Det här är faktiskt inte så mycket att diskutera, det är ju bara att läsa branschreglerna, punkt 5.6 sid 9:
"Spackel- och avjämningsmassor avsedda för golv och väggar ska vara mineraliskt bundna ..." och så vidare.
Om Höganäs med "våtstarkt spackel" menar våtrumsspackel så följer de alltså inte branschreglerna. Men det är inte säkert att de menar det, det är inte ett uttryck som är vedertaget för att beskriva just våtrumsspackel. För övrigt är Byggkeramikrådet mycket tydliga på sina utbildningar med att försöka få folk att förstå att våtrumsspackel inte är okej under keramik, det är ett av de vanligare felen folk gör.
"Spackel- och avjämningsmassor avsedda för golv och väggar ska vara mineraliskt bundna ..." och så vidare.
Om Höganäs med "våtstarkt spackel" menar våtrumsspackel så följer de alltså inte branschreglerna. Men det är inte säkert att de menar det, det är inte ett uttryck som är vedertaget för att beskriva just våtrumsspackel. För övrigt är Byggkeramikrådet mycket tydliga på sina utbildningar med att försöka få folk att förstå att våtrumsspackel inte är okej under keramik, det är ett av de vanligare felen folk gör.
Hittade Höganäs text. De skriver "våtstarkt spackel (vattenfast)". Detta kan knappast avse våtrumsspackel, det är inte vattenfast. Det är tåligare mot vatten än vanligt sandspackel, men inte vattenfast. Men det är riktigt slarvigt uttryckt, inte konstigt att folk missförstår.
Nej, det är verkligen inte pedagogiskt att uttrycka det på det sättet. Speciellt inte när broschyren tydligt riktar sig till amatörer.
Följdfrågorna blir då:
1. När ska man använda våtrumsspackel, dvs varför finns produkten på marknaden?
2. Vad är risken med att använda våtrumsspackel? Duken är ju tät och ingen fukt ska därmed komma igenom, vilket borde innebära att risken för fuktskador är obefintliga. Även om tätskiktet/limmet (=samma sak) mot förmodan skulle släppa mot våtrumsspacklet så är ju tätskiktet fortfarande intakt. Eller?
Följdfrågorna blir då:
1. När ska man använda våtrumsspackel, dvs varför finns produkten på marknaden?
2. Vad är risken med att använda våtrumsspackel? Duken är ju tät och ingen fukt ska därmed komma igenom, vilket borde innebära att risken för fuktskador är obefintliga. Även om tätskiktet/limmet (=samma sak) mot förmodan skulle släppa mot våtrumsspacklet så är ju tätskiktet fortfarande intakt. Eller?
Våtrumsspackel är till för att sitta under färg, våtrumstapet och matta, inte keramik.
Risken med det är egentligen inte att det inte är stabilt mot fukt, utan att draghållfastheten är så låg. För att man ska kunna säkerställa att underlaget klarar de skjuvkrafter som kan uppstå när materialen utvidgas och drar ihop sig med temperatur- och fuktförändringar så ska draghållfastheten minst uppgå 0,5 MPa. Detta innebär att man ska kunna dra med en kraft motsvarande två ton på en kakelplatta som är 20x20 cm. I värsta fall, om man inte uppfyller detta krav, så släpper hela sjoket med tätskikt och keramik från väggen. Ju mindre yta man har spacklat desto mindre är risken, och risken minskar också med moderna fix med hög flexibilitet i och med att mycket av skjuvkrafterna kan tas upp redan i fixskiktet. Men då man med våtrumsspacklet löper en sådan risk och då det inte har några som helst tekniska fördelar, sannolikt är dyrare och dessutom inte följer gällande branschregler (och därmed vad försäkringsbolagen anser vara fackmässigt utförande) så föreslår jag att man köper en säck cementbundet spackel för 150 spänn om man måste spackla sitt underlag i badrum.
Risken med det är egentligen inte att det inte är stabilt mot fukt, utan att draghållfastheten är så låg. För att man ska kunna säkerställa att underlaget klarar de skjuvkrafter som kan uppstå när materialen utvidgas och drar ihop sig med temperatur- och fuktförändringar så ska draghållfastheten minst uppgå 0,5 MPa. Detta innebär att man ska kunna dra med en kraft motsvarande två ton på en kakelplatta som är 20x20 cm. I värsta fall, om man inte uppfyller detta krav, så släpper hela sjoket med tätskikt och keramik från väggen. Ju mindre yta man har spacklat desto mindre är risken, och risken minskar också med moderna fix med hög flexibilitet i och med att mycket av skjuvkrafterna kan tas upp redan i fixskiktet. Men då man med våtrumsspacklet löper en sådan risk och då det inte har några som helst tekniska fördelar, sannolikt är dyrare och dessutom inte följer gällande branschregler (och därmed vad försäkringsbolagen anser vara fackmässigt utförande) så föreslår jag att man köper en säck cementbundet spackel för 150 spänn om man måste spackla sitt underlag i badrum.
Tack för bra svar. Hade såklart valt den här lösningen om inte Höganäs uttryckt sig så f-bannat klantigt i monteringsanvisningen. Är dock inte orolig eftersom det bara gäller två skivskarvar i duschutrymmet (resten av badrummet är väv+våtrumsfärg så där är spacklet OK) så risken för att kaklet i duschen ska lossna är obefintlig.jon_h skrev:
