Tjock kaka i trekammarbrunn
Hej!
Är det någon som vet varför det blir en tjock kaka i första facket på trekammarbrunnarna. Var ute häromdagen med en trädplanka och fick trycka ner kaka då denna börjar att dämma upp framför avloppsröret från huset. Kakan ska nog igentligen sjunka ner men det gör den inte hos mig. Någon som har tipps
Är det någon som vet varför det blir en tjock kaka i första facket på trekammarbrunnarna. Var ute häromdagen med en trädplanka och fick trycka ner kaka då denna börjar att dämma upp framför avloppsröret från huset. Kakan ska nog igentligen sjunka ner men det gör den inte hos mig. Någon som har tipps
Det skall bli en tjock kaka, (varje kammare tar sin del av avloppet) har svårt att se hur denna skall kunna stoppa avloppet om det inte är fel från början.
Slambilen var här i mars. så det är några månader kvar tills den kommer. Det är nog som Kurtivan skriver att det inte är någon fara. I det förra huset vi hade var det lika dant. Men jag tror ändå att en rätt fungerande trekammarbrun så ska det sjunka till botten. Förstår att det kommer att ligga en kaka högst upp men jag tycker att den är lite tjock ca 30cm. Har hört att en del slänger i jäst för att öka på bakteriekulturen i brunnen. En del kommuner återfyller brunnen efter tömmning för att bevara bakterierna. Men det gör inte våran kommun. Man kanske kunde ha en slang som gick ner i brunnen som man kunde mata ner luft i för att få mera tillväxt av bakterierna i brunnen. Eller så låter jag det bara vara 
Medlem
· Västra Götalands län
· 58 inlägg
Slamavskiljarens funktion kan inte påverka om det blir mkt flytslam eller inte. Det är alltid så att det blir en del flytslam och en del bottenslam vilket har att göra med vilken densitet slammet har. Jag pratade med killen som kör slambilen hörom dan och han sa att han aldrig har sett en 3-kammare utan en flytslamkaka.
Det här med att vissa kommuner återfyller brunnen med vatten efter tömning har ingenting med bakterierna att göra. Anledningen till att man återfyller är att undvika att få slam till sista kammaren när brunnen återfylls med avloppsvatten från huset.
Jag röstar för att du struntar i det där med jästen och bara låter det vara. Som husägare har man oftast andra, betydligt viktigare, bekymmer än slamkakan i 3-kammaren ;-)
Det här med att vissa kommuner återfyller brunnen med vatten efter tömning har ingenting med bakterierna att göra. Anledningen till att man återfyller är att undvika att få slam till sista kammaren när brunnen återfylls med avloppsvatten från huset.
Jag röstar för att du struntar i det där med jästen och bara låter det vara. Som husägare har man oftast andra, betydligt viktigare, bekymmer än slamkakan i 3-kammaren ;-)
Medlem
· Västra Götalands län
· 58 inlägg
Fast i minireningsverk och kommunala avloppsreningsverk så tillsätter man ju luftbubblor för att öka nedbrytningen. Men är det inte så att en optimal nedbrytning sker i två steg: aerobt (syrerikt) och anaerobt (syrefattigt)? Två olika sorters bakterier som bryter ner kväkve i två steg, så det kanske är någon sorts anaeroba bakterier som ni tillsätter? Men det är ju snudd på omöjligt att få till den sortens optimala process i en vanlig 3-kammare, då behöver man ju fler behållare (som i ett reningsverk).
Finns ingen avsikt att göra en optimal process i vårt fall, men mikroorganismerna vi häller i rören känns mer naturliga än olika rengöringsmedel och bidrar lite till 3kammarbrunnens nedbrytning. Men luft ner under kakan blir en helt annan process än vad som vad tänkt, t ex mer kaka eller mer lukt.Elaine--85 skrev:
Eftersom jag råkar köra slamsugare så kan jag kanske komma med lite input här. Det är alltid kaka i första facket på brunnen enda gången det inte är det är om du inte använder brunnen... Kakan så tjock att den blockerar utloppet från huset: töm brunnen. Har du flytslam i sista facket: töm brunnen. Annars ta en pilsner.
