Tomtgräns, flyttad pinne, vad gäller?

[msjoho]

Hej,

På 30-talet köpte en släkting till mig en tomt och byggde en sommarstuga. Samtidigt köpte en annan person två tomter bredvid för att slå ihop till en. Dessa äldre herrar kom bra överens och någon gång på 40-50 talet när grannen skulle sätta upp staket så ville han ha lite rakare tom och drog då sitt staket inom sin egen tomt istället för längs gränsen. Den tårtbit han inte ville ha "fick" min släkting. Det hela gjordes upp muntligen men man tog sig ändå tid att flytta tomtpinnen men skrev inga papper och blandade aldrig in kommun eller lantmäteriet.

Nu, 3-4 generationer senare så funderar jag över hur bindande detta är. Vill göra lite markarbeten som sträcker sig in på tårtbiten ifråga men vill inte kosta på detta om grannen plötsligt ska "ha tillbaka" marken.

 

[Mikael_L]

Det är inte bindande alls (om det inte är arrende), ty bindande gränser kan endast lantmäteriet besluta.

Men jo, jag tror att idag kan kommuner också staka ut tomter och rapportera in till LM så blir de bindande, jag är inte helt säker på hur det där går till.

Men jag är rätt säker på att din släktings överenskommelse inte alls har någon juridisk giltighet.

 

[ArneTW]

Finns det inte på papper finns det inte.

Ställer sig grannarna på tvären får du nog köpa tårtbiten en gång till om du vill ha den...

/ATW

 

[-MH-]

1 kap. Fastighet och dess gränser
1 § Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser.

Sämjedelning är utan verkan. Lag (2003:626).

Alldeles i början av Jordabalken står det jag markerat i fet stil. Sämjedelning är alltså när ägarna själva delar upp fastighet mellan sig, utan att blanda in myndigheter. Vanligt i bondemsahället, men i längden inte ansetts hållbart.

 

[mikael_sten]

Jag har hört att det är olagligt att flytta tomtmarkeringar. Stämmer det?

 

[-MH-]

Yes, upp til fyra års fängelse!

9 § Den som obehörigen anbringar ett märke eller annat föremål som kan förväxlas med gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke för plan- eller höjdmätning eller flyttar, tar bort, skadar eller förstör ett sådant märke döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av fast märke till fängelse i högst fyra år.

Brottsbalken, kap 14.

Så om du ser din granne flytta ett gränsmärke, har du rätt att kvarhålla honom på plats (med försvarligt våld om det behövs) till polisen kommer.

 

[Stingray468]

Jag har hört att det är olagligt att flytta tomtmarkeringar. Stämmer det?

Vad tror du själv? ;-)

Får man göra vad som helst med en gräns eller gränsmarkering?

Nej, det är straffbart att förstöra eller ändra en gränsmarkering. Det är alltså inte tillåtet att till exempel rubba eller kapa befintliga gränsrör. Det är givetvis också straffbart att avsiktligt flytta en gränsmarkering. Dessutom får du inte utan vidare bygga i eller för nära en gräns eller på annat sätt påverka en grannes möjlighet att använda sin fastighet.

Källa: https://www.lantmateriet.se/sv/Fast...heter-kring-fastighet/Hitta-granser/#faq=06a8

 

[Langed100]

Sämjedelning var möjlig före ’nya’ jordabalken kom 1972 där olika årtal såsom 1969 och 1962 är viktiga då olika typer av sämjedelning förbjöds i tidigare lagstiftning (i Dalarna ännu tidigare). Avsöndring är ett namn på dessa privata fastighetsbildningsåtgärder som gjordes. Om det inte blev registrerat då kan lantmäteriet legalisera en sådan åtgärd (för en avgift gissar jag). Problemet är bevisning och sådant om det inte finns något skrivet vilket gör det svårt att hävda att denna privata fastighetsbildning ska trumfa över den fastighetsbildning som senast är registrerad.

