Som man ropar får man svar.
http://www.rolba.se/se/produkter/avvattnare
http://www.aquateq.se/prod_ecovee.asp
Finns mycket mer att läsa om du vill. Google is your friend...
Sedan när det gäller ekonomisk vinning så är det också fel eftersom resor till reningsverken kostar diesel och arbetstid och vi som tömmer har fast peng per brunn. Fler brunnar tömda på mindre tid och med mindre dieselåtgång = högre vinst.
Mer vätska in i verket betyder ju mer vätska att rena (ganska självklart), Att skilja av slammet är det lätta i sammanhanget.
Ja just det en grej till, man skiljer på dagvattenledningar och spillledningar och har gjort så i många år nu. Man bygger om gamla system där man inte har gjort detta så snabbt man kan och har pengar till. Varför gör man detta då frågar man sig? Vätskan är ju inte problemet, eller?
Mvh A
Förstår inte problemet, ditt eget tvärsäkra uttalande:
satte väl nivån tycker jag.
Ytterliggare tvärsäkra uttalanden, läs gärna på och prata med folk som jobbar med dessa frågor innan du så självsäkert uttalar dig. Bifogar länkar från dom två största byggarna av avvattnare i Sverige.
http://www.rolba.se/se/produkter/avvattnare
http://www.aquateq.se/prod_ecovee.asp
Finns mycket mer att läsa om du vill. Google is your friend...
Sedan när det gäller ekonomisk vinning så är det också fel eftersom resor till reningsverken kostar diesel och arbetstid och vi som tömmer har fast peng per brunn. Fler brunnar tömda på mindre tid och med mindre dieselåtgång = högre vinst.
Jag kan svara på hur det fungerar i Vänersborg, Trollhättan, Udevalla och Lysekil och där gör dom det inte. Är helt tekniskt omöjligt eftersom slammet innehåller saker man inte vill ha i processen t.ex. bindor, tops, disktrasor, kondomer, osv. Allt vi kör in till reningsverken måste gå igenom hela processen oavsett metod för tömning av brunnen.
Så du menar att vätskan inte behöver renas utan det räcker att avskilja slammet så är det bra sedan? Vätskan kan vi släppa rakt ut från verket, det är slammet som är problemet menar du. Hm det var ju bra, det ska jag genast berätta för personalen på reningsverket i Trollhättan som precis bygger om sitt reningsverk för nästan 200 miljoner för att dom inte klarar utsläppskraven på utgånde vatten från verket.
Mer vätska in i verket betyder ju mer vätska att rena (ganska självklart), Att skilja av slammet är det lätta i sammanhanget.
Ja just det en grej till, man skiljer på dagvattenledningar och spillledningar och har gjort så i många år nu. Man bygger om gamla system där man inte har gjort detta så snabbt man kan och har pengar till. Varför gör man detta då frågar man sig? Vätskan är ju inte problemet, eller?
Mvh A
I Arvika kommun inhandlades 2 st nya slambilar, efter den normala parollen:billigast anbud antas, vilket tillsammans med en totalt novis och ointresserad handhavare har förstört hundratals infiltrationsbäddar i området.Slamkakan slogs hål på så slangen kom ner till underliggande vatten vilket sedan sögs upp till bilens filtrering och som efter filtreringen spolades tillbaka till första kammaren i brunnen,. Detta resulterade självklart till att slamkakan flöt upp i kammaren och vidare över kanten till 3:e kammaren och vidare ut i markbädden som ganska snart slammade igen. Slambilen fungerade dessutom inte om den stod i sluttning, så kostnad för extra slangar debiterades genast brunnsägaren vilket totalt sett gjorde slamtömningen dubbelt så dyr som året tidigare. Efter kontakt med kommunens ansvarige vilket ansåg att en infiltrationsbädd ändå behövde bytas var 10:e år börjar man resa ragg och fick till slut till en spolning av infiltrationsröret (trots att infiltrationen är 12 år)Detta hjälpte till viss del men är rädd att en uppgrävning snart är förestående. Vägrar hädanefter att ta emot denna värdelösa slambil utan tar hit en regelrätt slamtömningsbil som kan ,som förr, backa upp 3m från brunnen för att tömma vilket i realiteten tom blir billigare.
exerg: Tråkigt att det inte fungerar för er. Felet måste nog vara chaufförens som jag tolkar det från det du skrev. Oavsett metod så ska ju brunnen tömmas helt dvs toppkaka, vätska och bottenslam. Om man sedan använder en tvåfacksbil eller en avvattningsbil för jobbet har ju ingen betydelse. Avvattningsbilar har ju den egenheten att skickar med en del fint slam med tillbaka till brunnen. Detta slam lägger sig normalt som en tunn hinna i fack 1 men en liten mängd kan naturligtvis vandra vidare.