Medlem
· Västra Götalands län
· 58 inlägg
Det där med att kakan kan blockera inloppet till brunnen (utloppet från huset) beror väl lite på brunnens konstruktion också. I vissa brunnar (som ligger djupt) kan det ju vara flera decimeter mellan inloppet och slamytan. Där krävs det väl nästan en igensättning av infiltrationen för att slamkakan ska nå ända upp till inloppet. Medan andra brunnar (där man t.ex. snålat med fallet för att slippa sätta pump på infiltrationen) har inloppet precis ovanför vattenytan. Då dröjer det ju inte länge förän slamkakan är uppe och blockerar.
Det jag vill komma till är alltså att parkways finfina regel har, som alla andra regler, några undantag =)
Det jag vill komma till är alltså att parkways finfina regel har, som alla andra regler, några undantag =)
Dalbotös: Kakan består ju av allt som flyter, tex. fett från köket, papper osv ( plus allt som folk inte borde spola ner: tops, våtservetter, bindor, disktrasor, leksaker, osv osv ) så det börjar ju bygga på från dag ett och det är helt normalt. It is ok.
Beklagar men här har du fel.Elaine--85 skrev:
Om du frågar kommunen så kommer dom svara att det är för att bevara så mycket nedbrytande bakterier som möjligt i brunnen. Bakterierna får ingen mat under den tiden det tar att fylla upp slamavskiljaren igen efter en tömning och dör till viss del ut. Detta gör att efterföljande steg, infiltration/markbädd fungerar sämre än avsett. Alltså tar man bara bort kakan och bottenslammet och släpper tillbaka vätskan och får därigenom ett jämnare flöde och reningsprocessen inte stoppar upp med för höga värden i utsläppen från infiltration/markbädd.
Den inofficiella anledningen är att minska transporterna och mycket viktigt, minska inleveranserna till kommunens reningsverk. Många reningsverk ligger på maxkapacitet och kommunerna vill inte bygga ut dom om dom kan slippa. Även att kunna öka mängden brunnar som töms per slambil och dag. En normal slamsugare rymmer tre till fyra normala slamavskiljare om man ska tömma hela brunnen. Normalt beting är 10 till 15 brunnar om dagen vilket inte är omöjligt att ta i ett svep om du bara suger kaka/bottenslamm. Det är 3-5 transporter till reningsverket per dag med vanlig tömning.
Mvh A
Medlem
· Västra Götalands län
· 58 inlägg
Kul att du är så ödmjuk...
De argument som togs upp när vår kommun skulle gå över från 1-facksbil till 2-fack var färre transporter och mindre slam i sista kammaren (dvs färre igensättningar). Det där med bakterierna är kanske en positiv bieffekt men inget som kommunen eller tömningsentreprenören lägger någon större vikt vid eftersom det inte ger någon ekonomisk vinning.
Det där med kapaciteten på reningsverket är bullshit. För det första så pumpas inte slammet från 3-kammarbrunnarna in i reningsverket utan går direkt på sista steget (iaf i min kommun, kanske varierar). För det andra så påverkar inte vattenmängden dimensioneringen något nämnvärt (försumbart med tanke på att det ofta till mer än 50% är dagvatten som kommer till reningsverket) utan det är mängden organiskt material som är dimensionerande. Och den mängden är densamma oavsett om man kör med 1-fack eller 2-fack..
Fast inget av det här rör det som TS frågade om så vet inte riktigt varför vi ens diskuterar det...
De argument som togs upp när vår kommun skulle gå över från 1-facksbil till 2-fack var färre transporter och mindre slam i sista kammaren (dvs färre igensättningar). Det där med bakterierna är kanske en positiv bieffekt men inget som kommunen eller tömningsentreprenören lägger någon större vikt vid eftersom det inte ger någon ekonomisk vinning.
Det där med kapaciteten på reningsverket är bullshit. För det första så pumpas inte slammet från 3-kammarbrunnarna in i reningsverket utan går direkt på sista steget (iaf i min kommun, kanske varierar). För det andra så påverkar inte vattenmängden dimensioneringen något nämnvärt (försumbart med tanke på att det ofta till mer än 50% är dagvatten som kommer till reningsverket) utan det är mängden organiskt material som är dimensionerande. Och den mängden är densamma oavsett om man kör med 1-fack eller 2-fack..
Fast inget av det här rör det som TS frågade om så vet inte riktigt varför vi ens diskuterar det...