vinden har viss påverkan, ja.
T.ex för en vägg med k=0,89 vid helt vindstilla, har vid vindhastighet utomhus,
på 25 m/s ett k=1,03 (detta är ett dåligt k-värde, moderna enfamiljshus har betydligt lägre)
på 10 m/s ett k=1,02
på 5 m/s ett k=1,00
25 m/s det är mycket stark vind. Antas givetvis mot väggen inomhus är vinden 0 m/s.
Du ser att från vindstilla till full storm 25 m/s, ökar effektförlusten med ca 16 % = 100*(1,03/0,89)
Det är nog snarare förluster via springor och glipor där du får vämeläckage vid vind.
Alltså blutor det du ska mäta är inomhustemperaturen och utomhustemperaturen. Vinden är inte så jätteviktig, men kan du mäta även den så klart, är det bättre. Hur ofta har ni starka vindar? Kanske sällan, eller är det ett veritabelt blåshål?
När du sedan vill jämföra en utförd energiminskningsåtgärd, ska du klart jämföra före och efter, helst vindstilla dagar, då du då får bort vindens påverkan.
För att förekomma ev. missförstånd:
Du ska normera dina energiförbrukningsvärden med DeltaTemp, dvs (Tinne - Tute). Då får du jämförbara energiförbrukningsvärden. Du dividerar helt enkelt ditt energiförbrukningsvärde med DeltaTemp
Redigerat:

