Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Jo de är tajta, men det heter inte utlösningsvillkor längre.
Det är ju en sak vilken tid en viss ström behövs för att trigga en brytning. En annan sak hur lång tid den brytningen tar. Det är definitivt olika saker.
Det var kanske ett olämpligt ord. Jag syftade på de villkor som ska vara uppfyllda för att säkringen ska lösa.
Nej det är historiskt benämningen på fallet enpoligt jordfel och de tider man ska innehålla för att minska faran genom indirekt spänningssättning av skyddsjordade delar. Och i princip förutsätts TN system med skyddsjordning via sk nollning.K kanonkula skrev:
Tråden skenar åt olika håll och ger lätt upphov till onödig förvirring tycker jag. Dvärgbrytarna är utmärkta både i överlast och kortslutningsfallen men ska helst användas i ett led dvs längst ut i systemet. Detta för att få någon vettig selektivitet i de flesta fall. Kurvorna Bo la in nu senast visar tydligt den gråzon som råder pga mekaniska fördröjningar i mekanism och även olika elektrisk bryttid. Båda dessa parametrar är oftast på vettiga typer betydligt snävare och bättre än vad normen kräver.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Ja vi kanske skulle börja om från #7 om Daniel vill berätta.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 203 inlägg
Må så vara, men frågan jag var intresserad av var den rent ingenjörsmässiga. Nämligen att man skulle kunna bygga en dvärgbrytare med enbart termisk utlösning (bimetal-brytare) med samma kortslutningsegenskaper som en diazed.D Daniel 109 skrev:
Jag håller det för extremt otroligt, men lär mig gärna mer om det nu skulle vara så.
(P.S. Och forumreglerna avseende citering är fel. Bara så det är sagt...)
Den magnetiska utlösaren är kanske snabb, men den består av en elektromagnet som drar i en hammare, dvs en mekanisk konstruktion. Det stora problemet syns nederst i bild. Den tar alltid "lite" tidmedan en smältsäkring verkligen brinner av fortare ju högre strömmen blir.
[bild]
Är detta ur produktstandard?
Hur lång är denna tid? Är den tiden något reellt problem?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Ja det är från standarden. Tiden räcker för att klara villkoren för automatisk frånkoppling.
Här är en annan bild som visar skillnaden mot smältsäkring:
Här ser man flera problem:
- Vid höga strömmar (>Is) kommer smältsäkring (A) att lösa tillsammans med dvärgen (C).
- Den undre grafen visar att dvärgar har en genomsläppt energi som ökar med strömmen (en konsekvens av bryttiden), medan den minskar (eller blir ganska konstant) för smältsäkringar.
- Man ser också att dvärgar har en maximal strömtålighet (Icn), de tål inte hur höga kortslutningsströmmar som helst.
Men man ska kanske inte prata "problem" för så farligt är det inte, de är bara sämre än smältsäkringar på alla punkter
Här är en annan bild som visar skillnaden mot smältsäkring:
- Vid höga strömmar (>Is) kommer smältsäkring (A) att lösa tillsammans med dvärgen (C).
- Den undre grafen visar att dvärgar har en genomsläppt energi som ökar med strömmen (en konsekvens av bryttiden), medan den minskar (eller blir ganska konstant) för smältsäkringar.
- Man ser också att dvärgar har en maximal strömtålighet (Icn), de tål inte hur höga kortslutningsströmmar som helst.
Men man ska kanske inte prata "problem" för så farligt är det inte, de är bara sämre än smältsäkringar på alla punkter
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 203 inlägg
Diazedkramare i alla länder, förenen eder!Men man ska kanske inte prata "problem" för så farligt är det inte, de är bara sämre än smältsäkringar på alla punkter
Du får inte glömma det viktiga fallet där dvärgarna med sina kontrollerbara egenskaper funkar bättre dvs i området där termiska utlösaren gäller. Problem med Icn är heller inget gemene byggahusare är i närheten av. Som sagt sist i ledet och inte flera i serie är de bra och givetvis av vettigt utförande.Ja det är från standarden. Tiden räcker för att klara villkoren för automatisk frånkoppling.
Här är en annan bild som visar skillnaden mot smältsäkring:
[bild]Här ser man flera problem:
- Vid höga strömmar (>Is) kommer smältsäkring (A) att lösa tillsammans med dvärgen (C).
- Den undre grafen visar att dvärgar har en genomsläppt energi som ökar med strömmen (en konsekvens av bryttiden), medan den minskar (eller blir ganska konstant) för smältsäkringar.
- Man ser också att dvärgar har en maximal strömtålighet (Icn), de tål inte hur höga kortslutningsströmmar som helst.
Men man ska kanske inte prata "problem" för så farligt är det inte, de är bara sämre än smältsäkringar på alla punkter
Vi ska se om det inte blir tid att ta upp några verkliga kurvor för lite olika fall med olika fabrikat och skilda matningsegenskaper.
Förutom att man återställer dem enkelt istället för att behöva gå ner på ICA en fredagkväll och hoppas att de har säkringar
Designen på just Diazed lämnar också en del att önska ur säkerhetssynpunkt men självklart skulle man kunna bygga bättre smältsäkringar om det var önskvärt.
Det jag gillar med Diazed är att jag får en ny säkring med förhoppningsvis samma egenskaper varje gång jag byter medans en dvärg kan förfalla över tidJa det är från standarden. Tiden räcker för att klara villkoren för automatisk frånkoppling.
Här är en annan bild som visar skillnaden mot smältsäkring:
[bild]Här ser man flera problem:
- Vid höga strömmar (>Is) kommer smältsäkring (A) att lösa tillsammans med dvärgen (C).
- Den undre grafen visar att dvärgar har en genomsläppt energi som ökar med strömmen (en konsekvens av bryttiden), medan den minskar (eller blir ganska konstant) för smältsäkringar.
- Man ser också att dvärgar har en maximal strömtålighet (Icn), de tål inte hur höga kortslutningsströmmar som helst.
Men man ska kanske inte prata "problem" för så farligt är det inte, de är bara sämre än smältsäkringar på alla punkter
. Eller är jag bara gammalmodig här?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Nej då, mer smältsäkringar till folket! "Automatsäkringar" har ju funnits í olika former i 100 år nånting utan att lyckas avsätta smältsäkringar från tronen.
Jag är med på att det finns givna fördelar med smältsäkringar framför dvärgbrytare. Men hur stor är den praktiska betydelsen i en bostad? För det första är det något onormalt att säkringar går. Om man någon gång ibland drabbas av att huvudsäkringen löser samtidigt som en dvärgbrytare är det väl inte hela värden? De dvärgbrytare jag sett som haft lägst brytförmåga uppgavs klara 4 kA. om en central har en förimpedans på en halv ohm kan man uppnå 800 A vid en stum kortslutning mellan fasskenorna. Man lär inte komma i närheten av säkringens maximala brytförmåga i en bostad. Automatsäkringar kanske inte lyckats avsätta smältsäkringar från tronen. Men trenden har väl ändå länge varit att dvärgbrytarna ökar i andel? Därför att de är praktiska, kompakta och tillräckligt bra.