14 562 läst ·
31 svar
15k läst
31 svar
Tomtgräns, flyttad pinne, vad gäller?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 209 inlägg
Det är dyrt med lantmäteriförrättningar. Själva ger Lantmäteriet ett billigaste exempel på 50 tkr, men är det så att det i ditt fall bara rör sig om att lägga till en extra mätpunkt blir det förhoppningsvis lite billigare än så. Men det är hur som helst långt ifrån gratis.M msjoho skrev:
Varför har du kommenterat om du inte vet?Mikael_L skrev:
Det är inte bindande alls (om det inte är arrende), ty bindande gränser kan endast lantmäteriet besluta.
Men jo, jag tror att idag kan kommuner också staka ut tomter och rapportera in till LM så blir de bindande, jag är inte helt säker på hur det där går till.
Men jag är rätt säker på att din släktings överenskommelse inte alls har någon juridisk giltighet.
Hej! Om gränsen är hävdad i en ny sträckning sedan 1950-talet gäller den. Det är 18 § Lag om införande av nya Jordabalken som är tillämplig. Vad som krävs är att ingen har motsatt sig den nya sträckningen under 20 år med start innan 1972 och att det finns en överenskommelse. I det här fallet är det nog överenskommelsen som kan bli svår att bevisa men den gäller, trots att den är muntlig.
18 § Har fastighetsgräns under minst tjugo år oklandrat hävdats i annan sträckning än den skulle ha enligt lag och framgår av omständigheterna att hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträdande ingåtts mellan ägarna på ömse sidor, gäller den sträckning i vilken gränsen sålunda hävdats.
18 § Har fastighetsgräns under minst tjugo år oklandrat hävdats i annan sträckning än den skulle ha enligt lag och framgår av omständigheterna att hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträdande ingåtts mellan ägarna på ömse sidor, gäller den sträckning i vilken gränsen sålunda hävdats.
Hej, OBS detta var inte konfrontativt. Men jag har följdsvar som beror på vilket sätt du menade att jag inte borde skrivit.Mikael_L skrev:
Men vad gäller att kommentera även om man inte är 100% (eller kanske t.o.m vet att det svar man ger endast är rätt i 99% av fallen) så hör det kanske mer eller mindre till vanliga sociala koder att man säger något för att alls kunna föra något slags samtal.
Skriver man och frågar något i en juridik-del i ett forum så får man ju svar därefter, dvs många svar från lekmän som gissar i mer eller mindre grad. Vill man vara mer säker så är det ju kanske bättre att fråga någon jurist och betala för dennes kompetens. Man är ju dock fortfarande inte säker på att det blir rätt, men sannolikheten borde dock vara lite högre.
Men man kan ju även ha nytta av att först dragit sitt problem inför en massa lekmän som har gissat högt och lågt, innan man vänder sig till juristen. Det kan ju ha förberett en lite i tanken.
Oavsett var man får sina svar ifrån så har man ansvaret att själv sålla och sovra.
Då juridik i mångt och mycket är en bedömningssport som styrs av fluffiga regler som ska tolkas, och tolkningar förändras också över tid i enlighet med det allmännas rättsetik så finns nästan aldrig, som i matematik och naturvetenskap, ett enda rätt svar. Enda sättet att få det helt rätta svaret i en fråga är att driva det genom domstol, först när utslaget från sista överklagandet ligger på bordet finns det ett facit.
Men detta facit gäller dock just endast det fallet, ett nästan exakt likadant case kan få ett annat domslut någon annan gång.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 209 inlägg
Nja, det där får nog tolkas som att gränsen ska ha hävdats i 20 år när lagen trädde i kraft, alltså minst sen 1952. Det är väl ungefär då TS tänker att det kan ha skett, så regeln skulle kunna vara tillämplig.M martinwallin skrev:Hej! Om gränsen är hävdad i en ny sträckning sedan 1950-talet gäller den. Det är 18 § Lag om införande av nya Jordabalken som är tillämplig. Vad som krävs är att ingen har motsatt sig den nya sträckningen under 20 år med start innan 1972 och att det finns en överenskommelse. I det här fallet är det nog överenskommelsen som kan bli svår att bevisa men den gäller, trots att den är muntlig.
