89 696 läst ·
394 svar
90k läst
394 svar
Utebliven inbärning
Då får vi helt enkelt följa fortsättningen och ser hur det går. Jag hävdar fortfarande att Mio inte kommer att gå till tingsrätten med detta i alla fall om dom har någon form av riskminimering som du kallar det.Jetkokos skrev:
Njet, sluta argumentera mot egna halmgubbar i Ryssland. Jag har inget emot att hantera en konflikt, även om jag tycker att de är jobbiga (eftersom jag inte är en rättshaverist). Däremot tycker jag att riskminimering är bra och att det är dumt att eskalera en konflikt som man med stor sannolikhet riskerar gå förlorande ur, om motparten väljer att driva frågan hela vägen.
Nu valde man ju att ta emot leveransen exklusive inbärning och då är det troligen (man vet aldrig tills det blir avgjort) ostridigt att det är skäligt att bestrida inbärningsdelen av kostnaden. Men leveransen har ändå skett och det är inte alls lika troligt att det är skäligt att bestrida resten av leveranskostnaden, oberoende av vilka generiska scenarier du målar upp.
Jag har synat ett företag som försökte lura mig. Dom skickade först mängder med påminnelser, sedan blev det inkasso, sedan drogs allt tillbaka när dom insåg att jag inte skulle betala för något jag inte fått och givetvis gick dom inte till tingsrätten heller.
Nu är ju inte TS handikappad (såvitt vi vet och det stöds också av att TS med viss hjälp bar upp soffan själv) så det är i praktiken inte samma sak. Vad det är i princip tror jag inte är så relevant.J j-o75 skrev:
Det gäller för TS att framföra ett balanserat budskap till Mio. En tvärvägran att betala hela fakturan är lite för antagonistiskt. Det är större chans att Mio släpper hela saken om TS betalar en skälig summa för den deltjänst som faktiskt blev utförd.
Det är precis det som Jetkokos (och andra) föreslår att TS ska göra. Dvs låta bli att betala för det TS inte har fått.J j-o75 skrev:
Däremot är det förstås lämpligt att TS betalar för det TS faktiskt har fått. Det handlar ju inte om att TS ska lura Mio på pengar.
Självklart ska han betala soffan som han fått. Något annat har det ju inte varit tal om! Däremot inte inbärning.P pmd skrev:
Fast de har ju visst fått inbärning. De har inte fått ett dugg mindre än vad deras avtal faktiskt säger. Dvs innanför dörren. Enligt avtalet är det helt upp till transportören att avgöra huruvida de kan bära den längre än så.J j-o75 skrev:
Och vad anser du då innehållet i avtalet vara?E EtherMan skrev:
Det är inte på något sätt självklart att den skriftliga avtalstexten övertrumfar de muntligt presenterade avtalsvillkoren. Jag skulle snarare säga att villkor speciellt förhandlade och avtalade i det enskilda fallet, övertrumfar generella villkor i ett standardavtal, om dessa skiljer.
Har IKEA i samband med vårt avtalsingående "lovat att transportörerna ska bära in det precis där du vill" så är det detta som är avtalat enligt min uppfattning. Vad som står i några standardavtal skulle jag bedöma underordnat.
pelle plåttak skrev:
Om du orkar läsa tråden ser du att TS köpte guldalternativet.pelle plåttak skrev:
Det är inte omöjligt, men jag är rätt tveksam. Om företrädaren för butiken uttryckligen sa att "för det här köpet gäller inte de vanliga köpvillkoren, utan de muntliga som jag nu presenterar" eller motsvarande, har du naturligtvis rätt. Annars blir det, är jag rädd för, även bortsett från bevisproblematiken, en bedömningsfråga vad som gäller.Alfredo skrev:
Ha också i åtanke att i individuellt förhandlade avtal mellan konsument och näringsidkare förlorar konsumenten det skydd som finns i Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som säger att vid en tvist ska avtalsvillkoret ifråga tolkas till konsumentens förmån (§ 10).
De citerade ju avtalet tidigare. Och jo, skrivet avtal trumfar muntligt. Finns båda så anser våra domstolar att det muntliga är att anse som marknadsföring för avtalet. Dvs du skulle kunna försöka driva det som falsk marknadsföring om du nu skulle vilja men då måste du kunna bevisa att de faktiskt sagt så också. Avtalstexten är dock fortfarande det som gäller avtalsmässigt och den är ju citerad tidigare i tråden att den ger transportören rätt att bedöma huruvida de kan bära in sakerna dit du vill ha dem. Och nej du kan inte skriva på ett standardavtal och förvänta dig ett modifierat. Du måste få avtalet modifierat innan du skriver på, annars accepterar du standardavtalet, oavsett vad ni i övrigt kommit överens om muntligt.Alfredo skrev:
Och vad anser du då innehållet i avtalet vara?
Det är inte på något sätt självklart att den skriftliga avtalstexten övertrumfar de muntligt presenterade avtalsvillkoren. Jag skulle snarare säga att villkor speciellt förhandlade och avtalade i det enskilda fallet, övertrumfar generella villkor i ett standardavtal, om dessa skiljer.
