Hemmakatten skrev:
Yepp, jag försöker hitta argumentation och förslag till hur vi ska tänka i frågan. Vi sitter ju liksom i ett moment 22 eftersom vi aldrig lyckats få flockningen att fungera, och nu när vi inte längre flockar så går anläggningen utan problem (!).
När vi flockade så fick vi stopp i filtret, med översvämning och akut tömning av avloppet, eftersom vi aldrig någon gång lyckats få bukt på hur vi ska göra för att få flockningen att funka. Under 5 år försökte BAGA hjälpa oss med alla möjliga förslag till lösningar. Till slut gav de upp och sa att vi skulle sluta flocka, pga vår vattenkvalitet (bl.a. för mjukt). Inte förrän vi dessutom bytte pump (den andra gick sönder) och vi då installerade en pump som inte kunde flocka, så började anläggningen gå som en klocka! Det var aldrig planerat bli så, men eftersom vi ändå inte flockade längre, så spelade det ju mindre roll vilken pump vi hade.
Att jag menar att avloppsanläggningen fungerar felfritt, är enbart utifrån att vi inte längre drabbas av några driftstörningar. Alla tidigare driftstörningar har medfört flera timmars jobb med rengöring av filter flera gånger om (typ varje kvart), tills vi gett upp och beställt akut tömning. Inte ens när vi införde tömning 3 ggr/år lyckades vi få anläggningen att fungera utan störning.
Därför är jag angelägen om att försöka hitta en lösning som inte innefattar flockning. Nu menar dock BAGA att man kan experimentera med att tillsätta salt för att öka hårdheten, men också installera fläkt för ventilation, och då kommer troligen anläggningen att fungera igen. Men observera, det är fortfarande inte helt 100% säkert. Därför drar jag mig lite för att återigen försöka flocka, med risk för igensatt fiter, och att inte kunna använda toalett tills dess vi fått tömning. Det är verkligen inte roligt...
En annan fråga, det tillstånd vi har för anläggningen är från 2009.
Är det någon som har kunskap om hur länge ett sådant tillstånd gäller? Dvs. om det vid tillfället för tillståndet inte fanns krav på fosforrening i kommunen, utan det kravet har tillkommit senare, när är det rimligt att kravet ställs på alla tidigare utfärdade tillstånd? Om man kollar på kommunens hemsida så står det ju vad som gäller för nya anläggningar, så vad gäller för oss "gamla"?
Jag hittade följande: "Naturvårdsverkets föreskrift 2016:6 reglerar rening och utsläpp för avloppsreningsanläggningar från 2 000 pe och uppåt. Utpekade områden som är känsliga för utsläpp av kväve är havs- och kustvattenområden i södra Sverige. ---- När det gäller avloppsanläggningar under 2 000 pe finns inga generella krav på rening fastställda i några föreskrifter. Skyddsåtgärder som ställs i förelägganden och tillstånd för små avloppsanläggningar måste därför vara motiverade ur miljö- eller hälsosynpunkt och utgå från en bedömning i varje enskilt fall. En rimlighetsavvägning ska göras genom att väga nyttan mot de kostnader som kravet medför. Fosfor är det ämne som det i allmänhet råder brist på i sjöar."
Är det någon som har kunskap om hur länge ett sådant tillstånd gäller? Dvs. om det vid tillfället för tillståndet inte fanns krav på fosforrening i kommunen, utan det kravet har tillkommit senare, när är det rimligt att kravet ställs på alla tidigare utfärdade tillstånd? Om man kollar på kommunens hemsida så står det ju vad som gäller för nya anläggningar, så vad gäller för oss "gamla"?