18 § Har fastighetsgräns under minst tjugo år oklandrat hävdats i annan sträckning än den skulle ha enligt lag och framgår av omständigheterna att hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträdande ingåtts mellan ägarna på ömse sidor, gäller den sträckning i vilken gränsen sålunda hävdats.
Att det skulle räcka med en muntlig överenskommelse tror jag som jag skrivit ovan inte håller, men har det skrivits och det skriftliga beviset förkommit kan man kanske tänka sig denna hävd som grund för ett anspråk. TS verkar dock inte ha någon stödjande bevisning alls, så jag vidhåller min tidigare position: marken är rättsligt grannens.
Om den faktiska gränsen (dvs den efter gubbarnas överenskommelse) är tydlig i terrängen och synbart gammal och "av hävd" så kan det säkert anföras som bevis för sakförhållandet.
En annan intressant fråga kommer här.
Säg att ägaren av grannfastigheten är helt med på noterna, inte motsätter sig att gränsen kan fortsätta gå som den gör nu, och LMV finner att det också är möjligt, troligt och korrekt att gränsen bör gå så.
Hur gör man då. Blir det ändå en lantmäteriförrättning som kostar en massa pengar. Eller kommer LMV att bjussa på att rita in någon linje på sina kartor för att det bättre speglar verkligheten.
En annan intressant fråga kommer här.
Säg att ägaren av grannfastigheten är helt med på noterna, inte motsätter sig att gränsen kan fortsätta gå som den gör nu, och LMV finner att det också är möjligt, troligt och korrekt att gränsen bör gå så.
Hur gör man då. Blir det ändå en lantmäteriförrättning som kostar en massa pengar. Eller kommer LMV att bjussa på att rita in någon linje på sina kartor för att det bättre speglar verkligheten.
Påminner mig om denna tråd
https://www.byggahus.se/forum/threads/vart-gar-fastighetsgraesen.377015/
https://www.byggahus.se/forum/threads/vart-gar-fastighetsgraesen.377015/
Av hävd är över 100 år så det kan knappast bli aktuellt!Mikael_L skrev:
Om den faktiska gränsen (dvs den efter gubbarnas överenskommelse) är tydlig i terrängen och synbart gammal och "av hävd" så kan det säkert anföras som bevis för sakförhållandet.
En annan intressant fråga kommer här.
Säg att ägaren av grannfastigheten är helt med på noterna, inte motsätter sig att gränsen kan fortsätta gå som den gör nu, och LMV finner att det också är möjligt, troligt och korrekt att gränsen bör gå så.
Hur gör man då. Blir det ändå en lantmäteriförrättning som kostar en massa pengar. Eller kommer LMV att bjussa på att rita in någon linje på sina kartor för att det bättre speglar verkligheten.
Lantmäteri kan i modern tappning leda till att mark försvinner... dvs karta dokument kan innehålla fel som gör att mark från dokument går upp i rök!
I förhandling om hur och vem som äger den mark som flera gör anspråk på blir det viktigt vem som brukar den markbit som det gäller
LMV, det vill säga Lantmäteriverket, finns numera endast i Finland (TS finns i Stockholm). I Sverige finns kommunal lantmäterimyndighet i 39 kommuner och statlig lantmäterimyndighet som betjänar i övriga kommuner (samt vissa förrättningar i de 39 kommunerna). Vid en enskild förrättning består lantmäterimyndigheten av en förrättningslantmätare och i sällsynta fall även två gode män.Mikael_L skrev:
Säg att ägaren av grannfastigheten är helt med på noterna, inte motsätter sig att gränsen kan fortsätta gå som den gör nu, och LMV finner att det också är möjligt, troligt och korrekt att gränsen bör gå så.
Hur gör man då. Blir det ändå en lantmäteriförrättning som kostar en massa pengar. Eller kommer LMV att bjussa på att rita in någon linje på sina kartor för att det bättre speglar verkligheten.
Lantmäteriet har en registerkarta som ska stämma med verkligheten, det vill säga gällande förrättningsbeslut. Lantmäteriet kan ofta "bjussa" på att rätta registerkartan så att den stämmer bättre med gällande förrättningsbeslut. Det går inte att ändra en fastighetsgräns utan förrättning. Är parterna överens kan åtgärden göras genom legalisering eller fastighetsreglering, som förmodligen blir billigare eftersom det finns en massa lantmätare som är vana vid att göra sådana.