Ja, det är en spännande sak och det har nog gått ett par generationer nu så det är en del att utreda. Jag har för mig att gubben som står som ägare i fastighetsregistret dog på 1930-talet. Fastigheten är en restfastighet där vägnätet tar upp nästan all plats så jag antar att det inte är en så intressant fastighet för någon. Lustigt nog finns VA, el, tele, fiber o s v i marken som har installerats under den herrelösa tiden. Lantmäteriet för 20 år sedan struntade helt sonika i att kalla någon ägare av fastigheten när de la gemensamhetsanläggningen för väg på fastigheten.Nissens skrev:
Redigerat:
Lantmäteriet har fastighetsbildningshandlingar och fastighetsbildningskartor även för samfälligheter.D Daniel 109 skrev:
-Där kan du också läsa ut exakt vad som gäller.
-Även om samfälligheten skulle förvalta området -så tillfaller normalt virket fastighetsägaren om inget annat avtalats.
-För att försäkringar o.s.v. skall gälla vid fällning nära bebyggelse så krävs ofta motorsågskörkort även som erfarna motorsågsförare kan vara betydligt duktigare med sågen än nybörjare med motorsågskörkort.
Finns det åtgärder i en detaljplan som en fastighetsägare inte får genomföra inom icke detaljplanerat område?Claes Sörmland skrev:
Är frågan om en detaljplan ger fastighetsägare några förmåner jämfört med att äga en icke detaljplanerad fastighet?P pmd skrev:
Den förmån som ges är väl vanligen möjligheten att stycka av lotter enligt planen tänker jag. Och sen är en annan förmån att bygglov lättare beviljas (om byggnationen följer planen). Är kommunen huvudman så ges väl också vissa förmåner gällande de allmänna platserna. Mindre så för planer med enskilt huvudmannaskap. Annars är planen väl mest en massa begränsningar.
Notera att enligt PBL så är kommunalt huvudmannaskap det som är huvudspåret. Man sparade bara möjligheten till enskilt huvudmannaskap för att slippa behöva kommunalisera en massa orter med gamla byggnadsplaner och liknande. Oseriösa kommuner använder detta för att spara pengar, t ex min stora oseriösa kommun vid Sörmlandskusten.
Egentligen är reglerna ganska lätta, jag har en kompis, han har ett radhus, uteplats åt söder, kommunen äger marken just bortanför , träden där har vuxit bra på höjden och skuggade hans uteplats, vi sa så här , märk ut vilka träd du vill ha ner, blev 5 feta träd . jag tog två av mina andra kompisar bad dom körde ner utvalda träden med motorsåg.
Kvista av och kapa i lagom längder , sedan for dom därifrån. några veckor efter hade kommunen städat upp allt.
Det uppkom inga frågor från kommun om vem som fällt träden. Nu går snacket bland fler av han grannar om dom oxå får kapa ner träd, han hänvisa dom att ringa o fråga kommun, och dom har fått nej.
Kvista av och kapa i lagom längder , sedan for dom därifrån. några veckor efter hade kommunen städat upp allt.
Det uppkom inga frågor från kommun om vem som fällt träden. Nu går snacket bland fler av han grannar om dom oxå får kapa ner träd, han hänvisa dom att ringa o fråga kommun, och dom har fått nej.
Inte du! Men män med fantasi! Och gissa vilka karlar flickorna föredrar?K Kirre2 skrev:
Staffan
Du menar alltså att några vandaler förstörde kommunens träd och lämnande de på plats? Kommunens skattebetalare forslade undan träden och det var allt? Typiskt Sverige att skydda tjuvar.T Takläggare skrev:
Staffan
Dom är ca 40 radhus uppdelat i olika kvarter , 10 i varje länga alla åt söder, för 5-7 år sedan tog första länga ut någon som röjde ordentligt , frågor ställdes om detta, men dom fick inga svar, man kan säga att dom har fått den bästa gallringen, radhus har så små tomter, att sedan ha minst 40 åriga träd som är 15-20 meter höga och ca 15 meter bort från huset skuggar på ganska bra när dom aldrig gallrat där.Staffan2000 skrev:
Samtliga i längorna har klagat men kommun ger inget svar, dom har försökt hänvisa hur bra dom 10 första fick efter gallring , men inget svar på varför enbart dom 10 fick gallrat . sedan är det grönområde som ansluter mot den täta skogsdunge, utsikten blir toppen om man gallrar.
Samtliga i hans 10 länga vill verkligen ha bort träd, sinns i mellan har dom sagt att alla får göra det på eget ansvar, som dom 10 första hade gjort, dom som röjt ordentligt. men vissa vill ändå fråga kommunen år efter år och får alltid nej. man kan säga att dom har ett lagsamarbete ang gallring och hur dom måste gå tillväga för att få det gjort som dom 10 första gjort.
Eftersom den sortens detaljplan som du beskrev i inlägg #129 gör att fastighetsägarna kan välja vilka delar av detaljplanen de vill genomföra på sin egen mark så är min undran vilka fördelar det finns för fastighetsägarna att området är detaljplanerat. Finns det åtgärder i en detaljplan som en fastighetsägare inte får genomföra inom icke detaljplanerat område?
Avstyckning enligt detaljplan tycks vara en sån åtgärd, men lättare att få bygglov än i icke detaljplanerat område?
Kan det verkligen stämma?
Det stämmer uppenbarligen inte för den första som bygger i området, eftersom bygglov normalt inte behövs i icke detaljplanerat område om inte området har sammanhållen bebyggelse.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 273 inlägg
En fördel med detaljplan är att det är förutbestämt vilka bygglovspliktiga åtgärder inom planen som kommunen (och högre instanser som det överklagas till) måste godkänna.
På mark utan detaljplan är bygglovshanteringen mer godtycklig, även om den ofta är friare.
På mark utan detaljplan är bygglovshanteringen mer godtycklig, även om den ofta är friare.
Fördelen med detaljplan är att man i förväg planerar var man vill ha bebyggelse, vägar mm.
Man kan då planera för en tätare bebyggelse och markägaren kan stycka av och sälja fler tomter
Man kan då planera för en tätare bebyggelse och markägaren kan stycka av och sälja fler tomter
Både ovanstående svar handlar väl främst om fördelar för en kommun.
Jag undrade över vilka fördelarna var för fastighetsägarna i det aktuella fallet.
Enligt tidigare inlägg handlar det om en detaljplan med enskilt huvudmannaskap vilket alltså skulle innebära att fastighetsägarna väljer att genomföra de delar av planen som de vill på sin egen mark.
Jag undrade över vilka fördelarna var för fastighetsägarna i det aktuella fallet.
Enligt tidigare inlägg handlar det om en detaljplan med enskilt huvudmannaskap vilket alltså skulle innebära att fastighetsägarna väljer att genomföra de delar av planen som de vill på sin egen mark.
I det aktuella fallet var det en fördel för stamfastigheten att kunna stycka av så många fastigheter.
Fördelen för nuvarande ägarna är att de har en fastighet där man får bygga
Fördelen för nuvarande ägarna är att de har en fastighet där man får bygga
Hade det alltså varit svårt/omöjligt utan en detaljplan?
Jag bor på en fastighet, i ett icke detaljplanerat område, som är avstyckad från en annan fastighet och någon har bevisligen fått bygglov och byggt ett hus på den.
Jag bor på en fastighet, i ett icke detaljplanerat område, som är avstyckad från en annan fastighet och någon har bevisligen fått bygglov och byggt ett hus på den.
Jag tror att det hade varit knepigt att stycka av ett större gäng lotter som ligger tätt tillsammans utan en detaljplan. Troligen hade kommunen velat detaljplanera för att ge ett positivt svar till Lantmäteriet angående lämpligheten i avstyckningen. Knackar man på hos Lantmäteriet med en detaljplan i ryggen så går nog vanligen avstyckningarna rätt smidigt.P pmd skrev:Hade det alltså varit svårt/omöjligt utan en detaljplan?
Jag bor på en fastighet, i ett icke detaljplanerat område, som är avstyckad från en annan fastighet och någon har bevisligen fått bygglov och byggt ett hus på den.
Men jag tror du är något på spåret. Detaljplanelagstiftningen finns inte främst för den enskildes intresses skull, det är huvudsakligen ett instrument för kommunal planering och kontroll.