En infiltrationsbädd/markbädd beräknas hålla 15-20 år ungefär, en spolning kan ofta förlänga livet på den. det viktiga är att den som spolar gör det på rätt sätt med rätt spoldysa. Du vill inte ha en dysa som sprutar framåt utan alla strålar ska vara riktade bakåt. Man ska även suga upp allt man spolar ut ur infiltrationen (annars rinner det ju tillbaka in igen) och använda mycket vatten, själv brukar jag göra slut på ungefär 1- 2 kubik. Har du en fördelningsbrunn ska den spolas rent samt röret mellan slamavskiljaren och fördelninsbrunnen. Har du en vanlig trekammarbrunn ska dom två sista facken tvättas rena från allt slam.
Jobbet brukar ta runt en timme på plats, sedan tillkommer tiden för transport till och från, fylla bilen med vatten samt tippning och rengöring av bil.
Har du inget t-rör på utloppet från din slamavskiljare så är det värt jobbet att montera dit ett. Det förlänger livslängden högst avsevärt på infiltration/markbädd. Vill man inte klättra ner i sin brunn för att monter dit ett så kan man gräva ner en liten brunn efter utloppet på slamavskiljaren och montera ett där istället.
mvh A
En infiltrationsbädd/markbädd beräknas hålla 15-20 år ungefär, en spolning kan ofta förlänga livet på den. det viktiga är att den som spolar gör det på rätt sätt med rätt spoldysa. Du vill inte ha en dysa som sprutar framåt utan alla strålar ska vara riktade bakåt. Man ska även suga upp allt man spolar ut ur infiltrationen (annars rinner det ju tillbaka in igen) och använda mycket vatten, själv brukar jag göra slut på ungefär 1- 2 kubik. Har du en fördelningsbrunn ska den spolas rent samt röret mellan slamavskiljaren och fördelninsbrunnen. Har du en vanlig trekammarbrunn ska dom två sista facken tvättas rena från allt slam.
Jobbet brukar ta runt en timme på plats, sedan tillkommer tiden för transport till och från, fylla bilen med vatten samt tippning och rengöring av bil.
Har du inget t-rör på utloppet från din slamavskiljare så är det värt jobbet att montera dit ett. Det förlänger livslängden högst avsevärt på infiltration/markbädd. Vill man inte klättra ner i sin brunn för att monter dit ett så kan man gräva ner en liten brunn efter utloppet på slamavskiljaren och montera ett där istället.
mvh A
Möjligheten finns naturligtvis men jag har inte sett något. Och du har inte berättat vilken kommun du menar så jag kan inte kolla upp det. Saken är ju den att alla reningsverk följer i princip samma arbetsgång. du ska få länkar till två exempel: Ryaverken i Göteborg och Arvidstorp i Trollhättan.
Beskriv gärna sedan vilka steg i processen dom hoppar över i din kommun.
Detta skulle kunna bero ju lite på metoden dom använder för att tömma brunnarna i er kommun men som jag förstod det på dig så kör man en tvåfacksbil och inte en avvattnare?
Det skulle även betyda att man har olika tippställen på reningsverken för turlistan med bilen som bara suger toppkaka och bottenslam. Och ett annat för dom bilar där kunden har beställt eller det av annan anledning har blivit en konventionell tömning av brunnen tex vid spolning av infiltrationen eller alla minireningsverk.
Så jag är skeptisk men avfärdar det inte. Du får helt enkelt komma med fakta som går att kontrollera mer än bara dina påståenden.
Här är länkarna.
Ryaverken:
http://www.gryaab.se/flash/processbarn/processen_barn.html
Arvidstorp:
http://www.trollhattanenergi.se/Page.asp?PageId=88
Du gör likhetstecken mellan personekvivalenter och organiskt material och där, törs jag säga det... har du fel. En person gör mer än bajsar, han/hon kissar, duschar, badar, lagar mat osv. Allt detta ger avloppsvatten och ingår i begreppet personekvivalenter.
Bajs bidrar förövrigt med den största mängden fosfor medan kisset står för den största mängden kväve i avloppssammanhang.
Nja. Skulle säga att vi delvis är överens här. Man vill minska inleveranserna till reningsverken är för att kunna behandla varje liter vatten under längre tid i bassängerna och ge bakterierna längre tid att käka fosfor och kväve. Detta minskar utsläppen från reningsverken. Om man inte kan minska inflödet så måste man bygga fler bassänger = öka den totala kapaciteten för att uppnå samma resultat.
Och eftersom städernas innevånarantal ökar hela tiden samt att kraven på vad man får släppa ut hela tiden tightas till så måste en av två saker eller bägge hända: Mindre inleveranser till reningsverken eller bygga ut dom. Eller som i fallet med tex Vänersborgs kommun göra bägge två. Bygga ut verket, få bort så mycket dag vatten som möjligt och sluta leverera in kubikvis med vätska till reningsverken via slambilarnas tömning av enskilda avlopp.
Den sista frågan gällde inte alls dagvatten i början av den här diskussionen. Utan gällde mitt påstående att ett av skälen till att att kommunerna börjat med att bara suga toppkaka och bottenslam och lämna kvar vätskan i brunnen är att man ville minska just inleveranserna till reningsverken.
Då argumenterade du för att inleveranserna ändå till mer än 50 % bestod av dagvatten.
Här får jag väl igen vara en tråkmåns och säga att jag inte håller med. Kan givetvis vara så i någon kommun (din?), men inte särskilt många.
