uppgradera säkringar ?

[Tobbe_3]

Det kommer nog att fungera utmärkt med 3 * 10a. Är det 2,5 mm2 då kan man även använda 3 * 13 a säkring.

 

[Göran.W]

Jag har installerat massor med häll + ugn på 3x10A och än har ingen klagat.
Tittar man på inbyggnads ugnarna kommer dom flesta med vanlig stickontakt till ett vanligt 10 A uttag.
Hällen lägger man på 2 faser så då får man 2x10A dvs samma styrka som dom flesta 1 fas spisarna ligger på och där finns belastningen från ugnen med och det funkar.
Det funkar utmärkt med 3x10A inget att oroa sig för.

 

[Bo.Siltberg]

Alltså, 10 A diazed tål ju uppemot 15 A kontinuerligt vilket ger en totaleffekt som överstiger märkeffekten hos de flesta häll-ugn-kombinationer. Vid 15 A blir en 10 A diazed rejält varm, brännhet. Så att säga att det "fungerar" bara för att kåken inte brann upp (vilket den kanske gör först om 10 år) tycker jag inte är rätt. Man borde studera sina spisvanor för att bedöma var man ligger i ström på varje fas, men det är ju inte så lätt...

 

[Göran.W]

Säkringen blir aldrig så varm.
I värsta fall bara ljummen.
Ta ugnen på på 3500 Watt om den jobbar på max effekt är det bara i ca 10 minuter medan den blir varm.
Efter den blivit varm jobbar den inte ens 50 % av tiden så den blir aldrig mer än ljummen.
Samma sak är det med spisen.
Kraftig belastning några minuter för att sen ligga under eller tom långt under 10A per fas.
Är man orolig kan man alltid känna på säkringarna.

 

[SueCia]

Gissningsvis så är spisgruppen nedsäkrad till 10amp i samband med att huset blev avsäkrat med 16amp för att inte riskera att släcka allt om man brassar på ordentligt med spisen.

Jag skulle nog kika på möjligheten att säkra upp inkommande till 20 eller 25 om spisen ska säkras av med 16.

Det måste jag säga låter fruktansvärt onödigt, kan bli den dyraste spisen jag någonsin hört talas om isåfall! Jag har jobbat som elektriker i 8 år, skulle installera spisen, prova köra på 10A, går inte det säkrar man upp till 13A, det absolut sista man gör är att säkra upp huvudsäkringarna.

 

[Mikael_L]

I din sits skulle jag inte röra något alls. Bara installera spisen och börja använda den.
Troligen går allt bra helt utan uppsäkring. Men får du problem så märker du vilken säkring som behöver uppgraderas.
If it ain't broke, don't fix it !

 

[Mikael_L]

Det verkar ju inte vanligt att spisar leder till värmeproblem i ledningar och säkringar, inte vad vi hört här i alla fall. Så det kanske i praktiken är ett bra exempel på tillfällig belastning, dvs att den inte pågår längre än att det blir problem på lång sikt.

Om du kommer ihåg mitt försök med att mäta temperatur på ledningar i vägg så kan man där se att det tar ungefär en timme innan temperaturen nått halva sin slutliga temperatur.
Så en belastning som intermittent varar i uppåt 1 timme innan ledningarna sen får svalna kan nog anses var en sådan "tillfällig belastning".
Dvs ledningssystemet är fortfarande skyddat mot hög temperatur.

Och den som kör 10kW i sitt kök i en timme skulle jag vilja se.
Det är effekten i ett rejält bastuaggregat för hemmabruk. Dvs det skulle vara minst 50-60°C varmt i köket.
Så ja, jag tror detta helt klart får anses som "tillfällig belastning".

 

[Bo.Siltberg]

Det räcker i och för sig med en fas, julskinkan i ungen. Det är sant att det exemplet är ingen kontinuerlig belastning på 3 kW, och hus brinner ju inte ned inför varje jul pga detta. Tur det.

Dina mätningar ingår naturligtvis i länksamlingen.
http://www.byggahus.se/forum/el/60013-varmeutveckling-i-vp-ror-isolerad-vagg-del-2-a.html?showAll

Dock har jag fått uppfattningen att en ledare värms upp till sin maximala temperatur (som strömmen orsakar) inom några minuter, inte en timme. Det har nog de flesta faktiskt erfarit när de labbat, jag också... Men när strömmen bara är "lite" för hög kanske det tar sådan tid.

 

[Mikael_L]

Det räcker i och för sig med en fas, julskinkan i ungen. Det är sant att det exemplet är ingen kontinuerlig belastning på 3 kW, och hus brinner ju inte ned inför varje jul pga detta. Tur det.

Det kändes först som att du kanske var något på spåret där ...
Men näää...

Hur varmt är det i ugnen efter 15 minuter med 3kW?
Eller tänkte du att man kör skinkan med ugnsluckan öppen hela tiden?

Dock har jag fått uppfattningen att en ledare värms upp till sin maximala temperatur (som strömmen orsakar) inom några minuter, inte en timme. Det har nog de flesta faktiskt erfarit när de labbat, jag också... Men när strömmen bara är "lite" för hög kanske det tar sådan tid.

Jag vet ju inte egentligen (har ingen annan källa eller info). Men jag har ju å andra sidan testat empiriskt, och då hade jag ett termoelement tejpat på själva FK'n och sen i isolerande omgivning, så jag tror nog ganska hårt på det jag själv mätt upp.

 

[b_hasse]

En ledare fritt i luften bör nå sin sluttemperatur ganska snabbt eftersom kylningen är konstant, luften runt ledaren byts hela tiden ut. I ett rör i en vägg kommer kylningen långsamt avta i takt med att omgivningen blir varmare och varmare. Det låter rimligt att det tar mycket längre tid att nå sluttemperaturen för en sådan ledare, och den temperaturen bör vara betydligt högre än sluttemperaturen för en ledare med lika stor ström som hänger fritt i luften.

 

[Mikael_L]

En ledare fritt i luften bör nå sin sluttemperatur ganska snabbt eftersom kylningen är konstant, luften runt ledaren byts hela tiden ut. I ett rör i en vägg kommer kylningen långsamt avta i takt med att omgivningen blir varmare och varmare. Det låter rimligt att det tar mycket längre tid att nå sluttemperaturen för en sådan ledare, och den temperaturen bör vara betydligt högre än sluttemperaturen för en ledare med lika stor ström som hänger fritt i luften.

Mja. Jag vågar då inte hålla med dig bara sådär ...

Det är i grunden rätt samma sak. Båda situationerna är helt linjära system, där flertalet parametrar är desamma och uppför sig likadant, bara med andra konstanter.
Om ordningen på någon faktor i "ekvationen" ändras, t.ex. från x[SUP]2[/SUP] till x[SUP]3[/SUP], typ, så blir det snabbt helt andra resultat. Likaså om nya faktorer tillkommer, och där kan kylning med luftkonvektion vara en sådan.

Ja du kan ha rätt, det motsätter jag mig inte, men jag ser ingen tydlig logik i detta.
Jag kan ju t.ex. försöka påstå att:
"För en ledare fritt i luften tar det längre tid att nå sin sluttemperatur eftersom kylningen är kraftigare, luften runt ledaren byts hela tiden ut."


Men i vilket fall skulle en test av detta vara betydligt svårare att göra. Jag skulle nog överväga termofotografering. Men då tillkommer det oerhört många nya osäkerheter.
(Eller främst en - emissiviteten för kabeln... )

 

[lars_stefan_axelsson]

Ja du kan ha rätt, det motsätter jag mig inte, men jag ser ingen tydlig logik i detta.
Jag kan ju t.ex. försöka påstå att:
"För en ledare fritt i luften tar det längre tid att nå sin sluttemperatur eftersom kylningen är kraftigare, luften runt ledaren byts hela tiden ut."

Ja, fast hur skulle det hänga ihop med "sluttemperatur"? För att kraftigare kylning (alltså förmåga att transportera bort värmeenergi under viss tid) skulle leda till högre temperatur senare (allt annat lika) så skulle ju kyleffekten behöva avta, och det kan den ju bara göra om resten av världen värms upp...

Så b_hasse är allt rätt ute. Vid konvektion så kan vi strunta i värmeledningsekvationen annat än i ledaren och isolering. Mediet utan kan sättas till konstakt temperatur eftersom det byts ut hela tiden. Mao, den temperatur ledningen har när värmen har spritt sig till ytterskiktet av isolationen är den slutliga och eftersom koppar är en bra ledare och isolationen är tunn så sprider sig värmen snabbt. Ergo vi når "sluttemperatur", dvs den temperatur som råder vid stationärtillståndet tidigt.

Om vi istället måste kyla genom ledning, och den reservoir vi har är ändlig, så kommer vi först att kunna ha lägre temperatur (om konstanterna är med oss, och de är det ty luft är en dålig värmebärare) längre, men sedan så ökar temperaturen hos det omgivande materialet och dess förmåga att "kyla" ledaren minskar. Den blir alltså varmare senare.

Så logiken är egentligen att vi har två olika fall. Ett med konvektion, där konvektionsluften ger ett tydligt randvillkor, och sedan ett med värmeledning, där randvillkoret är mera diffust, och inte påverkar beräkningen på samma sätt.

 

[elmont]

Kan det finnas nått samband med att man får gå ner i arean på "fritt hängande" anslutningsledningar ?

 

[Tobbe_3]

Kan det finnas nått samband med att man får gå ner i arean på "fritt hängande" anslutningsledningar ?

Det gör det säkert.. Det finns ju även olika strömvärden på installationskablar beroende på förläggnkngssätt. Låga strömvärden vid rörförläggning i väggar, högre strömvärden vid utanpåliggande ensam förläggning ełler i mark. Vid t.ex. flerlagersförläggning på kabelstege skall strömvärdet korrigeras nedåt.

Anslutningskabeln är att jämföra med en fritt förlagd kabel. En viktig faktor som tillkommer anslutnkngskablar är att lasten ofta är känd t.ex 13 a även om den är avsäkrad med en 16 a diazed som under vissa omständigheter håller för bortåt 20 a. Det gör att kabeln inte utsätts för överström i ett normalt driftfall. Det är bara startströmmar och felfallet kortslutning som överskrider t.ex 13 a.
Vid installationskablar som matar vägguttag avsäkrat 16 a måste man räkna med att använderen kör vattenkokaren och värmefläkten samtidigt som belastar uttaget med t.ex 18 a

 

[GK100]

Det b_hasse skriver och som LSA förtydligar är som jag ser det helt riktigt inget konstigt där och i linje med vad även Mikael är inne på i första delen av sitt inlägg. Eftersom det är avd el kan man ju ta till de klassiska analogierna för ett sammansatt system med värmekällor och olika material översatt till spänningkälla i ett passivt nät med resistanser och kapacitanser. Har man lite tänkande åt elhållet står det då helt klart hur det faller ut med värmemotstånd och värmekapacitet i stället för elstorheterna.

Ledaren sprider värmen lätt och "laddar" den lilla kondingen plastisolator snabbt, det läcker sen kontinuerligt till den konstant tempererade omgivningen luft i rörelse, praktisk fortvarighet på plats. I andra fallet ska den läckan ske via stillastående luft i tex rör och därefter "ladda" olika termiskt tröga massor via olika "motstånd" innan man når omvärldens rådande temperatur. Stryker vi de tänkta kondingarna är det direkt givet var vi hamnar i sluttemperaturer och fördelningen av dem men tiden dit är en annan sak men som passar bra som säkerhet i spisbelastningsfallet.

Vad ligger värmeförlusten på för en inbyggd ugn likt de i tråden vid säg 200 grader över rumstempen? Ger en fingervisning om normalbelastning för den under godtycklig tid, sen kan vi slänga in 5 kg skinka och addera lite för att få den i balans. Tror det är svårt att komma upp i medeluttag på ugnen som riskerar varken ledningar eller säkringar som löser.