Man kanske skulle kunna hävda att detta ’markbyte’ som gjorts kan vara en allmän nyttjanderätt, men det hjälper knappast då denna rätt är svag och er granne i så fall med väldigt kort uppsägningstid kan säga upp nyttjanderätten.

 

[byggarätt]

Yes, upp til fyra års fängelse!



Brottsbalken, kap 14.

Så om du ser din granne flytta ett gränsmärke, har du rätt att kvarhålla honom på plats (med försvarligt våld om det behövs) till polisen kommer.

Polisen bryr sig inte om man ringer och meddelar att man har tagit en grävmaskin på bar gärning med tomtgränspinnen i skopan!
Jag fick svaret när jag meddelade att jag hade personen i mitt våld att de inte brydde sig!

 

[Nötegårdsgubben]

Sämjedelning var möjlig före ’nya’ jordabalken kom 1972

En mycket viktig poäng här, där delningen gjordes redan på 40- eller 50-talet. Å andra sidan finns ett skriftlighetskrav på fastighetsavtal, och det är såvitt jag vet inte lika nytt (det är möjligt att det är, orkar inte leta upp 1734 års lag).

Finns det inget skriftligt avtal skulle jag oavsett säga att det nog inte finns någon rätt för er. Det mest sannolika är då att grannen har valt att inte utnyttja hela sin fastighet och av vänlighet låtit sin granne använda den istället. Det är inte detsamma som att någon egentlig rätt överlåtits. Men är ni ense med grannen om att ni har köpt/fått del av deras fastighet en gång i tiden skulle jag se till att formalisera det så snart som möjligt. Det lär kosta en del, kanske inte till grannen då, men genom ny gränsdragning och -bestämning av Lantmäteriet.

 

[msjoho]

Stort tack för alla svar!

Jag skulle summera det som att jag under vissa förhållanden skulle kunna hävda rätten till marken, men då det inte finns något skrivet så lär det bli fråga om en marktvist som säkert kostar mer än markvärdet. Och förlorad grannsämja på det.

Jag får diskutera med grannen och se om vi kan komma överens. Eventuellt köpa marken "en gång till" och få det registrerat hos lantmäteriet.

Någon som på rak arm vet vad en sådan övning hos våra myndigheter kostar?

 

[Langed100]

En mycket viktig poäng här, där delningen gjordes redan på 40- eller 50-talet. Å andra sidan finns ett skriftlighetskrav på fastighetsavtal, och det är såvitt jag vet inte lika nytt (det är möjligt att det är, orkar inte leta upp 1734 års lag).

Finns det inget skriftligt avtal skulle jag oavsett säga att det nog inte finns någon rätt för er. Det mest sannolika är då att grannen har valt att inte utnyttja hela sin fastighet och av vänlighet låtit sin granne använda den istället. Det är inte detsamma som att någon egentlig rätt överlåtits. Men är ni ense med grannen om att ni har köpt/fått del av deras fastighet en gång i tiden skulle jag se till att formalisera det så snart som möjligt. Det lär kosta en del, kanske inte till grannen då, men genom ny gränsdragning och -bestämning av Lantmäteriet.

En mycket viktig poäng här, där delningen gjordes redan på 40- eller 50-talet. Å andra sidan finns ett skriftlighetskrav på fastighetsavtal, och det är såvitt jag vet inte lika nytt (det är möjligt att det är, orkar inte leta upp 1734 års lag).

Finns det inget skriftligt avtal skulle jag oavsett säga att det nog inte finns någon rätt för er. Det mest sannolika är då att grannen har valt att inte utnyttja hela sin fastighet och av vänlighet låtit sin granne använda den istället. Det är inte detsamma som att någon egentlig rätt överlåtits. Men är ni ense med grannen om att ni har köpt/fått del av deras fastighet en gång i tiden skulle jag se till att formalisera det så snart som möjligt. Det lär kosta en del, kanske inte till grannen då, men genom ny gränsdragning och -bestämning av Lantmäteriet.