God Jul på sig!
/A
Medlem
· Västra Götalands län
· 58 inlägg
"Mina" reningsverk ligger i lilla Herrljunga kommun. Processerna är grovavskiljning, luftning, fällning, sedimentation och slamavvattning (slammet läggs i tätade dammar för hygienisering). Vattnet från slamavvattningen går däremot in i första steget. Vi har en 2-facksbil men den är ofta inne på service så det blir mkt körning med 1-facksbilen också. Slamsugarna kopplar bilen till nåt munstycke på reningsverket och det grova (inkl grus och annat skumt som kan följa med) rensas bort. Sen genar liksom det slammet och går direkt till sista steget, dvs det behandlas på samma sätt som det slam som samlas ihop i sedimentationen. Tror att det är rätt okej att göra på det viset. Tycker spontant att det blir lite avigt att först slamavskilja vattnet (i 3-kammarbrunnarna) för att sen blanda upp det med massa vatten igen (i reningsverket) och tillslut rena bort det igen. Fast, det är klart, finns ju för- och nackdelar med alla varianter.parkway skrev:
Ja, fast den här diskussionen bottnar ju i huruvida det påverkar reningsverkets dimensionering när man kör 2-facksbil kontra 1-fack. Du tyckte ju att det kräver mindre kapacitet hos reningsverket när man kör 2-fack medan jag tycker att det inte påverkar eftersom man har samma mängd organskt material (här tillika PE) som när man kör 1-fack, bara mindre utspätt. Det var liksom då jag körde argumentet med att det blir samma mängd organiskt material oavsett tömningsteknik och att den lilla vattenmängd som man inte kör till reningsverket med 2-fack inte påverkar dimensioneringen nämnvärt.parkway skrev:
Wohoo, nu är det min tur att säga det: Du har fel! De flesta näringsämnen, både fosfor och kväve, finns i urinen! Kolla in länken faktarutan sid.2. Detta fans även i vår kurslitteratur när jag pluggade på universitetet men minns inte vad boken hette...parkway skrev:
http://www.jti.se/uploads/jti/t91.pdf
Ja, och det är vid de höga flödena som uppehållstiden i bassängerna blir för kort och man tvingas brädda. Ser egentligen inte att något av det du skriver på något vis går emot mitt påstående... Men för att va lite besserwisser kan jag ju tillägga att det inte är bakterierna som käkar fosforn, den fälls ut med hjälp av kemikalier.parkway skrev:
Har svårt att tro att det finns så många reningsverk som ligger under 50% om man verkligen räknar på det. Vi ligger iofs rätt högt när det gäller dagvatten men det är ju reningsresultaten och antalet bräddningar som skvallrar om reningsverkets verkliga miljöbelastning och där är siffrorna finfina.parkway skrev:
Väldigt vad mkt julhälsningar det blev här idag.. Ja, ja. God jul igen!
Administrator
· Skåne
· 8 699 inlägg
Jag har raderat inlägg i den här tråden som var otrevliga/osakliga, samt en del följdraderingar av dessa.
Nu skärper vi oss och diskuterar sakfrågor utan att gå till personangrepp.
Nu skärper vi oss och diskuterar sakfrågor utan att gå till personangrepp.
Hej,
Jag får liksom alla andra en hyffsad kaka i brunnen, vilket ju är helt naturligt. Problemet är att brunnen är mer eller mindre felkonstruerad. Det är bara ~10cm mellan inlopp och utlopp, vilket medför att så fort kakan blir mer än 10cm hög kan den börja täppa till inloppsröret.
Brunnen är snart 40 år gammal och detta problem har ju funnits i alla tider. Jag betalar ju hellre för tömning en gång i halvåret än byter brunn, men det vore fint om man på något sätt kunde påverka kakans tjocklek så det räckte med tömning en gång om året.
Det är redan ganska kass fall till brunnen så att flytta upp inloppsröret vill sig inte göras.
Tips eller ideér?
/Martin
Jag får liksom alla andra en hyffsad kaka i brunnen, vilket ju är helt naturligt. Problemet är att brunnen är mer eller mindre felkonstruerad. Det är bara ~10cm mellan inlopp och utlopp, vilket medför att så fort kakan blir mer än 10cm hög kan den börja täppa till inloppsröret.
Brunnen är snart 40 år gammal och detta problem har ju funnits i alla tider. Jag betalar ju hellre för tömning en gång i halvåret än byter brunn, men det vore fint om man på något sätt kunde påverka kakans tjocklek så det räckte med tömning en gång om året.
Det är redan ganska kass fall till brunnen så att flytta upp inloppsröret vill sig inte göras.
Tips eller ideér?
/Martin
Det sitter naturligtvis redan en böj på utloppet, det skall det väl alltid göra för att minmera risken att få ut slam i infiltrationen!?
Jag förstår dock inte hur de skulle kunna avhjälpa mitt problem med för lågt inloppsrör?
/Martin
Jag förstår dock inte hur de skulle kunna avhjälpa mitt problem med för lågt inloppsrör?
/Martin