Har IKEA i samband med vårt avtalsingående "lovat att transportörerna ska bära in det precis där du vill" så är det detta som är avtalat enligt min uppfattning. Vad som står i några standardavtal skulle jag bedöma underordnat.
Absolut! Säkert ingen lätt strid att vinna och en bedömningsfråga är det väl alltid om två tvistar? Min poäng är att vissa verkar anse att skriftliga avtalsvillkor i någon mening väger tyngre än muntliga och så är det i allmänhet inte. Formkrav för avtalsvillkor finns bara i speciella fall, exempelvis fastighetsaffärer och testamente. I normala fall är muntliga villkor precis lika bindande som skriftliga.globaljuggler skrev:
Det detta möjligen skulle falla på, som jag ser det, är att konsumenten kan anses bort ha insett att den representant han förhandlade med (kundtjänst) inte var behörig att företräda IKEA i förhandling avseende villkoren för hemleverans och att de skriftliga villkoren därför ska gälla. Inte dock på grund av att de är skriftliga för denna detalj är irrelevant, anser jag.
Fast du skrev någonting annat. Du menade att de muntliga villkoren övertrumfade de skriftliga, vilket jag ifrågasatte. Muntliga och skriftliga avtal har lika stor tyngd; det är de faktiska omständigheterna som styr vad som ska gälla. Så det du skriver i ditt senaste, ovan citerat, inlägg håller jag med om.Alfredo skrev:
I förlängningen påstår du då att en "lat" transportör alltid kan "bedöma" att han inte har lust att bära in sakerna utan att göra minsta fel. Jag hoppas och tror att domstolarna skulle göra en annan bedömning för detta är knappast ens i närheten av den gemensamma partsviljan om man kommer överens om "inbärning" på det sätt TS beskrivit situationen.E EtherMan skrev:
Bästa svaret
Vilken fart tråden fick. Tack för att ni engagerar er!
Jag har varit i kontakt med Mio vid fyra tillfällen. Första tillfället var då jag ringde kundtjänst direkt efter leverans, därefter ringde en arbetsledare från kundtjänst upp för att meddela att jag måste betala trots att inbärning till anvisad plats inte skedde. Därefter har jag fått två samtal från säljaren på Mio, det första för att meddela att jag måste betala, och det andra för att meddela att säljarens chef också meddelar att jag måste betala. Jag har meddelat säljaren att dennes chef är välkommen att kontakta mig om chefen vill, men det har denne inte gjort.
Jag har därför bestridit 300 kronor på fakturan, vilket motsvarar skillnaden mellan inbärning till anvisad plats och leverans till tomtgräns. Jag har i bestridan framfört att avtalsvillkoret som Mio hänvisar till är oskäligt, då det innebär en kraftig obalans mellan konsument och näringsidkare. Detta på grund av att villkoret ger näringsidkaren möjlighet att häva del av avtalet utan att konsumenten har möjlighet att förutse eller förhindra att del av avtalet hävs, och att konsumenten trots detta förväntas betala för tjänsten.
Som jag ser det finns det ett par möjliga utfall nu. Det ena är att Mio släpper frågan. Det andra är att de väljer att skicka en stämning till tingsrätten, vilket antingen skulle innebära att jag vinner i Tingsrätten, och Mio tvingas ta bort detta villkor i avtalet och eventuellt behöver återbetala andra konsumenter som drabbats av samma sak, eller så förlorar jag i Tingsrätten och får betala några tusen kronor, vilket är en risk som jag är villig att ta.
Jag återkommer om det dyker upp en stämning.
Jag har varit i kontakt med Mio vid fyra tillfällen. Första tillfället var då jag ringde kundtjänst direkt efter leverans, därefter ringde en arbetsledare från kundtjänst upp för att meddela att jag måste betala trots att inbärning till anvisad plats inte skedde. Därefter har jag fått två samtal från säljaren på Mio, det första för att meddela att jag måste betala, och det andra för att meddela att säljarens chef också meddelar att jag måste betala. Jag har meddelat säljaren att dennes chef är välkommen att kontakta mig om chefen vill, men det har denne inte gjort.
Jag har därför bestridit 300 kronor på fakturan, vilket motsvarar skillnaden mellan inbärning till anvisad plats och leverans till tomtgräns. Jag har i bestridan framfört att avtalsvillkoret som Mio hänvisar till är oskäligt, då det innebär en kraftig obalans mellan konsument och näringsidkare. Detta på grund av att villkoret ger näringsidkaren möjlighet att häva del av avtalet utan att konsumenten har möjlighet att förutse eller förhindra att del av avtalet hävs, och att konsumenten trots detta förväntas betala för tjänsten.
Som jag ser det finns det ett par möjliga utfall nu. Det ena är att Mio släpper frågan. Det andra är att de väljer att skicka en stämning till tingsrätten, vilket antingen skulle innebära att jag vinner i Tingsrätten, och Mio tvingas ta bort detta villkor i avtalet och eventuellt behöver återbetala andra konsumenter som drabbats av samma sak, eller så förlorar jag i Tingsrätten och får betala några tusen kronor, vilket är en risk som jag är villig att ta.
Jag återkommer om det dyker upp en stämning.
