Tvärsnittsarea och virkeskvalitet är parametrarna. Jag får fundera lite på det.
 
Draghållfastheten hos trä är ganska hög, särskilt när det rör sig om kvistrent virke. Ingen vet hur hög kvaliteten är på dina bjälkar, men jag tycker det är rimligt att antaga att den åtminstone motsvarar C 24. Då kan draghållfastheten sättas till 14,4 MPa (Megapascal). Stål finns också i olika hållfasthetskvaliteer. Väljer du S355 så är draghållfastheten (sträckgränsen) just 355 MPa. Det betyder att stålet i det här exemplet är 25 gånger så effektivt som träbjälken. Om träbjälkens genomskärningsyta är 225 cm2 så bör stålets vara 9 cm2, dvs ha en diameter på ca 35 mm. Detta är bara ett räknexempel men kan kanske tjäna som en utgångspunkt för diskussionen. Stål är inte mitt favoritmaterial så det kanske finns andra med större erfarenhet av stål som tycker annorlunda.
 
Intressant! Det känns som att bjälkens dimension är överdimensionerad för den draghållfastheten som behövs. Dimensioneringen är troligtvis gjord efter den vertikala kraften från höloftet. Tänkte jag skulle ta lite mått ikväll så man kan få en uppfattning om den faktiska draghållfastheten som krävs. Såg i en annan tråd du varit inne och räknat på detta att man behöver snözon,takvinkel, spännvidd, avstånd mellan takstolar och takets egenvikt. Stämmer det ? Såg att du använt 0,5 kN/m2 som schablonbelopp för takets egenvikt. Kan man använda det även i denna uträkningen(eternittak med råspont under) ?
 
Jag tror också att bjälken är överdimensionerad med avseende på dragbelastning. Däremot inte som golvbjälke. Helt säkert har ingen räknat på det innan byggnaden uppfördes. Man bör ändå ha respekt för äldre teknik, det fanns mycket erfarenhet inblandad.
Ja, man behöver veta "snözon,takvinkel, spännvidd, avstånd mellan takstolar och takets egenvikt".
Det är nog bäst att kontrollera takets egenvikt särskilt i det här fallet. Hur tjocka är takbrädorna?
 
Nu har jag mätt. Spännvidden är 8,4meter. Takvinkel 45 grader. Snözon 1,5. Avstånd mellan takstolar 1,2 meter. Takbräderna är 21mm tjocka och takstolarna är 150*150mm. Hittade en siffra på träguiden för takpannor med underlagstak och det är 0,9 kn/m2. Jag har använt 1,0 kn i beräkningen nedan:
Snölast 4,20x1,2x1,5=7,56kn
4,20/cos 45 grader=5,94 meter
5,94x1,2x1,0=7,13kn
7,56+7,13=14,69kn
Kan det stämma?
 
Ja, det måste stämma. Du kan räkna, det uppskattar jag! Också riktigt att snölasten räknas i horisontalplanet. Delar man upp taklastens 14,69 kN i två komposanter, en vinkelrät och en i takfallets riktning, blir dessa båda 14,69/roten ur 2 = 10,4 kN. Delar man upp den senare kraften i en horisontell och en vertikal del blir båda ca 7,4 kN. Det är alltså en horisontell kraft om 7,4 kN som orsakar dragspänningen i bjälken/staget. En i sammanhanget ganska försumbar storhet eftersom S355 stål klarar 35,5 kN/cm2. Även om du går ner till S235 stål krävs ingen större diameter för att klara dragkraften. Förmodligen blir det andra hänsyn som avgör dimensioneringen.
 
Nu blir min gamla mattelärare glad :D Vad är att föredra, stålstag eller vajer? Skulle tro att vajer är mer ekonomiskt. Har inte hittat priser på dragstag i stål på nätet.
 
Matematik är grunden för det mesta. Själv har jag bara gått i gamla skolsystem där innötningen var central, vilket jag är tacksam för idag. Rundstål i kvalitet S235 med 20 mm diameter väger 2,47 kg/m. Med 9 meter och 25 kr/kg inkl moms blir det drygt 500 kr per stag. Tibnor har en konstruktionstabell för stål på nätet som du kan ladda ner. Där står det mesta man behöver veta. Vajer blir antagligen billigare och enklare, men den måste ha tillräcklig diameter.
 
Jag röstar på att det funkar utan dragstång, men tycker att du ska montera stång iaf för att hålla ihop kortväggarna som du säger. Och stång känns bättre än vajer.
 
Nu känns det som att jag har informationen jag behöver för att gå vidare. Tack så mycket för all hjälp och att du har engagerat dig!
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.