Precis. Du kommer få sträckkrafter i underkant, så det är där du vill ha mycket material. Sen tillkommer frågan om stabilitet i sidled och den har jag inget svar på.
Intressant det där med krafterna i en T-balk! Jag trodde också att T:et borde stå som det brukar, oavsett material, men då är alltså trä/spån bättre på att dra än att komprimeras, så att säga? Där ser man!
Angående vad som skall skyddas; jag gissar på ett husbygge då då, med tanke på vad TS skrev sist!
Fast jag undrar fortfarande varför det ska skyddas mot regn och frost men inte mot snö. :x Dessutom anar jag att TS har en annan tråd i närheten som handlar om just detta projekt!
Edit: Nu vet jag! Fast jag fuskade och gick in via TS sida...
Angående vad som skall skyddas; jag gissar på ett husbygge då då, med tanke på vad TS skrev sist!
Fast jag undrar fortfarande varför det ska skyddas mot regn och frost men inte mot snö. :x Dessutom anar jag att TS har en annan tråd i närheten som handlar om just detta projekt! Edit: Nu vet jag! Fast jag fuskade och gick in via TS sida...
Redigerat:
Ok, då förstår jag, tror jag.
Men, nu är jag mer benägen att tro på Protte. För, om draghållfastheten är dubbelt så hög som tryckhållfastheten, måste vi ju förstärka där konstruktionen utsätts för tryckkrafter, det är där den svaga länken är, eftersom krafterna blir lika stora. Det är ju föga meningsfullt att förstärka där det redan är dubbelt så starkt.
Right?
Men, nu är jag mer benägen att tro på Protte. För, om draghållfastheten är dubbelt så hög som tryckhållfastheten, måste vi ju förstärka där konstruktionen utsätts för tryckkrafter, det är där den svaga länken är, eftersom krafterna blir lika stora. Det är ju föga meningsfullt att förstärka där det redan är dubbelt så starkt.
Right?
Inte i min värld. Du vill använda materialet där det gör som mest nytta per använd mängd material. Trä är sämre på tryckkrafter, alltså undviker jag att använda det på det sättet, utan låter det ta draglast istället.
Det där lät väldigt övertygande tills jag funderade ett steg längre - kanske ett steg för långt(?) - och funderade så här:Carl_Elvis skrev:
Om man börjar med en bräda, för enkelhets skull en bräda, utan skarvar och sånt som TS tänkte ha, på 120x21. Ställer man den på högkant och belastar den uppifrån så är det alltså större risk att överkanten komprimeras än att underkanten dras isär? Om man då sätter en bräda till som förstärkning i underkant så har man - som Snickerick är inne på - förstärkt den starka sidan men inte gjort något åt den svaga sidan. Om något har man väl ytterligare utsatt ovansidan för större risk att komprimeras eftersom undersidan nu kan ta mer belastning utan att brista och då får ovansidan ett ännu större "tryck" på sig? (Här kanske jag är ute och seglar dubbelt....?) Hur det än är med den saken så har man väl minst kvar samma tryckkrafter på ovansidan, hur många bräder man än förstärker undersidan med? (Egentyngden borde ju förresten räknas in också....)
Eller, tänker jag helt fel?
Redigerat:
Funderade lite till:
Det du (Carl-Elvis) skriver om att trä är bättre på drag än tryck; är det verkligen applicerbart här? Att en bräda som man drar i kommer hålla längre än den man trycker ihop, det kan jag köpa men bara för att brädan vid tryck helt enkelt kommer böja sig och gå av. I det fallet är det ju tryck i brädans längdriktning som gör att brädan kommer spjonga till åt ena eller andra hållet och sen gå av. (Skulle man däremot hindra brädan från att röra sig i sidled, hur skulle det då gå? Brister den av drag eller trycks den ihop först?)
I det här fallet så läggs ju kraften från sidan - eller rättare sagt uppifrån - och jag vore mycket förvånad om man i det fallet får ett dragspel i brädans överkant innan underkanten helt enkelt brister och delar sig. Det räcker ju om man lägger en bräda mellan två stolar och ställer sig på den, visst går den av underifrån!? Borde ju inte spela någon roll om man ställer brädan på högkant....?
Med ovanstående resonemang - förutsatt att jag har rätt såklart - så borde Carl_Elvis slutsats vara rätt, brädan skall förstärkas i underkant, fast på helt motsatta premisser. Skit samma, jag röstar för bräda i underkant!
Mvh,
ToRy
Edit: Där ser man vilken skillnad det kan bli om man tänker till lite....
Det du (Carl-Elvis) skriver om att trä är bättre på drag än tryck; är det verkligen applicerbart här? Att en bräda som man drar i kommer hålla längre än den man trycker ihop, det kan jag köpa men bara för att brädan vid tryck helt enkelt kommer böja sig och gå av. I det fallet är det ju tryck i brädans längdriktning som gör att brädan kommer spjonga till åt ena eller andra hållet och sen gå av. (Skulle man däremot hindra brädan från att röra sig i sidled, hur skulle det då gå? Brister den av drag eller trycks den ihop först?)
I det här fallet så läggs ju kraften från sidan - eller rättare sagt uppifrån - och jag vore mycket förvånad om man i det fallet får ett dragspel i brädans överkant innan underkanten helt enkelt brister och delar sig. Det räcker ju om man lägger en bräda mellan två stolar och ställer sig på den, visst går den av underifrån!? Borde ju inte spela någon roll om man ställer brädan på högkant....?