En mycket viktig poäng här, där delningen gjordes redan på 40- eller 50-talet. Å andra sidan finns ett skriftlighetskrav på fastighetsavtal, och det är såvitt jag vet inte lika nytt (det är möjligt att det är, orkar inte leta upp 1734 års lag).

Finns det inget skriftligt avtal skulle jag oavsett säga att det nog inte finns någon rätt för er. Det mest sannolika är då att grannen har valt att inte utnyttja hela sin fastighet och av vänlighet låtit sin granne använda den istället. Det är inte detsamma som att någon egentlig rätt överlåtits. Men är ni ense med grannen om att ni har köpt/fått del av deras fastighet en gång i tiden skulle jag se till att formalisera det så snart som möjligt. Det lär kosta en del, kanske inte till grannen då, men genom ny gränsdragning och -bestämning av Lantmäteriet.

Formkraven var inte lika viktiga i tidigare lagstiftning. T ex så gäller tidigare muntliga servitut fortfarande - fast då mest i teorin då det är svårt att bevisa att ’farfarsfar visst fick en servitutsrätt av granngubben för 75 år sen’.

 

[Nötegårdsgubben]

Servitut ja, men skriftlighetskrav för överlåtelser skulle jag tro är äldre. Får rota lite i det.

Vad gäller möjlighet att bevisa saker tror jag snarast att kunskapen om att man själv behöver bevis har blivit sämre snarare än bättre. Nu förväntar vi oss (på saklig grund) att det finns en myndighet (eller annan betrodd institution) som håller rätta på våra förehavanden, allt från äganderätt och inskränkningar i fast egendom via pantbrev och inteckningar till våra aktier och banktillgodohavanden. Ordet värdepapper har rent av mer eller mindre förlorat sin ursprungliga betydelse och kommit att närmast bli identiskt med aktier, ironiskt nog utan faktiska papper.

 

[Mikael_L]

Men jag är rätt säker på att din släktings överenskommelse inte alls har någon juridisk giltighet.

Om det hittas något papper, och det skett före tider då sånt här kanske gick att göra utan att blanda in lantmätaren så kan det gå att hävda sin rätt.
Men i avsaknad av något annat än hörsägen så skulle jag tro att alla bara rycker på axlarna och säger "jaha".

 

[Nötegårdsgubben]

Färdiggrävt, det var lättare än befarat. Såhär står det på s. 207 i författningskommentaren till 1970 års jordabalk (den nu gällande alltså):

Av ålder har fastighetsköpet i svensk rätt varit kringgärdat av särskilda formföreskrifter. Enligt det ännu gällande stadgandet i 1 kap. 2 § jordabalken i 1734 års lag skall köp av fast egendom ske skriftligen med två vittnen och i köpehandlingen utsättas de villkor på vilka köpet grundas. Av remissprotokollet framgår, hurusom detta formkrav, sedan det under lång tid efter sin tillkomst upprätthållits med stränghet, under senare tid så småningom uppluckrats i praxis.

I de olika förslag rörande reformering av fastighetsköpet som tid efter annan framlagts har formkravet givits större eller mindre räckvidd. Längst i liberal riktning går 1909 års jordabalksförslag. Enligt detta skulle köpet slutas genom att säljaren utfärdade skriftlig handling, varigenom egendomen överläts till köparen.

Det har alltså "alltid" funnits ett skriftlighetskrav i teorin för fastighetsöverlåtelser, och i praktiken förmodligen även ett skriftlighetskrav från allra minst säljarens sida (om vi ska gissa att 1909 år utredning var i linje med den uppluckrade praxisen). Detta till skillnad från arrenden som det jämförts med ovan, där muntligt avtal länge räckte.

Så utan papper inget avtal, är det korta svaret till TS.