Jag hittade följande: "Naturvårdsverkets föreskrift 2016:6 reglerar rening och utsläpp för avloppsreningsanläggningar från 2 000 pe och uppåt. Utpekade områden som är känsliga för utsläpp av kväve är havs- och kustvattenområden i södra Sverige. ---- När det gäller avloppsanläggningar under 2 000 pe finns inga generella krav på rening fastställda i några föreskrifter. Skyddsåtgärder som ställs i förelägganden och tillstånd för små avloppsanläggningar måste därför vara motiverade ur miljö- eller hälsosynpunkt och utgå från en bedömning i varje enskilt fall. En rimlighetsavvägning ska göras genom att väga nyttan mot de kostnader som kravet medför. Fosfor är det ämne som det i allmänhet råder brist på i sjöar."
Det är Miljöbalken och Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som gäller (och gällde 2009). Förordningen förbjuder utsläpp av WC-avlopp i vattenområde utan längre gående rening än slamavskiljning (12 §) och ställer krav på att du söker tillstånd för WC-avlopp (13 §). Ni har sökt och fått tillstånd enligt denna lagstiftning.
Så vad kommer då fosforreningskravet ifrån? Jo det är rekommendationer i form av allmänna råd utgivna av Naturvårdsverket (och senare HaV; HaV tog över myndighetsansvaret för små avlopp). 2009 var det Naturvårdsverkets allmänna råd [till 2 och 26 kap. miljöbalken och 12-14 och 19 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd] om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) som gällde. Allmänna råd kan låta milt men det är det inte, det är den tolkningen som kommuner och även miljödomstolarna kommer att följa. Det allmänna rådet ger kravet 70% rening av fosfor vid normal skyddsnivå för miljö. Naturvårdsverket har utvärderat markbäddar och kommit fram till att den reningen vanligen inte nås. Det gör att kommunerna ställer krav på markbädd samt fosforavlastning.
Så vad kommer då fosforreningskravet ifrån? Jo det är rekommendationer i form av allmänna råd utgivna av Naturvårdsverket (och senare HaV; HaV tog över myndighetsansvaret för små avlopp). 2009 var det Naturvårdsverkets allmänna råd [till 2 och 26 kap. miljöbalken och 12-14 och 19 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd] om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) som gällde. Allmänna råd kan låta milt men det är det inte, det är den tolkningen som kommuner och även miljödomstolarna kommer att följa. Det allmänna rådet ger kravet 70% rening av fosfor vid normal skyddsnivå för miljö. Naturvårdsverket har utvärderat markbäddar och kommit fram till att den reningen vanligen inte nås. Det gör att kommunerna ställer krav på markbädd samt fosforavlastning.
Har det någon betydelse att ansökan om avloppet lämnades in 20/6 2006? Allmänna råd började gälla 1 augusti 2006. I tillståndet står hänvisningar till 1998:899 samt miljöbalken. Dessutom följde det med till beslutet, diverse faktablad från naturvårdsverket, som tillhörde det gamla allmänna råd 1987:6. Hittade att det var upphävt och ersatt av "faktablad 8147".
Det hände lite tråkigheter i bygget så att själva tillståndet kom till först 2009.
Jag är förstås ute och fiskar efter om fosforreduceringskravet kom före eller efter...
Det hände lite tråkigheter i bygget så att själva tillståndet kom till först 2009.
Jag är förstås ute och fiskar efter om fosforreduceringskravet kom före eller efter...
Redigerat:
Det allmänna rådet påverkar i teorin inte lagens krav på fosforrening. Det är vad det är. Men rådet är myndighetens tolkning av lagen.
I verkligheten så påverkar naturligtvis de allmänna rådet hur kommunen följer lagen.
I verkligheten så påverkar naturligtvis de allmänna rådet hur kommunen följer lagen.
Uppdatering i ämnet:
Kommunen gjorde i somras ett besök, på uppmaning av en av grannarna. Besöket har nu utmynnat i ett brev från kommunen där de informerar oss om att de från 2021 kommer att göra inspektion av vår anläggning en gång per år. De har inte angivit något skäl eller ens hänvisat till någon paragraf eller någon dokumentation/argumentation.
På ett sätt kan det väl ses som ett framsteg. Kommunen har sett och fått kunskap om att vi inte använder flockmedel, och de går inte in och kräver att vi måste göra det igen. Istället vill de inspektera anläggningen, vilket jag kan tycka är helt okej. Vi har heller inte fått något föreläggande eller annan påföljd.
Vi gjorde tidigare i år ett prov av utsläppet och såg att det låg inom rekommenderade värden (70% rening).
Eftersom kommunen ändå när som helst kan göra inspektion av en enskild anläggning, och de nu faktiskt varit ute och fått all information om att vi inte längre tillsätter flockmedel, ändå väljer att "bara" lägga in oss i rullorna för att göra årlig inspektion, kan vara positivt. Eller tänker jag helt fel?
Det känns i alla fall som att vi absolut inte ska vidta några åtgärder, eller ändra på nuvarande anläggning, innan kommunen så säger - och det känns faktiskt som en vettig väg framåt
Kommunen gjorde i somras ett besök, på uppmaning av en av grannarna. Besöket har nu utmynnat i ett brev från kommunen där de informerar oss om att de från 2021 kommer att göra inspektion av vår anläggning en gång per år. De har inte angivit något skäl eller ens hänvisat till någon paragraf eller någon dokumentation/argumentation.
På ett sätt kan det väl ses som ett framsteg. Kommunen har sett och fått kunskap om att vi inte använder flockmedel, och de går inte in och kräver att vi måste göra det igen. Istället vill de inspektera anläggningen, vilket jag kan tycka är helt okej. Vi har heller inte fått något föreläggande eller annan påföljd.
Vi gjorde tidigare i år ett prov av utsläppet och såg att det låg inom rekommenderade värden (70% rening).
Eftersom kommunen ändå när som helst kan göra inspektion av en enskild anläggning, och de nu faktiskt varit ute och fått all information om att vi inte längre tillsätter flockmedel, ändå väljer att "bara" lägga in oss i rullorna för att göra årlig inspektion, kan vara positivt. Eller tänker jag helt fel?
Det känns i alla fall som att vi absolut inte ska vidta några åtgärder, eller ändra på nuvarande anläggning, innan kommunen så säger - och det känns faktiskt som en vettig väg framåt
Hej Eva !E Eva Vestling skrev:Uppdatering i ämnet:
Kommunen gjorde i somras ett besök, på uppmaning av en av grannarna. Besöket har nu utmynnat i ett brev från kommunen där de informerar oss om att de från 2021 kommer att göra inspektion av vår anläggning en gång per år. De har inte angivit något skäl eller ens hänvisat till någon paragraf eller någon dokumentation/argumentation.
På ett sätt kan det väl ses som ett framsteg. Kommunen har sett och fått kunskap om att vi inte använder flockmedel, och de går inte in och kräver att vi måste göra det igen. Istället vill de inspektera anläggningen, vilket jag kan tycka är helt okej. Vi har heller inte fått något föreläggande eller annan påföljd.
Vi gjorde tidigare i år ett prov av utsläppet och såg att det låg inom rekommenderade värden (70% rening).
Eftersom kommunen ändå när som helst kan göra inspektion av en enskild anläggning, och de nu faktiskt varit ute och fått all information om att vi inte längre tillsätter flockmedel, ändå väljer att "bara" lägga in oss i rullorna för att göra årlig inspektion, kan vara positivt. Eller tänker jag helt fel?
Det känns i alla fall som att vi absolut inte ska vidta några åtgärder, eller ändra på nuvarande anläggning, innan kommunen så säger - och det känns faktiskt som en vettig väg framåt
Jag förstår inte hur ett minireningsverk ska fungera utan flockningsmedel !
Det borde ju innebära massiv flytslam i hela behållaren vilket leder till översvämning samt orenat vatten ???
Liksom ert har vårt BAGA easy aldrig fungerat som tänkt !
Det är en slamavskiljare följt av en markbädd enligt trådstart.A Andersson1963 skrev:
Slamavskiljare fungerar utan flockningsmedel. En viss mängd fosfor hamnar i slammet som avskiljs.
Markbäddar binder också fosfor, särskilt när de är nya. Men hur mycket fosfor de binder och släpper ifrån sig varierar över tiden. Därför är det allmänna rådet att en markbädd i sig har en begränsad fosforreningsförmåga över sin livslängd. Men fosforreningen kan vara utmärkt i det enskilda faller och under en viss period.
Så kommunens tillsynsinsats låter balanserad.
Då undrar man ju varför man får med doseringspump för flockningsmedel ???Claes Sörmland skrev:
Vi hade slamavskiljare BAGA Easy följt av en markbädd ! ( BAGA = KATASTROF )
Flockningsmedlet gör (ska göra) att flytslammet sjunker så att INTE pumpen blir igensatt av flytslam med översvämmning som följd !
Förstår INTE hur detta ska kunna undvikas om man INTE använder flockmedel ???
Nej flockningsmedlet är en lösning med järn- eller aluminiumsalt som ger lösliga järn- eller aluminiumjoner i slamavskiljarens vattenvolym. Där fäller de med fosforhaltiga lösta ämnen i vattnet (=flockas) och dessa olösliga salter som så bildas sjunker idealt sett till botten som ett vattenolösligt slam. Tydligen verkar den där delen med att det sjunker ibland ge problem och i detta fall med BAGAs slamavskiljare.A Andersson1963 skrev:
Det har alltså inte att göra med flytslamskakan, den finns kvar där både med och utan fällningskemikalie.
Sitter en pump i botten och ev någon typ av slam finns där så åker det med genom pumpen till ev filter om jag ser på min slamburk ( inte BAGA bara infiltration efter ) så flyter skiten upp, på ytan ska det bara röra sig när skiten kommer in och därefter stilltje, snurrar det så det blir turbulens åker microbitarna runt i hela burken.
Edit: EN tanka bara .Kanske går att höja pumpen så den inte står botten och suger skit, spelar nog ingen roll om den är halvvägs upp eller på botten, det är nivån som ska sänkas.
Edit: EN tanka bara .Kanske går att höja pumpen så den inte står botten och suger skit, spelar nog ingen roll om den är halvvägs upp eller på botten, det är nivån som ska sänkas.
Jodå, det ska med tiden sjunka. I en slamavskiljare finns en flytkaka och bottenslam. Flytkakan är bakteriellt aktiv och flyter p g a att gas (rötgaser) bildas som lyfter upp slammet (och toapappret). Bottenslammet dominerar dock. Lämnar du en slamavskiljare utan flöde så sjunker med tiden allt till botten när den bakteriella aktiviteten lugnar ned sig efter några veckor/månader.X xLnT skrev:
Principen för slamavskiljning är att vatten passerar ut ur slamavskiljarens fack på en mellanhög nivå som är placerad så att varken bottenslam eller flytkaka följer med.
Det som verkar ha hänt här att slam som är mellanlätt och finfördelat har uppstått vid fällningen. Då flyter slammet igenom slamavskiljaren och orsakar problem nedströms.
BAGA har ju en lite annorlunda och spännande design på sina slamavskiljare som skiljer sig från vanliga trekammarbrunnar. Så här förklarar de vattenflödet i sin design:
Flytkakan med toapapper hamnar således huvudsakligen i cylindern märkt 2 och bottenslammet i 3. Lättare flytslam kan nog också finnas på ytan av 4 men ska under inga omständigheter ta sig in i utloppslådan 5.
Flytkakan med toapapper hamnar således huvudsakligen i cylindern märkt 2 och bottenslammet i 3. Lättare flytslam kan nog också finnas på ytan av 4 men ska under inga omständigheter ta sig in i utloppslådan 5.