Tvisten om meteorit på privat mark
Markägare vinner – får rätt till meteorit
Svea hovrätt ändrar tingsrättens dom och beslutar att det är Refvelsta gods som har rätt till meteoriten som hittades utanför Enköping i november 2020.En seger för Äganderätten!
Enligt hovrätten ska meteoriten ses som fast egendom och tillfalla markägaren.
Domen innebär att upphittarna ska ersätta Refvelsta Godsförvaltning AB för rättegångskostnaderna på nära 600 000 kronor.
Självklart är meteoriten markägarens, något annat hade varit helt orimligt.
Det är dyrt att bråka i domstol. Blev dyrt för upphittarna som får betala markägarens rättegångskostnader på 600.000 kr
När det gäller blockletning så får man identifiera mineral på plats men inte ta med sig minsta mängd därifrån. Ska man göra det så får man vackert söka ett undersökningstillstånd hos bergsstaten.
Enligt brottsbalkens bestämmelse om åverkan, framgår att det inte är tillåtet att ta »sten, grus, torv eller annat som inte är bearbetat« från skog eller mark utan lov från dess ägare.
Det är inte snålhet att se till att detta blir en rättsak, utan det är bra att det gick hela vägen i rättsapparaten."
För jordägare betraktas tvisten som en äganderättslig principfråga.
😃
T835-23J jonaserik skrev:
Hovrätten har vidare funnit att allemansrätten inte ger var och en rätt att ta en meteorit från annans mark.
Upphittarna av meteoriten hade även gjort gällande att det hade uppkommit ett avtal mellan dem och fastighetsägaren som medförde att de hade bättre rätt till meteoriten.
Hovrätten menar dock att upphittarna inte har visat att det funnits något sådant avtal. Sammanfattningsvis anser hovrätten att fastighetsägaren, genom sitt bolag, har visat sig ha bättre rätt till meteoriten än upphittarna.
Låter rimligt, är trots allt skillnad på meteoriter och svamp och bär.B Bror9 skrev:
Men hängde inte tingsrättens resonemang mer på att det handlade om hittegods snarare än att allemansrätten skulle gett upphittaren rätt att ta meteoriten?
Meteoritjägare överklagar till Högsta domstolen
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dR5PMw/meteoritjagare-overklagar-till-hogsta-domstolen
Nu blir det spännande på riktigt. HD är ju lite mer "politiska" i sina bedömningar. Vill de "utveckla" allemansrätten att inkludera också rymdstenar?
Jag tycker ju att hovrätten fick till ett tydligt domslut, men hur skulle en eventuell dom från HD där rymdstenar inkluderas i allemansrätten kunna se ut? Nä jag har svårt att se något annat än att HD inte tar upp fallet.
Jakt på rymdstenar hos Statens marker kräver markägarens medgivande
Äganderätt till stenar prövas i Högsta domstolen sätter ljuset på frågan om meteoriter är lös egendom eller tillhör fastigheten.
Sveaskogs lösning är att det behövs markägarmedgivande i Sverige i dag.
Genom att söka markägarmedgivande får ett antal mineralletare plocka upp till 50 kilo sten från Sveaskogs fastighet i Norrbotten varje år. Enligt Sören Åhlund, fastighetsansvarig på Sveaskog, är det samtidigt ingen tvekan om att stenarna är ett fastighetstillbehör och ingen allmän egendom.
De två geologer som fann meteoriten som hittades utanför Enköping i november 2020,. har vid flera tillfällen tidigare godtagit och accepterat att man måste ansöka och och betala markägarmedgivande från Sveaskog för mineralletning på Sveaskogs fastighet i Pajala, enligt Sören Åhlund.
Han är noga med att han inte vill recensera deras agerande men konstaterar att de vid sina besök i Pajala accepterade förutsättningarna att det var okej att ansöka och och betala markägarmedgivande från Sveaskog för att söka och ta med sig sten när markägaren givit sitt medgivande.
De verkar i det här läget bedömt det annorlunda och att en nyfallen sten är en annan historia än en sten som legat länge på fastigheten. Det ska bli intressant att se vad HD kommer fram till, säger han.
LRF har engagerat sig i målet och kommer att driva frågan som principmål för markägare.
Att Sveaskog kommersialiserat meteoritplockning visar att äganderätten ligger hos markägaren. Frågan blir juridiskt intressant för LRF eftersom Högsta domstolens avvägningar kan inverka på vad en privatperson får ta från mark som någon annan äger, säger Björn Galant, expert på äganderätt och allemansrätt på LRF.
Sveaskog märkte för 10–15 år sedan att det började dyka upp mer och mer folk som letade fallna meteoriter på sina marker.
För att styra upp verksamheten började Sveaskog kräva att det skrevs markägarmedgivanden som mineralletarna fick ansöka om. Det var direktiv om var de fick leta. Med godkänt medgivande och kvitto från Sveaskog i handen fick de sedan söka tillstånd hos Länsstyrelsen i Norrbotten för att använda metalldetektor på fastigheten. Ett redskap som underlättar i mineraljakten då rymdstenen oftast ligger en bit under marken och innehåller en stor andel järn som ger utslag på detektorn.
- Det är ett ganska digert material mineralletarna får med sig från länsstyrelsen som de har att förhålla sig till. I början fanns det folk som inte riktigt skötte sig
- Markägarmedgivandet från Sveaskog kostar 10 000 kronor. Då får du plocka med dig 50 kilo sten. 40–50 personer brukar vara på plats och leta varje sommar. Sveaskog har personal på plats som kollar att alla som letar har tillstånd.
- Har du ett sådant medgivande får du leta rymdsten under juni, juli och augusti. Det vill säga säsongen börjar när vägarna i området har bärighet och den slutar innan älgjakten börjar.
- Det finns krav på att du ska återställa marken när du letar, du får inte köra på vägar om bärigheten är för dålig eller köra i terrängen. Inga maskiner får heller användas utan du får bara gräva för hand. Skulle du stöta på fornminnen så finns det regler för hur de ska hanteras.
Källa: Sveaskog
Äganderätt till stenar prövas i Högsta domstolen sätter ljuset på frågan om meteoriter är lös egendom eller tillhör fastigheten.
Sveaskogs lösning är att det behövs markägarmedgivande i Sverige i dag.
Genom att söka markägarmedgivande får ett antal mineralletare plocka upp till 50 kilo sten från Sveaskogs fastighet i Norrbotten varje år. Enligt Sören Åhlund, fastighetsansvarig på Sveaskog, är det samtidigt ingen tvekan om att stenarna är ett fastighetstillbehör och ingen allmän egendom.
De två geologer som fann meteoriten som hittades utanför Enköping i november 2020,. har vid flera tillfällen tidigare godtagit och accepterat att man måste ansöka och och betala markägarmedgivande från Sveaskog för mineralletning på Sveaskogs fastighet i Pajala, enligt Sören Åhlund.
Han är noga med att han inte vill recensera deras agerande men konstaterar att de vid sina besök i Pajala accepterade förutsättningarna att det var okej att ansöka och och betala markägarmedgivande från Sveaskog för att söka och ta med sig sten när markägaren givit sitt medgivande.
De verkar i det här läget bedömt det annorlunda och att en nyfallen sten är en annan historia än en sten som legat länge på fastigheten. Det ska bli intressant att se vad HD kommer fram till, säger han.
LRF har engagerat sig i målet och kommer att driva frågan som principmål för markägare.
Att Sveaskog kommersialiserat meteoritplockning visar att äganderätten ligger hos markägaren. Frågan blir juridiskt intressant för LRF eftersom Högsta domstolens avvägningar kan inverka på vad en privatperson får ta från mark som någon annan äger, säger Björn Galant, expert på äganderätt och allemansrätt på LRF.
Sveaskog märkte för 10–15 år sedan att det började dyka upp mer och mer folk som letade fallna meteoriter på sina marker.
För att styra upp verksamheten började Sveaskog kräva att det skrevs markägarmedgivanden som mineralletarna fick ansöka om. Det var direktiv om var de fick leta. Med godkänt medgivande och kvitto från Sveaskog i handen fick de sedan söka tillstånd hos Länsstyrelsen i Norrbotten för att använda metalldetektor på fastigheten. Ett redskap som underlättar i mineraljakten då rymdstenen oftast ligger en bit under marken och innehåller en stor andel järn som ger utslag på detektorn.
- Det är ett ganska digert material mineralletarna får med sig från länsstyrelsen som de har att förhålla sig till. I början fanns det folk som inte riktigt skötte sig
- Markägarmedgivandet från Sveaskog kostar 10 000 kronor. Då får du plocka med dig 50 kilo sten. 40–50 personer brukar vara på plats och leta varje sommar. Sveaskog har personal på plats som kollar att alla som letar har tillstånd.
- Har du ett sådant medgivande får du leta rymdsten under juni, juli och augusti. Det vill säga säsongen börjar när vägarna i området har bärighet och den slutar innan älgjakten börjar.
- Det finns krav på att du ska återställa marken när du letar, du får inte köra på vägar om bärigheten är för dålig eller köra i terrängen. Inga maskiner får heller användas utan du får bara gräva för hand. Skulle du stöta på fornminnen så finns det regler för hur de ska hanteras.
Källa: Sveaskog
Redigerat:
Internationella lagar säger väl att rymden eller iaf månen är allas? Dimper det då ned något från rymden förefaller det rimligt att världsalltet tilldelade aktuell markägare en gåva.
Sveaskog har dessutom haft en anställd på orten, för att kontrollera att meteorit-jägarna sköter sig
HD beslutade till upphittarnas fördel
Från Aftonbladet:
En meteorit föll ner på en tomt utanför Enköping 2020. Två geologer hittade rymdstenen och lämnade in den till Naturhistoriska riksmuseet. Men markägaren greven Johan Benzelstierna von Engeström ansåg att den tillhörde honom.
Nu har Högsta domstolen sagt sitt: Meteoriten är lös egendom och tillhör upphittarna, inte den som äger marken den landade på, skriver de i ett pressmeddelande på tisdagen.
Från Aftonbladet:
En meteorit föll ner på en tomt utanför Enköping 2020. Två geologer hittade rymdstenen och lämnade in den till Naturhistoriska riksmuseet. Men markägaren greven Johan Benzelstierna von Engeström ansåg att den tillhörde honom.
Nu har Högsta domstolen sagt sitt: Meteoriten är lös egendom och tillhör upphittarna, inte den som äger marken den landade på, skriver de i ett pressmeddelande på tisdagen.