Med ovanstående resonemang - förutsatt att jag har rätt såklart
- så borde Carl_Elvis slutsats vara rätt, brädan skall förstärkas i underkant, fast på helt motsatta premisser. Skit samma, jag röstar för bräda i underkant!Mvh,
ToRy
Edit: Där ser man vilken skillnad det kan bli om man tänker till lite....
Redigerat:
Seglar & seglar???ToRy skrev:
Tror att man kan segla så här: Med ett upp & ner vänt T = ┴ så har möjligheten att få en dragspelseffekt på ovan sidan minskat d.v.s. mer av den nedåt riktade kraften tas nu upp av den undre "pinnen".
Tror en som aldrig frågat.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 060 inlägg
Jisses, säger då bara det.
I en del inlägg så resoneras det helt rätt men sedan när det kommer till slutsatsen så är det helt tvärtom.
Lägger man en bräda på ovansidan så förstärker man mot att trä inte tål tryck OCH att balken vill kalva omkull.
Sedan måste man skilja på tryckhållfastheten och knäckning. Tryckhållfastheten kan man mäta på en bit som är 5 cm. Knäckning är beroende på längden i förhållande tvärsnittsarean och där får man räkna med slankhetstal.
Protte med hållfasthetslära för 35 år sedan + livets hårda skola
I en del inlägg så resoneras det helt rätt men sedan när det kommer till slutsatsen så är det helt tvärtom.
Lägger man en bräda på ovansidan så förstärker man mot att trä inte tål tryck OCH att balken vill kalva omkull.
Sedan måste man skilja på tryckhållfastheten och knäckning. Tryckhållfastheten kan man mäta på en bit som är 5 cm. Knäckning är beroende på längden i förhållande tvärsnittsarean och där får man räkna med slankhetstal.
Protte med hållfasthetslära för 35 år sedan + livets hårda skola
Blir inte det en I-balk?mycke_nu skrev:
Jag har också tänkt tanken, men tyckte det var roligare att fortsätta diskutera T-balk.
Hmmm.... Jag börjar fan tvivla på mig själv nu.... Tror jag får åka till byggmax och köpa en bräda. Stolar har jag hemma. Går den verkligen av underifrån? Det baserade jag ju min andra teori på och den verkar ju vara helt fel - om än med rätt (?) slutsats. Den första teorin verkar istället vara helt rätt - om än med fel (?) slutsats.ToRy skrev:
Funderar på om jag över huvud taget ska komma med något mer men..... Om nu TS skarvar ihop ett gäng brädor med överlapp så han får en I-balk (som det inte heter eftersom den inte har några "kanter" än), 12 meter lång; när han sen fäster brädor på kanten (oavsett om han fäster på ovan- eller underkant) så måste han ju lägga även dessa med överlapp, annars fås ju svaga punkter där de brädorna möts. Med dubbla brädor även på kanten så börjar det bli tungt.... Sen ska en presenning på också. Finns det någon som helst chans att det kommer hålla, även om vi struntar i eventuella sidokrafter? (Det är väl egentligen en del av ursprungsfrågan men det känns som att vi kommit från den en aning...?)
Jag vill, jag vill, jag VILL att brädan ska fästas i underkant men jag kan fan inte motivera det längre....
Redigerat:
Är inte en I-balk en där "kantbitarna" är mindre breda än mittenbiten och en H-balk en där "kantbitarna" är lika breda som mittenbiten, oavsett hur man lägger den? "Kantbitarna" heter säkert nåt tjusigt men jag har inte den blekaste aning om vad.....Carl_Elvis skrev:Blir inte det en I-balk?
Jag har också tänkt tanken, men tyckte det var roligare att fortsätta diskutera T-balk.
Eftersom det är samma brädor i livet och flänsarna så blir det en bredflänsbalk ochCarl_Elvis skrev:Blir inte det en I-balk?
Jag har också tänkt tanken, men tyckte det var roligare att fortsätta diskutera T-balk.
då övergår I till H.
(Enligt Bodelind och Persson, Hållfasthets- och materialtabeller, Akademiförlaget 1971
)Hepp Nya problem.
Hur mycket väger presenningen, tung eller billig och lätt.
Om lätt presenning borde det väll vara möjligt att spänna en vajer mellan stolparna????
Min hålf.lära är 42 år (1970) slå det den som kan.
Hur mycket väger presenningen, tung eller billig och lätt.
Om lätt presenning borde det väll vara möjligt att spänna en vajer mellan stolparna????
Min hålf.lära är 42 år (1970) slå det den som kan.
Glöm inte bort att om ni har en kort bräda som är stagad i överkant och stor last så kanske det är skjuvhållfastheten som är avgörande - då går den varken sönder i överkant eller underkant utan längs med fibrerna på mitten..... ;-)
(Hinner tyvärr inte med någon hållfasthetslära just nu men är faschinerad av vissa presenterade teorier och slutsatser....)
PS tycker också att wire är en bra idé på 12m, bara man har något stabilt att fästa den i!
(Hinner tyvärr inte med någon hållfasthetslära just nu men är faschinerad av vissa presenterade teorier och slutsatser....)
PS tycker också att wire är en bra idé på 12m, bara man har något stabilt att fästa den i!