Upptäckt fukt i bjälklag vid badrumsrenovering - hantverkare vill ta betalt för stillastående tid
Vad menar du med "ta hänsyn till alla risker"?O oliven1 skrev:
Det är väl frivilligt om du som entreprenör vill köra ditt företag i botten tänker jag. Men det är du som sitter på kunskapen och ska med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt. (Det senare från lagtexten, 4 § konsumenttjänstlagen.)
att ta hänsyn till alla risker är att köra sitt företag i botten.Claes Sörmland skrev:
man kommer inte få ett enda jobb om man tar hänsyn till alla risker.
alla offerter kommer bli extremt dyra och ingen beställare kommer köpa entreprenören.
Man måste luras och svina sig tänker du?O oliven1 skrev:
nä har jag sagt det?
man lämnar utifrån förutsättningarna.
tror ingen beställare vill betala överpriser på 9 av 10 jobb bara för entreprenören ska ta höjd för alla risker så man hamnar rätt på den sista av 10.
då är det bättre att man reglerar det tvärt om, blir billigare för beställaren.
att offerera som du säger är att lura beställaren.
man tar betalt för massa risker som med största sannolikhet inte kommer uppstå.
tycker det är ärligare att ta betalt för arbeten och alla risker får hanteras som tillägsarbete
Varför skulle beställaren betala mer bara för att man tar höjd för risker? Att planera och vara medveten om att förutsättningarna för tjänsten kan förändras ger inga fördyringar. Snarare att inte ha en plan för detta ger fördyringar och skapar dyra konflikter med kunden.O oliven1 skrev:
klart det blir att beställaren betalar mer.
risker = kostnader
Tror du TS upplever sig lurad eller inte av den otydliga hemmasnickrade formulering som trådens företag smög med i offerten och nu tolkar som att företaget kan få ersättning för att sitta på händerna i veckor och månader?O oliven1 skrev:
Den största risken är väl en konflikt med snåla konsumentkunder som inte betalar och man måste dra inför tinget. Eller att själv bli släpad dit av kunden. Där rullar det plötsligt hundratals timmar ned i toaletten plus ombudskostnader.O oliven1 skrev:
Exakt som i detta fallet så är det kanske inte värt för företaget att driva stillestånd utan bättre fokusera framåt och en nöjd kund som betalar för arbetet i tid..
Du tolkar saker och ting väldigt väldigt konstigt.O oliven1 skrev:
Du kanske borde prata lite med kollegor i branschen, detta är inget svårt hokus pokus, det finns många som reder ut detta riktigt bra.
Intressant. Det har faktiskt med en hel punkt om just "ÄTA". Är detta alltså en B2B term? För att kunna göra tilläggsarbeten motsvarande 15 % av offert.
Detta är en soppa. Merkostnaden som står på tapeten motsvarar nästan 50% av offert. Jag hoppas på svar från försäkringsbolag idag och samtal med konsumentvägledning. Jag behöver ett badrum och vatten i min lägenhet och det verkar finnas en större risk för att dra ut på tiden genom att hitta en ny hantverkare som ska slutföra.
Jag är också orolig över att de kommer salta fakturan duktig på det arbetet som är utfört nu. Samt att de kräver 25 % av offert vid avbeställning av arbetet.
Det finns naturligtvis inget förbud mot att använda termen ÄTA som akronymförkortning för vad man nu vill men det är i grund och botten en term som hör B2B till. Jag föreslår att man undviker den eftersom så många hantverkare associerar termen till det regelverk som ges i B2B-avtal. D v s de tänker fel juridiskt när de hör eller ser termen ÄTA.M maxgen skrev:
De där 15%-en låter som en feltolkning av vad som händer om en företagare ger en ungefärlig prisuppgift till en konsument. Har en sådan uppgift givits (skriftligen, muntligen eller t o m rätt vagt) så kan det beloppet inte överstigas för tjänsten med mer än 15% när det ska slutfaktureras. Det gäller naturligtvis inte om tjänsten ändras efter att denna ungefärliga prisuppgift har getts. Ofta är det den diskussionen man hamnar i, om något har ändrats eller inte sedan den ungefärliga prisuppgiften gavs.
Du utgår hela tiden i ditt resonemang som det vore ett B2B avtal. Nu är det ett ett avtal mellan näringsidkare och privatperson då gäller andra regler, just för att man inte kan förvänta sig att privatpersoner har kunskap om detta. Det företaget gjort fel är att man går ut hårt med att få full ersättning för all tid, vilket gör att det kan av juridiken direkt bli klassat som oskäligt avtal. Det bästa hade varit att företaget resonerat med kunden om viss ersättning kopplat till ändrade förutsättningar p.g.a oförutsätt. Då kanske man landat en skälig ersättning som båda parter accepterat. I detta fall ahde jag också tänt på alla cylindrar.O oliven1 skrev: