Du skrev "Ett par minuter efter jag slagit på den klickade det och bilden försvann. Därefter gick det inte att få igång den."
Provade du bara att få igång precis efter, eller även efter någon timme också?
Om den går att slå igång när allt i den svalnat igen är det ett termiskt utlöst problem. Det kan ibland hittas mha kylspray eller någon gång med försiktig användning av varmluftspistol.
Man kör prylen tills det slår av (eller problemet uppträder), sen kyler man olika områden med komponenter för att kolla var någonstans det hoppar igång.
Sen kan man söka av mindre och mindre områden tills man slutligen hittar en speciell komponent eller spricka i kretskortsbana eller dålig lödning.
Är den totaldöd nu så får du börja med att öppna och kolla lite.
Har du tur så finns det på kretskorten lite testpunkter med klartext om t.ex. vilka spänningar som ska vara där.
Då är det ingen dum idé att ganska tidigt kolla dessa, för att se om det t.ex. saknas matningsspänning.
Andra saker som är ganska enkelt att felsöka utan schema är att kolla om man kan identifiera någon slags säkringar. Det kan finnas både värmesäkringar och överströmsäkringar.
Sen granska kortet/korten efter svullna elektrolytkondingar, brända områden, dåliga lödningar, trasiga komponenter (rent synligt skadade), trasiga kretskortsbanor
är allt åtgärder som går att göra utan att ha tillgång schema.
Man ska kolla främst där tunga komponenter sitter, grova kablar är lödda/terminerade, där man misstänker att det blir varmt.
Det är väldigt sällan problem på ytor med massa ytmonterad finelektronik som inte utvecklar någon nämnvärd värme.
Och finner man inget på detta viset så är det som regel ganska jobbigt att komma vidare utan scheman och servicemanualer.
Provade du bara att få igång precis efter, eller även efter någon timme också?
Om den går att slå igång när allt i den svalnat igen är det ett termiskt utlöst problem. Det kan ibland hittas mha kylspray eller någon gång med försiktig användning av varmluftspistol.
Man kör prylen tills det slår av (eller problemet uppträder), sen kyler man olika områden med komponenter för att kolla var någonstans det hoppar igång.
Sen kan man söka av mindre och mindre områden tills man slutligen hittar en speciell komponent eller spricka i kretskortsbana eller dålig lödning.
Är den totaldöd nu så får du börja med att öppna och kolla lite.
Har du tur så finns det på kretskorten lite testpunkter med klartext om t.ex. vilka spänningar som ska vara där.
Då är det ingen dum idé att ganska tidigt kolla dessa, för att se om det t.ex. saknas matningsspänning.
Andra saker som är ganska enkelt att felsöka utan schema är att kolla om man kan identifiera någon slags säkringar. Det kan finnas både värmesäkringar och överströmsäkringar.
Sen granska kortet/korten efter svullna elektrolytkondingar, brända områden, dåliga lödningar, trasiga komponenter (rent synligt skadade), trasiga kretskortsbanor
är allt åtgärder som går att göra utan att ha tillgång schema.
Man ska kolla främst där tunga komponenter sitter, grova kablar är lödda/terminerade, där man misstänker att det blir varmt.
Det är väldigt sällan problem på ytor med massa ytmonterad finelektronik som inte utvecklar någon nämnvärd värme.
Och finner man inget på detta viset så är det som regel ganska jobbigt att komma vidare utan scheman och servicemanualer.
Philips var bra på radioapparater på 60 talet, bra på bildrör så länge dom fanns och kunde göra elvispar.
Nått annat värt att tala om har dom aldrig gjort, jag har alltid funderat på hur det företaget fortfarande kan existera.
Min fru köpte en liten TV till husvagnen utan min vetskap, den var inte billig, men är redan trasig..... Philps står det på den.
I vårt fall blir det plötsligt full volym, den lilla TVn kan då vecka döda.
Har inget vettigt svar på TS problem, men köp inget som det står Philips på.
Nått annat värt att tala om har dom aldrig gjort, jag har alltid funderat på hur det företaget fortfarande kan existera.
Min fru köpte en liten TV till husvagnen utan min vetskap, den var inte billig, men är redan trasig..... Philps står det på den.
I vårt fall blir det plötsligt full volym, den lilla TVn kan då vecka döda.
Har inget vettigt svar på TS problem, men köp inget som det står Philips på.
Vilket trams! Nu vet jag inte vad TS har för Philips TV, men själv skulle jag inte överväga annat märke pga Ambilight. Vi har 3 stycken Philips LCD:er med LED belysning som vi är grymt nöjda med.Rikard Gjersvold skrev:
Husägare
· Västernorrland
· 2 514 inlägg
Finns det någon svensk återförsäljare för ambivision?fredl skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 155 inlägg
Är den stendöd så är det troligen drivkretsen i den switchande nätdelen. De kan se ut på många olika sätt, men någon form av drivkrets för den lilla transformatorn, t.ex en 8-taggare eller en 3-taggare på kylfläns.
Somliga drivkretsar är beroende av en extern kondensator som "startmotor", typiskt 1uf/400 V. Med lite tur kanske det bara är den.
Sedan finns vanligen någon form av säkring, vilket kan vara ett motstånd på några få ohm. Så bli inte glad över att hitta detta med avbrott i, det har brunnit av pga kortis i drivkretsen.
Troligen är det mer som behöver kontrolleras. Har lagat en hel del nätdelar av denna typ, dock med dåligt resultat. Många har gått sönder igen.
Somliga drivkretsar är beroende av en extern kondensator som "startmotor", typiskt 1uf/400 V. Med lite tur kanske det bara är den.
Sedan finns vanligen någon form av säkring, vilket kan vara ett motstånd på några få ohm. Så bli inte glad över att hitta detta med avbrott i, det har brunnit av pga kortis i drivkretsen.
Troligen är det mer som behöver kontrolleras. Har lagat en hel del nätdelar av denna typ, dock med dåligt resultat. Många har gått sönder igen.
Ha du ingen erfarenhet kan det vara rätt svårt att reparera, men någon gång ska man ju lära sig. Nätdelen är ju ganska sannolik när TV'n är helt död. Följ nätsladden så hittar du den.
Börja med dåliga elyter som Mats m.fl. nämner. Läs på här och titta på bilderna:
http://badcaps.net/
Glöm inte den lilla elyten som Bo nämner. Den har jag också bytt. Kan även vara på mindre spänning beroende på utförande av hjälpkretsen.
Dåliga elyter kan sedan ha gett följdfel. Oavsett elyterna fortsätter du att mäta upp alla stora halvledare i primärkretsen och sekundärkretsen:
Likriktarbryggan (en stor brygga eller 4 dioder)
Mät också tvärs över den stora primärelyten på 400V. Ska bara leda åt ena hållet efter en stunds mätning (låt det stabilisera sig). Indikerar mätningen fel så är det dock sällan elyten själv som är problemet.
Switchtransistorer (på kylfläns)
Switchdioder (på kylfläns - inte sällan parade i samma kapsel)
Det lågohmiga motståndet nära nätsladden som Bo nämner (borde synas om det är bränt)
Jag skulle rekommendera att börja med detta om man är nybörjare. Sedan kan det var mer komplicerat med t.ex. drivkretsen som Bo nämner men då är jag tveksam om det är något för nybörjare.
Man kan också mäta spänning och då börjar du över den stora elyten på 400V. Tänk på att det är nätspänning här så var väldigt försiktig.
För att mäta transistorer bör du först slå upp dem i datablad för att avgöra om de är bipolära eller mosfetar samt om de har inbyggd skyddsdiod eller ej.
Kolla även tråden om TV apparater som du hittar via länken ovan. Kanske finns ditt fabrikat med?
Börja med dåliga elyter som Mats m.fl. nämner. Läs på här och titta på bilderna:
http://badcaps.net/
Glöm inte den lilla elyten som Bo nämner. Den har jag också bytt. Kan även vara på mindre spänning beroende på utförande av hjälpkretsen.
Dåliga elyter kan sedan ha gett följdfel. Oavsett elyterna fortsätter du att mäta upp alla stora halvledare i primärkretsen och sekundärkretsen:
Likriktarbryggan (en stor brygga eller 4 dioder)
Mät också tvärs över den stora primärelyten på 400V. Ska bara leda åt ena hållet efter en stunds mätning (låt det stabilisera sig). Indikerar mätningen fel så är det dock sällan elyten själv som är problemet.
Switchtransistorer (på kylfläns)
Switchdioder (på kylfläns - inte sällan parade i samma kapsel)
Det lågohmiga motståndet nära nätsladden som Bo nämner (borde synas om det är bränt)
Jag skulle rekommendera att börja med detta om man är nybörjare. Sedan kan det var mer komplicerat med t.ex. drivkretsen som Bo nämner men då är jag tveksam om det är något för nybörjare.
Man kan också mäta spänning och då börjar du över den stora elyten på 400V. Tänk på att det är nätspänning här så var väldigt försiktig.
För att mäta transistorer bör du först slå upp dem i datablad för att avgöra om de är bipolära eller mosfetar samt om de har inbyggd skyddsdiod eller ej.
Kolla även tråden om TV apparater som du hittar via länken ovan. Kanske finns ditt fabrikat med?
Redigerat:
Den här sidan var också bra för att utbyta erfarenheter förr. Vet inte om den är aktiv idag.
http://www.leifline.com/reptips/index.htm
Leif sålde också reservdelar men det ha han slutat med.
http://www.leifline.com/reptips/index.htm
Leif sålde också reservdelar men det ha han slutat med.
Bytte två elektrolytkondensatorer i en 5 år gammal samsung lcd 52" med drygt 40000 driftstimmar! som skulle slängas.
Kostnad för detta var 8 kr sen har den fungerat hur bra som helst i drygt 2 år än så länge 😆
Kostnad för detta var 8 kr sen har den fungerat hur bra som helst i drygt 2 år än så länge 😆
Spännande. Men hur vet jag vad som behöver bytas? Går det att se på komponentern? Antar att det bara är en eller då ett par som gått, och då hoppas jag ju kunna se det på något sätt. Förhoppningen är ju att det ser ut att ha "bränt". Kan det vara så? Inte hemma så jag kan inte kolla nu
Redigerat:
Öppna TV:n och leta efter kondensatorer som inte har platt topp. Är den svullen så byt.
Har du gott om tid finns det billiga kit på ebay.
Byt till en kondensator med samma kapacitans och minst lika hög spänningstålighet, observera vilket ben som är plus innan du löder lös de gamla.
Har du gott om tid finns det billiga kit på ebay.
Byt till en kondensator med samma kapacitans och minst lika hög spänningstålighet, observera vilket ben som är plus innan du löder lös de gamla.
Redigerat:
Till frågan:
Ibland kan du se felet ibland inte. Och även när du ser ett fel kan det finnas följdfel som du inte ser. Men elyterna är ju praktexemplet på visibilitet. Brända motstånd brukar också synas. Transistorer och dioder kan ha brännmärken ibland men långt ifrån alltid.
Pen
Ibland kan du se felet ibland inte. Och även när du ser ett fel kan det finnas följdfel som du inte ser. Men elyterna är ju praktexemplet på visibilitet. Brända motstånd brukar också synas. Transistorer och dioder kan ha brännmärken ibland men långt ifrån alltid.
Pen